Palt
Palt är en klassisk svensk husmanskosträtt som framförallt är förknippad med Norrland. Den består av en smet av rå, riven potatis och mjöl som formas till bollar, fylls med fläsk och kokas. Rätten är en tung och mättande maträtt som traditionellt serveras med smör och lingonsylt. Palt har många lokala varianter och är besläktad med kroppkakor, men skiljer sig genom att den alltid tillagas på rå potatis.
Tillagning och grundrecept
Palt tillagas av en smet som huvudsakligen består av rå, malen eller finriven potatis. Potatisen blandas med mjöl och salt till en relativt hård konsistens. Av denna smet formas runda bollar, så kallade paltar. Dessa fylls vanligtvis med tärnat rimmat sid- eller bogfläsk, även om andra fyllningar som tärnad varmkorv eller falukorv också förekommer. Paltarna kokas därefter i rikligt med saltat vatten. Efter kokningen serveras de ofta med smör och lingonsylt, och mjölk är en vanlig dryck till maträtten. En populär serveringsmetod är att skära av toppen på palten, ta ut fläskfyllningen och fylla hålet med smör som får smälta, vilket kallas för en smörbrunn.
Överbliven palt kan antingen värmas om i vatten eller skäras i tärningar och stekas. Rätten är känd för att vara tung och mättande, och den dåsighet som kan uppstå efter en stor måltid kallas lokalt i övre Norrland för paltkoma eller paltschwimen. Palt skiljer sig från den besläktade kroppkakan genom att den alltid görs på rå potatis, medan kroppkakor också kan innehålla kokt potatis. Detta ger palten en fastare konsistens. Palten innehåller normalt inte lök eller ägg, även om vissa varianter kan göra det.
Lokala varianter och namn
Palt har många olika namn och varianter beroende på region. I södra Norrland, särskilt i Jämtland, Ångermanland och Medelpad, kallas rätten ofta för kams. En fylld variant med fläsk kallas där för fetkams, medan en platt, ofylld variant kallas flatkams. Kams tillagas traditionellt på kornmjöl, ibland med tillsats av potatis eller vetemjöl. I trakter nära den norska gränsen äts kams ofta med mese, messmör eller en sås innehållande mesost. Kams var en typisk fäbodmat och äts traditionellt som huvudrätt på fettisdagen, ofta med kjesfil som dessert.
En annan variant är klubba, klåbb eller klöbba, som görs på kornmjöl, vatten och salt och formas till klimpar. Dessa kan fyllas med stekta fläsktärningar och kokas tills de flyter upp. De äts ofta med vitsås eller messmörssås och stekt fläsk. I södra Sverige har palt en koppling till blodmat, och en variant som kallas blodpalt förekommer. Den tillagas som vanlig palt men med tillsats av blod, vilket ger den en mörkare färg och en annorlunda smak. Blodpalt har blivit allt mindre vanlig, liksom blodmat i allmänhet.
Pitepalt – Piteås specialitet och kulturell förankring
Palt på potatis och kornmjöl har kommit att särskilt förknippas med staden Piteå och kallas ofta pitepalt, som betraktas som stadens nationalrätt. Det finns ingen entydig skillnad i recept mellan pitepalt och annan potatispalt, och de olika recept som cirkulerar skiljer sig åt. Pitepalt karakteriseras ofta av en blandning av vetemjöl och kornmjöl, medan andra varianter kan använda rågmjöl eller utesluta kornmjölet. I Öjebyn utanför Piteå finns en restaurang som uppges vara världens enda paltzeria, där man serverar många moderna varianter på palt.
Palt har en plats i svensk kultur och litteratur. Den ångermanländske författaren Pelle Molin har i sin novellsamling Ådalens poesi en novell med titeln Kams, ett lätt surrealistiskt stycke om en pojke som kokar kams i all oändlighet. I populärkulturen har ishockeyspelaren Tomas Holmström, från Piteå, använt Stanley Cup-pokalen som en paltgryta. I Piteå finns även Paltakademien, som har som syfte att öka intresset för palt och upprätthålla en hög kvalitet på rätten.
Kams – traditionen i södra Norrland
Kams är den lokala beteckningen på palt i Jämtland, Ångermanland och Medelpad. Ursprungligen gjordes kams enbart på kornmjöl och vatten. Senare började man byta ut eller komplettera med vetemjöl och mjölk. För en godare smak tillsattes ofta potatis, både råriven och kokt. Kamsen äts med stekt fläsk, lingonsylt eller rårörda lingon och smör. I Medelpad finns en variant som kallas mösekams, där kamsen kokas i vassla.
Kams var en mycket vanlig maträtt förr i tiden, särskilt för arbetare som var borta från hemmet på veckorna. Man tog med sig kams för hela veckan, och om det blev över från förra veckan åt man upp det gamla innan man började på det nya. Restar av kams kan skäras upp och stekas, eller så kan den skäras ner i en kastrull, täckas med mjölk och kokas ihop. Det är också vanligt att steka upp kams i sirap. Idag är det vanligt att hembygdsföreningar anordnar kamsdagar där allmänheten kan komma och prova på rätten.
Blodpalt – en historisk variant
Blodpalt är en gammaldags svensk rätt som fortfarande är relativt vanlig i norra Sverige och Finland. Dess historia går tillbaka till en tid då hushållen noggrant utnyttjade alla delar av slaktade djur för att få tillräckligt med mat. Rätten tillverkas av blod, vanligtvis från nötkreatur, gris eller ren i de allra nordligaste delarna. Blodet blandas med mjöl, ofta råg-, vete- eller kornmjöl, och får svälla över natten. Därefter tillsätts mosad vinterpotatis.
Av denna smet formas klimpar som kokas tills de flyter upp. Blodpalten serveras traditionellt med stekt fläsk. Rätten var en näringsrik måltid som ofta åts under den mörka årstiden. Blodpalt har blivit allt mindre vanlig i modern tid, vilket är en trend för blodmat i allmänhet. I Astrid Lindgrens bok Emil i Lönneberga beskrivs en småländsk variant av blodpalt.
Närbesläktade rätter och servering
Palt är nära besläktad med andra europeiska potatisdumplings. Den främsta svenska släktingen är kroppkakan, som kan innehålla kokt potatis. Andra liknande rätter är de litauiska cepelinai, de tyska kartoffelklösse och den norska komle. Palt delar även ingredienser med blodpudding, som är en annan typ av svensk blodmat. Till palt serveras ofta smör och lingonsylt, och mjölk är en traditionell dryck.
I södra Norrland, där rätten kallas kams, äts den ofta med mese, messmör, brunost eller sötost. En modern variant från paltzerian i Öjebyn är Black and White, som serveras med knaperstekt fläsk, riven västerbottensost, keso, smör och lingonsylt. Till en sådan måltid dricker man gärna starköl och en snaps med lingonsmak. Denna moderna tolkning visar hur den traditionella rätten kan varieras.
Vanliga frågor om Palt
Vad är palt och vilka är huvudingredienserna?
Palt är en traditionell svensk husmanskosträtt, främst från Norrland, som består av en smet av rå, riven eller malen potatis blandat med mjöl och salt. Av smeten formas bollar som fylls, oftast med tärnat rimmat sid- eller bogfläsk. Paltarna kokas sedan i saltat vatten. De serveras traditionellt med smör och lingonsylt, och mjölk dricks ofta till. En viktig skillnad från besläktade rätter som kroppkakor är att palten alltid tillagas på rå potatis.
Var i Sverige äter man palt och finns det olika namn på den?
Palt är mest förekommande i Norrland. I södra Norrland, särskilt i Jämtland, Ångermanland och Medelpad, kallas rätten ofta för kams. En fylld variant kallas där fetkams och en ofylld platt variant kallas flatkams. I trakter nära den norska gränsen äter man gärna kams med mese eller messmör. I Piteå och omnejd är potatispalten särskilt förknippad med staden och kallas pitepalt. Andra namn på liknande rätter är klubba eller klåbb.
Vad är skillnaden mellan palt och kroppkakor?
Palt och kroppkakor är besläktade potatisdumplings, men de skiljer sig åt i tillagningssätt. Palt tillagas alltid på rå, riven potatis, vilket ger den en fastare konsistens. Kroppkakor kan även tillagas på kokt potatis. Palten innehåller normalt inte lök eller ägg, vilket kan förekomma i kroppkakor. Båda rätterna fylls ofta med fläsk, men palten är starkare förknippad med Norrland medan kroppkakor har sina rötter i södra Sverige.
Vad är pitepalt och varför är den känd?
Pitepalt är en variant av potatispalt som särskilt förknippas med staden Piteå i Norrbotten och betraktas ofta som stadens nationalrätt. Den karakteriseras ofta av en blandning av vetemjöl och kornmjöl i smeten. Det finns många olika recept på pitepalt, precis som det finns på annan palt. I Öjebyn utanför Piteå finns en restaurang som kallas världens enda paltzeria, där man serverar moderna varianter som Black and White, en kombination av blodpalt och vanlig pitepalt. Piteå har även en Paltakademin som främjar rätten.
Vad är blodpalt och hur gör man den?
Blodpalt är en historisk variant av palt som tillagas med tillsats av blod, vanligtvis från nöt, gris eller ren. Blodet blandas med mjöl, ofta råg-, vete- eller kornmjöl, och får svälla över natten. Därefter tillsätts mosad vinterpotatis. Av smeten formas klimpar som kokas tills de flyter upp. Blodpalten serveras traditionellt med stekt fläsk och var en näringsrik vinterrätt. Den har blivit allt mindre vanlig i modern tid. I Astrid Lindgrens berättelser om Emil i Lönneberga beskrivs en småländsk variant av blodpalt.
Hur äter man palt och vad gör man med rester?
Palt äts traditionellt med smör och lingonsylt. En vanlig metod är att skära av toppen på palten, ta ut fläskfyllningen och fylla hålet med smör som får smälta, vilket kallas för en smörbrunn. Mjölk är en vanlig dryck till maträtten. Överbliven palt kan antingen värmas om i vatten eller skäras i tärningar och stekas. I södra Norrland, där rätten kallas kams, är det vanligt att steka upp rester i stekpanna eller koka den med mjölk. Kams kan också stekas upp i sirap.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.




