Nintendo Entertainment System

Uppkomst och lansering

Nintendo Entertainment System hade sitt ursprung i ett projekt som Nintendo-presidenten Hiroshi Yamauchi initierade. Han ville skapa en enkel och billig konsol som kunde köra arkadspel via kassetter, med ett målpris under 75 dollar för att vara tillgänglig för hushållen. Utvecklingen leddes av ingenjören Masayuki Uemura, och hårdvaran baserades på tekniken från arkadspelet Donkey Kong samt Namcos Galaxian. Konsolen släpptes i Japan den 15 juli 1983 under namnet Family Computer, ett förslag från Uemuras fru som reflekterade dess roll som en familjedator. För att anpassa den för den västerländska marknaden, särskilt efter TV-spelskrashen 1983, redesignades den av Lance Barr och Don James för att se mer ut som en videobandspelare och minska butikernas motstånd mot spelkonsoler. Den lanserades i USA i en testmarknad den 18 oktober 1985, följt av en nationell release den 27 september 1986, och kom till Sverige den 1 september 1986. NES blev en omedelbar storsäljare och gav Nintendo en nära monopolställning på hemkonsolmarknaden i både Japan och Nordamerika.

Nintendo satsade på att få med sig tredjepartsutvecklare för att skapa spel till systemet, vilket var en nyckel till framgången. Företag som Capcom, Konami, Namco, Enix och Square började producera spel för NES. Nintendos licensavtal var dock restriktiva och krävde plattformsexklusivitet samt en gräns på fem spel per år per utvecklare, vilket senare ledde till antitrust-anklagelser i USA och en uppgörelse med Federal Trade Commission 1991. Konsolen sålde slutligen 61,91 miljoner enheter världen över, men presterade sämre i Europa där den mötte hård konkurrens från Segas Master System och hemdatorer som Commodore 64.

Teknik och design

NES var en 8-bitars konsol baserad på kassett-teknik. Den använde en processor på 1,66 MHz och hade 2 Kbyte arbetsminne samt 2 Kbyte grafikminne. Konsolen kunde visa upp till 53 färger totalt, med en gräns på 25 färger som kunde visas samtidigt på en så kallad scanline. Den maximala skärmupplösningen var 256 gånger 240 pixlar. Ljudet hanterades av fem kanaler: två för fyrkantsvågor, en för triangelvågor, en för vitt brus och en PCM-kanal. Videosignalen kunde levereras via kompositvideo eller RF.

Den klassiska handkontrollen var rektangulär och hade fyra riktningsknappar placerade till vänster. Till höger fanns två runda knappar markerade A och B, samt Start- och Select-knappar. Denna layout blev standard för många sidscrollande plattformsspel, där A-knappen ofta användes för att hoppa och B-knappen för att attackera. Med Start-knappen pausade man ofta spelet, medan Select-knappen användes för att göra olika val i menyer. För att underlätta acceptansen i butikerna släppte Nintendo även ett antal originaltillbehör. Bland dessa fanns ljuspistolen NES Zapper för spel som Duck Hunt, roboten R.O.B., handsken Power Glove, dansmattan Power Pad och kontrollern NES Advantage med turboknappar. Andra tillbehör inkluderade NES MAX Controller, NES Zinger, NES Four Score och NES Zoom.

Spelbibliotekets uppbyggnad och betydelse

När Famicom släpptes i Japan 1983 fanns endast tre spel tillgängliga, alla utvecklade av Nintendo och huvudsakligen baserade på arkadspel som Donkey Kong och Popeye. Under de första sex månaderna gavs ytterligare sex spel ut, inklusive pedagogiska titlar som Popeye no Eigo Asobi och Donkey Kong Jr. Math. Försäljningen gick segt initialt. Den tog fart först mot slutet av 1984 när tredjepartsutvecklare som Hudson Soft och Namco började ge ut spel, vilket ökade utbudet avsevärt. När NES lanserades i USA 1985 fanns 18 spel tillgängliga. Totalt släpptes 709 licensierade spel till NES-versionen och 1055 till den japanska Famicom.

Många klassiska spelserier fick sin början på denna plattform. Super Mario Bros. från 1985 är förmodligen den mest kända titeln. Andra serier som var nya för sin tid och som startade här inkluderar The Legend of Zelda (1986), Castlevania (1986), Dragon Quest (1986), Mega Man (1987) och Final Fantasy (1987). NES spelade en avgörande roll för att återuppliva den amerikanska spelindustrin efter kraschen 1983. Den etablerade en affärsmodell där tredjepartsutvecklare licensierades för att producera och distribuera spel, en modell som blev standard i branschen. Konsolens enorma spridning har med åren gett den en stark retro- och kultstatus.

Regionala skillnader och tekniska utmaningar

Det fanns betydande skillnader mellan den japanska Famicom och den västerländska NES, både i externt utseende och i viss intern teknik, trots att hårdvaran i grunden var identisk med NTSC-versionen. I Japan släppte Nintendo även tillbehöret Famicom Disk System för att distribuera spel på diskett, men supporten för detta minskade på grund av hårdvarubegränsningar. En stor utmaning för spelutvecklare var konverteringen mellan TV-standarderna NTSC och PAL. Den europeiska PAL-standardens lägre uppdateringsfrekvens på 50 Hz, jämfört med NTSC:s 60 Hz, ledde till att många spel porterades på ett slarvigt sätt.

Detta gjorde att spelets hastighet, inklusive musik och gameplay, kunde bli 16,7 procent långsammare än avsett. Spel som Castlevania är exempel på dåligt porterade titlar, medan Chip 'n Dale Rescue Rangers porterades korrekt. Effekten av dessa hastighetsskillnader kan tydligt ses i jämförande videor på plattformar som YouTube, till exempel för spelet Double Dragon. Dessa konverteringsproblem påverkade spelupplevelsen för många europeiska spelare under konsolens livstid.

Supportens långa livslängd och upphörande

Trots att efterträdaren Super Nintendo Entertainment System lanserades i Japan 1990 och i Europa 1992, levde NES kvar i flera år. Det sista licensierade spelet som släpptes i USA och Japan var Wario's Woods 1994. I Europa släpptes dock titlar som Aladdin och The Lion King så sent som 1995. Ett icke-licensierat spel, Sunday Funday: The Ride, som var en kristen version av Menace Beach, släpptes också 1995. Det absolut sista spelet som någonsin släpptes till NES var Cheetahmen II, ett spel som utvecklades 1992 men hittades i 1500 exemplar på ett lager 1997 och såldes på andrahandsmarknaden.

Nintendo upphörde officiellt med tillverkningen av NES den 14 augusti 1995. Den japanska Famicom fortsatte att tillverkas betydligt längre, fram till den 25 september 2003. Efter det officiella stoppet har entusiaster fortsatt att skapa så kallade homebrew-spel till plattformen. Exempel på sådana senare släpp är Battle Kid: Fortress of Peril och en svensk version av Little Nemo: The Dream Master, kallad Lille Nemo: Drömmästaren, som släpptes i endast 33 exemplar på Retrospelsmässan i Göteborg 2011.

Eftermäle, kloner och kulturellt inflytande

NES anses vara en av de mest inflytelserika spelkonsolerna genom tiderna. Dess framgång etablerade Nintendo som en dominerande kraft inom spelbranschen och hjälpte till att definiera tredje generationens konsoler, där den främsta konkurrenten var Segas Master System. Konsolen har fått ett rikt efterliv genom hembrew-rörelsen och en växande retrokultur. Dess klassiska spel och design återupplivas kontinuerligt i nyare former och media.

Konsolen har även kopierats och klonats av ett flertal andra tillverkare världen över. I Ryssland blev till exempel ordet dendy synonymt med TV-spel, vilket ursprungligen var namnet på en populär rysk NES-klon. Andra exempel på kloner inkluderar den nyare Generation NEX. Denna omfattande kloning är ett tecken på plattformens långvariga popularitet, tekniska enkelhet och stora kulturella inflytande. Maskinens stora spridning har orsakat en allt större kult- och retrostatus, vilket befäste dess plats i spelhistorie.

Vanliga frågor om Nintendo Entertainment System

När släpptes Nintendo Entertainment System?

Nintendo Entertainment System släpptes först i Japan den 15 juli 1983 under namnet Family Computer, eller Famicom. Den lanserades i USA i en testmarknad den 18 oktober 1985, följt av en nationell release den 27 september 1986. I Sverige släpptes konsolen den 1 september 1986. Den västerländska versionen hade ett omdesignat utseende för att likna en videobandspelare, ett arbete av Lance Barr och Don James, för att bättre accepteras på marknaden efter TV-spelskrashen 1983. Konsolen distribuerades i Europa, Australien och delar av Asien under resten av 1980-talet.

Vilka är några av de mest kända spelen till NES?

NES är hem för många klassiska spelserier som startade på plattformen. Den kanske mest kända titeln är Super Mario Bros. från 1985. Andra serier som var nya för sin tid och som började här inkluderar The Legend of Zelda (1986), Castlevania (1986), Dragon Quest (1986), Mega Man (1987) och Final Fantasy (1987). Totalt släpptes 709 licensierade spel till den internationella NES-versionen och 1055 till den japanska Famicom. Många av dessa spel har format spelindustrin och legat till grund för franchise som fortfarande är populära idag, och de hjälpte till att återuppliva marknaden efter kraschen.

Vad är skillnaden mellan NES och Famicom?

Famicom är den ursprungliga japanska versionen av konsolen, medan NES är den internationella versionen som släpptes i Nordamerika och Europa. De skiljer sig betydligt i externt utseende, där NES är designad för att se ut som en videobandspelare för att vara mer acceptabel i västerländska butiker. Det finns också vissa interna skillnader, trots att hårdvaran i grunden är identisk med den japanska NTSC-versionen. Handkontrollerna är också något olika utformade och anslutna på olika sätt. I Japan fanns även tillbehöret Famicom Disk System, som inte fick någon motsvarighet i väst.

Vilken teknik använde NES?

NES var en 8-bitars konsol som använde kassetter som spelmedia. Den hade en processor på 1,66 MHz, 2 Kbyte arbetsminne och 2 Kbyte grafikminne. Maximal skärmupplösning var 256x240 pixlar, och den kunde visa upp till 53 färger totalt, med 25 samtidigt på en bildlinje. Ljudet genererades av fem separata kanaler: två fyrkantsvågor, en triangelvåg, ett vitt brus och en PCM-kanal. Konsolen använde kompositvideo eller RF för videosignal. Den klassiska handkontrollen hade ett styrkors, A- och B-knappar samt Start- och Select-knappar, med en layout som blev industristandard.

Varför gick vissa NES-spel långsammare i Europa?

Många NES-spel i Europa gick långsammare på grund av konverteringsproblem mellan TV-standarderna NTSC och PAL. Den europeiska PAL-standardens uppdateringsfrekvens är 50 Hz, jämfört med 60 Hz för NTSC som användes i Japan och USA. När spel porterades till PAL-regionen korrigerade många utvecklare inte spelets hastighet ordentligt, vilket resulterade i att både gameplay och musik kunde bli ungefär 16,7 procent långsammare än originalet. Spel som Castlevania är exempel på dåligt porterade titlar, medan Chip 'n Dale Rescue Rangers porterades korrekt. Denna effekt kan tydligt ses i jämförande videor på nätet.

När slutade Nintendo att tillverka NES och vilka var de sista spelen?

Nintendo upphörde officiellt med tillverkningen av NES den 14 augusti 1995. Den japanska Famicom tillverkades dock betydligt längre, fram till den 25 september 2003. Det sista licensierade spelet som släpptes i USA och Japan var Wario's Woods 1994. I Europa släpptes vissa titlar så sent som 1995, inklusive Aladdin och The Lion King. Ett icke-licensierat spel, Sunday Funday: The Ride, släpptes 1995. Det absolut sista spelet som släpptes till NES var Cheetahmen II, som hittades på ett lager 1997 och såldes i 1500 exemplar. Efterträdaren Super Nintendo hade då redan varit ute i flera år.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.