Nunna

Begreppet och dess spridning

Ordet nunna härstammar från senlatinskt 'nonna', som betyder barnsköterska och troligen ursprungligen var ett tilltalsord till äldre kvinnor. Termen betecknar en kvinna som lever ett klosterliv, ofta under särskilda religiösa löften. Nunneväsenet är inte begränsat till en enda religion eller tradition. Inom kristendomen finns nunnor i den Romersk-katolska kyrkan, de Östortodoxa och Orientaliskortodoxa kyrkorna, Svenska kyrkan och andra kristna samfund. Även inom buddhismen finns kvinnliga munkar, som kallas Bhikkhuni, särskilt inom Mahayanabuddhismen. Dessa tar fler löften jämfört med sina manliga motsvarigheter. Inom den katolska kyrkan används termen nunna traditionellt för medlemmar av inneslutna ordnar som avlägger högtidliga löften, medan religiösa systrar ofta lever ett mer aktivt liv i samhället under enklare löften.

Livet och löftena

En nunna lever vanligtvis i celibat och avlägger ofta ett fattigdomslöfte, vilket innebär ett materiellt blygsamt liv. Vissa nunnor arbetar också som lärare i skolor. Inom den katolska kyrkan finns olika mönster för de löften som avläggs. Inom den benediktinska traditionen, som omfattar benediktiner, cistercienser, kamaldoleser och trappister, avlägger nunnor löften om stabilitet, lydnad och omvandling av livet. Stabilitet innebär ett löfte att förbli medlem i en enda klostergemenskap. Lydnad riktas mot en abbedissa eller priorinna, och omvandling av livet omfattar fattigdom och celibat. I andra traditioner, som de fattiga Clares (franciskanerorden) och de dominikanska nunnorna, avläggs de tre klassiska evangeliska råden: fattigdom, kyskhet och lydnad. De flesta andra nunneordnar följer ett av dessa två mönster. Vissa ordnar kan avlägga ytterligare ett löfte som är relaterat till deras specifika arbete eller karaktär, till exempel att utföra en viss typ av hängivenhet eller be för ett specifikt syfte.

Vägen till ett klosterliv

När en kvinna vill bli nunna genomgår hon vanligtvis en prövotid. Först kommer en postulantperiod på sex månader till två år. Om både kvinnan och ordnen bedömer att hon har en kallelse till livet, får hon ta på sig ordensdräkten, ofta med en modifiering som en vit slöja för att skilja henne från de fullvärdiga medlemmarna. Därefter påbörjas novitiatet, en period på ett till två år då hon lever klosterlivet utan att ha avlagt några löften. Efter denna period kan hon avlägga sina första, tillfälliga löften. Dessa tillfälliga löften varar vanligtvis i ett till tre år och får inte vara kortare än tre eller längre än sex år totalt. Slutligen kan hon ansöka om att avlägga sina 'perpetua löften', vilka är permanenta och högtidliga. Denna process säkerställer att både individen och ordnen är säkra på kallelsen innan ett livslångt åtagande görs.

Klosterlivets olika former

Det finns olika typer av klosterliv för nunnor. Klausurerade nunnor, som karmeliterna, lever under stränga regler om inneslutning, och deras kloster har ofta murar som skiljer dem från omvärlden. De lämnar sällan klostret, förutom vid medicinska nödvändigheter eller för särskilda andliga ändamål. De kan dock ta emot besökare i särskilda parlor, ofta med ett galler eller en halvmur som skiljer nunnorna från gästerna. Dessa kloster är ofta självförsörjande och tjänar pengar genom att sälja varor som sylt, godis eller bakverk via postorder, eller genom att tillverka liturgiska föremål. Många nunnor ägnar sig åt kontemplativa uppgifter, det vill säga att deras gemenskap ofta är kopplad till bön för ett specifikt gott eller stödjer andra ordnars mission genom bön. Även religiösa systrar, som inte lever i lika strikt inneslutning, kan utföra denna form av tjänst. Inom den katolska traditionen skiljer man historiskt mellan 'körmattor' som sjunger tidegärden och lek systrar som sköter underhållet av klostret eller ärenden utanför klostermurarna, en uppgift som ibland fortfarande utförs av kvinnor kallade 'externs'.

Ledarskap, titlar och dräkter

En nunna som väljs att leda sitt kloster får olika titlar beroende på klostrets status. Om huset är ett abbaye kallas hon abbedissa, om det är ett kloster kallas hon priorinna. Mer generellt kan hon benämnas som 'Moder Superior' och tilltalas 'Ehrwürdige Mutter'. En kanonissa är en nunna som motsvarar den manliga motsvarigheten kanik, och följer vanligtvis Augustinus regel. Skillnaden mellan abbey och kloster har att göra med de termer en viss orden använder eller med religiösa husets självständighetsnivå. Termen 'convent' kan användas för vilket hem som helst för en gemenskap av systrar. Den traditionella klädedräkten för nunnor består ofta av en tunika som binds med ett skärp, en scapular som bärs över axlarna, samt en vit huva och en slöja. Vissa ordnar, som dominikanerna, bär en stor radband vid bältet. Benedictinska abbedissor bär ett kors eller krucifix i en kedja runt halsen. Efter Andra Vatikankonciliet har många ordnar moderniserat sina dräkter, men slöjan förblir en viktig och uråldrig del av habitet.

Historiska och moderna variationer

En kanonissa kan vara antingen reguljär, vilket innebär att hon tar traditionella religiösa löften, eller sekulär, vilket innebär att hon inte avlägger löften och därför förblir fri att äga egendom och lämna för att gifta sig. Denna form var främst ett sätt för kvinnor från aristokratiska familjer att leva ett fromt liv och har i stort sett försvunnit i modern tid, med undantag för moderna lutherska konvent i Tyskland. Inom klostren har nunnor historiskt åtagit sig att sjunga eller recitera hela tidegärden under dagen i kyrkan, vanligtvis på ett högtidligt sätt. Idag kan klausurerade nunnor också ägna sig åt andlig vägledning och retreatverksamhet som en del av sitt apostolat, som systrarna i Maryknoll-missionsorden. Dessa kontemplativa systrar har små hus, ibland på missionsplatser, där de ber för arbetet hos präster, bröder och andra systrar i sin kongregation.

Nunnor i Sverige

Efter reformationen på 1500-talet försvann klostren i Sverige. Idag finns det dock åter ett antal kvinnliga kloster i landet. Inom Svenska kyrkan finns sju kvinnliga kloster. Inom den Romersk-katolska kyrkan finns också flera, bland annat Karmelitordens kloster i Glumslöv i Skåne. Detta kloster har fått viss uppmärksamkeit genom att delar av dokumentärfilmen 'Nunnan' utspelar sig där. Filmen med samma namn är ett exempel på hur nunneväsenet har skildrats i kulturen. Klostrens återkomst i Sverige illustrerar den fortsatta närvaron av kontemplativt klosterliv även i ett protestantiskt land.

Vanliga frågor om Nunna

Vad är en nunna?

En nunna är en kvinna som avlagt löften om att leva ett klosterliv, vanligtvis i celibat och ofta under löften om fattigdom och lydnad. Hon tillhör en religiös gemenskap och ägnar sitt liv åt bön, religiös tjänst och kontemplation. Termen används inom flera religioner, främst kristendomen och buddhismen. Inom kristendomen finns nunnor i katolska, ortodoxa, lutherska, anglikanska och vissa presbyterianska traditioner.

Vilka löften avlägger en katolsk nunna?

De specifika löftena varierar mellan olika ordnar. Inom den benediktinska traditionen avlägger nunnor löften om stabilitet (att stanna i en gemenskap), lydnad (till en abbedissa) och omvandling av livet (fattigdom och celibat). I ordnar som de fattiga Clares och de dominikanska nunnorna avläggs de tre evangeliska råden: fattigdom, kyskhet och lydnad. Vissa ordnar lägger till ytterligare ett löfte kopplat till sitt specifika uppdrag, som att utföra en viss andlig övning eller be för ett visst syfte.

Hur blir man nunna?

Vägen börjar med en prövotid som kallas postulantperiod, som varar från sex månader till två år. Om kallelsen bedöms äkta tar kvinnan på sig ordensdräkten och blir novis under ett till två år. Därefter kan hon avlägga tillfälliga löften i minst tre och högst sex år. Slutligen kan hon ansöka om att avlägga permanenta, högtidliga löften för resten av livet. Denna långa och gradvisa process säkerställer att både individen och ordnen är säkra på kallelsen.

Vad är skillnaden mellan en klausurerad nunna och en religiös syster?

Klausurerade nunnor lever i strikt inneslutning ('papal enclosure') i kloster med murar och lämnar sällan området. De ägnar sig främst åt kontemplation och bön och är ofta självförsörjande genom att sälja handarbeten. Religiösa systrar lever också under löften men är inte lika strikt inneslutna och kan vara aktiva i samhället med arbete som undervisning eller sjukvård, även om de också kan ägna sig åt kontemplativa uppgifter. Traditionellt avlade nunnor högtidliga löften medan systrar avlade enklare löften, men termerna används ofta utbytbart i modern tid.

Finns det nunnor i Sverige idag?

Ja, det finns nunnor i Sverige idag. Inom Svenska kyrkan finns sju kvinnliga kloster. Inom den Romersk-katolska kyrkan finns också flera, till exempel Karmelitordens kloster i Glumslöv i Skåne. Klostren försvann efter reformationen men har återetablerats under modern tid. Dokumentärfilmen 'Nunnan' har delvis utspelat sig i det karmelitiska klostret i Glumslöv, vilket belyser det svenska nunneväsenet.

Vad är en abbedissa?

En abbedissa är en nunna som väljs att leda ett abbaye, det vill säga ett självständigt kloster. Hon är den kvinnliga motsvarigheten till en abbot. Om hon leder ett kloster som inte har status av abbaye kallas hon vanligtvis priorinna. Hon kan också benämnas generellt som 'Moder Superior'. Benedictinska abbedissor bär ett kors eller krucifix i en kedja runt halsen som tecken på sitt ledarskap.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.