Tyskland
Tyskland, formellt Förbundsrepubliken Tyskland, är en förbundsstat i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer. Landet gränsar till nio andra länder samt Nordsjön och Östersjön och är ett av världens ledande industriländer. Tysklands moderna historia präglas av delningen efter andra världskriget 1945 och den efterföljande återföreningen den 3 oktober 1990. Med knappt 85 miljoner invånare är det det näst folkrikaste landet i Europa, efter Ryssland, och har den största ekonomin på kontinenten.
Etymologi och officiella namn
Landets namn skiljer sig kraftigt mellan olika språk, vilket beror på områdets många olika historiska stammar. På tyska heter landet Deutschland, ett ord som härrör från fornhögtyskans 'diutisciu land' och som betyder 'de tyska länderna'. Ordet 'deutsch' kommer från 'diot' eller 'diota' som betyder folk. På engelska används Germany, som kommer från latinets Germania, en beteckning Julius Caesar använde för folken öster om Rhen. På franska heter landet Allemagne, uppkallat efter alemannistammen, medan det på finska heter Saksa, efter saxarna.
Tyskland har haft flera officiella namn genom historien. Mellan 1871 och 1933 användes namnet Deutsches Reich. Från 1933 till 1945 användes även det namnet, men från 1938 kom Großdeutsches Reich alltmer i bruk. Efter andra världskriget delades landet och mellan 1949 och 1990 fanns två stater: Förbundsrepubliken Tyskland (BRD), ofta kallad Västtyskland, och Tyska demokratiska republiken (DDR), ofta kallad Östtyskland. Sedan återföreningen 1990 är det enda officiella namnet Bundesrepublik Deutschland.
Förhistoria och tidig historia
Det har funnits människor i det som nu är Tyskland i minst 600 000 år. De första fossilen av neandertalmänniskan upptäcktes i Neandertal. I Svabiska alperna har man hittat bevis för moderna människor, inklusive 42 000 år gamla flöjter som är världens äldsta kända musikinstrument. Andra betydande fynd är den 40 000 år gamla lejonmänniskan från Hohlenstein Stadel och Venus från Hohle Fels. Under bronsåldern skapades också Himmelsskivan i Nebra.
Germanska stammar bosatte sig i området och kom i kontakt med romarna. Under Augustus försökte Romerska riket erövra Germania, men efter slaget vid Teutoburgerskogen år 9 e.Kr. avstod romarna från att försöka erövra området öster om Rhen. Omkring år 260 bröt germanska folk in i romerska områden. Efter humernas invasion 375 och Romarrikets nedgång flyttade germanska stammar sydväst. Frankerriket etablerades och expanderade österut. Områden i östra Tyskland beboddes av västslaviska stammar.
Tysk-romerska riket till Tyska förbundet
Tysklands ursprung kan spåras till det Östfrankiska riket som uppstod år 843 efter delningen av det Frankiska riket. År 962 lät den östfrankiske kungen Otto I kröna sig till romersk kejsare av påven, vilket markerade början på Tysk-romerska riket, även känt som Heliga romerska riket. Detta rike var ett förbund av vasallstater med en kejsare som formellt överhuvud och varade fram till 1806. Under medeltiden expanderade handeln, särskilt genom Hansan, och befolkningen ökade fram till den stora svälten 1315 och digerdöden 1348–1350.
Efter Napoleonkrigen och Tysk-romerska rikets upplösning bildades Tyska förbundet 1815. Detta var en lös samling av 41 självständiga stater utan gemensam regering. Under denna period växte liberalism och nationalism, vilket ledde till den tyska revolutionen 1848–1849, även känd som Marsrevolutionen. Revolutionen slogs dock ned av preussisk och österrikisk militär 1849.
Nationens enande och kejsardömet
Under ledning av Otto von Bismarck lyckades Preussen utmanövrera Österrike. Efter segern i det tyska enhetskriget 1866 utropades det Nordtyska förbundet. Under det fransk-tyska kriget samlades de flesta tyska stater, utom Österrike, och den 18 januari 1871 proklamerades det nya Tyska riket i Versailles. Kung Vilhelm I av Preussen blev tysk kejsare. Detta kejsardöme varade fram till 1918 och Tysklands nederlag i första världskriget, då det kollapsade under inre upplösning.
År 1919 bildades Weimarrepubliken, Tysklands första parlamentariska demokrati. Den stora depressionen på 1930-talet drabbade landet hårt, både ekonomiskt och politiskt. Motsättningarna blev extrema och våldsamma, vilket fick många att tappa tilltron till demokratin. Denna instabilitet gjorde det möjligt för nazisternas maktövertagande.
Nazityskland och andra världskriget
Perioden 1933 till 1945, känd som Nazityskland, var en tid då landet leddes av Adolf Hitler och Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP). Efter maktövertagandet 1933 etablerades snabbt en enpartistat och diktatur. Redan den 21 mars 1933 öppnades det första koncentrationslägret i Dachau för politiska fångar. I sina ambitioner att skapa ett Stortyskland startade Nazityskland andra världskriget 1939. Under krigets inledande år erövrade och ockuperade Tyskland stora områden i Europa och Nordafrika.
Nazisterna förföljde och mördade systematiskt miljontals judar och andra minoriteter i vad som kallas Förintelsen. Trots alliansen med Axelmakterna, främst Italien och Japan, besegrades Tyskland 1945. Cirka 8,8 miljoner tyskar dog under kriget 1939–1945. Efter kriget förlorade Tyskland stora landområden, som annekterades av andra länder, främst Polen, och Österrike blev åter självständigt.
Delning och kalla kriget
Efter kriget ockuperades Tyskland av de allierade segrarmakterna Frankrike, Sovjetunionen, Storbritannien och USA. Miljontals tyskar flydde eller fördrevs från de förlorade områdena i öster till de fyra ockupationszonerna. På grund av de politiska spänningarna under det kalla kriget bildades två tyska stater 1949. I de västliga zonerna bildades Förbundsrepubliken Tyskland (BRD), eller Västtyskland, den 23 maj. I den sovjetiska zonen bildades Tyska demokratiska republiken (DDR), eller Östtyskland, den 7 oktober.
Berlin, som ockuperats gemensamt, blev en delad stad. Västberlin blev en västtysk exklav omgiven av Östtyskland och var en ständig konfliktyta. Västtyskland, under förbundskansler Konrad Adenauer, knöt nära band till väst genom medlemskap i organisationer som Europeiska kol- och stålgemenskapen och Nato. Denna västinriktning kritiserades för att försvåra ett framtida enande. Relationen till DDR komplicerades av Hallstein-doktrinen, som förkastades av förbundskansler Willy Brandt till förmån för Östpolitiken på 1960-talet.
Återförening och modern tid
Efter kommunistregimens fall i Östtyskland återförenades Tyskland den 3 oktober 1990. DDR delades upp i förbundsländer som uppgick i den redan existerande staten Förbundsrepubliken Tyskland. Tyskland återfick sin fulla suveränitet den 15 mars 1991. Som Västtyskland var landet en av grundarna till Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, föregångaren till Europeiska unionen. Tyskland är också medlem i Nato sedan 1955 och har världens tredje flest UNESCO-världsarv med 55 platser, varav 52 är kulturella. Landet är en viktig export- och importnation och betraktas som en stor makt i internationella sammanhang.
Vanliga frågor om Tyskland
Var ligger Tyskland?
Tyskland ligger i Centraleuropa. I norr gränsar landet till Nordsjön, Östersjön och Danmark. I öster gränsar det till Polen och Tjeckien. I söder gränsar Tyskland till Österrike och Schweiz. I väster har landet gräns mot Frankrike, Luxemburg, Belgien och Nederländerna. Landskapet sträcker sig från de nordliga kusterna till Alperna i söder. Landet består av 16 förbundsländer.
Vad är Tysklands huvudstad och största stad?
Tysklands huvudstad och samtidigt dess folkrikaste stad är Berlin. Staden blev delad efter andra världskriget och var en central punkt under den tyska delningen och kalla kriget. Efter återföreningen 1990 blev Berlin återigen huvudstad i det återförenade Tyskland. Landets viktigaste finansiella centrum är Frankfurt. Det största stadsområdet är Ruhrområdet.
Hur många invånare har Tyskland?
Tyskland har knappt 85 miljoner invånare. Det gör landet till det näst folkrikaste i Europa, efter Ryssland. Inom Europeiska unionen är Tyskland det medlemsland som har störst befolkning. Befolkningstätheten och storleken gör Tyskland till en betydande ekonomisk och politisk aktör på kontinenten. Landet har en total befolkning på över 83 miljoner invånare i sina 16 förbundsländer.
När och hur återförenades Tyskland?
Tyskland återförenades den 3 oktober 1990. Denna process inleddes efter kommunistregimens fall i Östtyskland (DDR). DDR delades då upp i förbundsländer, som enligt grundlagen uppgick i den redan existerande staten Förbundsrepubliken Tyskland (BRD). Denna dag, den 3 oktober, är Tysklands nationaldag och firas som återföreningsdagen. Landet återfick sin fulla suveränitet den 15 mars 1991. Återföreningen innebar slutet på den delning som började 1949.
Vilken är Tysklands flagga och vad betyder färgerna?
Tysklands flagga består av tre horisontella band i färgerna svart, rött och guld. Denna flagga antogs år 1949. Färgkombinationen svart-rött-guld har lång historisk betydelse och var en nationalsymbol i kampen mot Napoleon mellan 1813 och 1815. Färgerna fastställdes som flagga för Tyska förbundet under revolutionen 1848. Efter att ha ersatts under kejsardömet återinfördes flaggan av Weimarrepubliken 1919, för att återigen ersättas av nazisternas hakkorsflagga 1933.
Vad är Tysklands roll i Europeiska unionen?
Tyskland är en av de stater som var grundande medlemmar av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilket var den organisation som senare utvecklades till Europeiska unionen. Detta skedde i Tysklands egenskap av dåvarande Västtyskland. Idag är Tyskland en central aktör inom unionen och har Europas största ekonomi. Landet är också medlem i militäralliansen Nato sedan 1955 och deltar i flera andra internationella organisationer. Tyskland är en stor makt inom industri, vetenskap och teknologi.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.
