Den gyldene freden

Namnets gåta och tidiga historia

Vilken historisk fred som gett Den Gyldene Freden dess namn är inte helt klarlagt. Restaurangens grundare och första krögare, Petter Hellberg, övertog namnet från en äldre källare. Enligt Stockholmskännaren Martin Stugart kan det därför inte handla om freden i Nystad år 1721, vilket annars vore en naturlig gissning. Den första restaurangen med namnet Gyldene Freden låg på Stora Nygatan och öppnade redan år 1572, vilket gör det möjligt att namnet syftar på freden i Stettin från 1570. Restaurangens officiella hemsida och Samfundet S:t Eriks informationsskylt hävdar dock att det är freden i Nystad som är namnkällan. Det första etablissemanget på den nuvarande adressen, Österlånggatan 51, öppnade år 1722, eller möjligen 1721, av källarmästaren Petter Hellberg.

Efter Hellberg övertogs verksamheten av hans forna lärling, Petter Sjöberg, som hade avancerat till vinskänk. Under 1700- och 1800-talen drevs Freden av en rad olika vinskänkar och källarmästare, både män och kvinnor. En av de mer långvariga innehavarna var vinskänksänkan Jeanette Chievitz, som drev stället i tjugo år fram till 1848. År 1854 tog källarmästaren Carl Gustaf Wahlberg över, renoverade lokalerna och gjorde Freden till ett hotell. Hans son, Erik Håkan Wahlberg, fortsatte sedan driften.

En restaurang räddas från förfall

År 1891 stängdes Den Gyldene Freden och det såg ut som om den var nedlagd för alltid. Den vackra skylten fick dock hänga kvar trots att Nordiska museet önskade få den. En nystart blev möjlig tack vare konkurrenten mittemot, Sofia Eklund, som ägde Källaren Remmaren. När huset där Remmaren låg skulle rivas för att Österlånggatan skulle breddas, beslöt Eklund att flytta sin verksamhet till andra sidan gatan. Hon övertog Fredens skylt och namn, medan hon donerade sin egen skylt till Nordiska museet. År 1895 invigdes så Freden på nytt, och den historiska skylten fick stanna. Det var nära att restaurangen detta år skulle byta namn till Remmaren, men det blev alltså inte fallet.

I början av 1900-talet var Freden ett populärt vardagsrum för den svenska konsteliten. När restaurangen hotades av konkurs på grund av indragna spriträttigheter, tog konstnären Anders Zorn ett dramatiskt beslut. År 1919 köpte han hela krogen och fastigheten för 150 000 kronor och räddade den för eftervärlden. Zorn anlitade arkitekten Torsten Stubelius för en omfattande renovering, där Stubelius ritade hela krogens inredning, inklusive serviser och bestick. Zorn styrde själv in i minsta detalj, från porslinets utseende till serveringsflickornas klädsel, och hade även synpunkter på mat och dryck. Renoveringen kom att kosta honom 300 000 kronor. Invigningen den 11 december 1922 fick han dock aldrig uppleva, eftersom han avled kort tid innan. Den sköttes istället av hans hustru Emma Zorn.

Svenska Akademiens ägande och traditioner

Anders Zorn donerade restaurangen till Svenska Akademien, som fortfarande äger den. Denna ägarstruktur har säkrat Fredens framtid som en kulturell institution. Akademien har en stark koppling till restaurangen och äter sina veckomiddagar där varje torsdag. Minst en gång per år ingår ärtsoppa på menyn. Middagarna äger rum i Bellmanvåningen, som ligger på övre våningsplanet och består av tre rum: förrummet, Zornrummet och Bellmanrummet. Denna tradition har gjort Freden till en oskiljaktig del av akademiens arbete och sociala liv. Restaurangen har genom åren drivits av flera namnkunniga krögare, bland andra Tore Wretman, Bengt Wedholm och Gert Lindberg. Efter en ombyggnad öppnade den åter den 1 mars 2019 under ledning av kocken Filip Fastén, som tidigare utsetts till Årets kock och White Guide Rising Star. Den nuvarande verksamheten har ett utpräglat fokus på skandinaviska råvaror och klassisk husmanskost, vilket håller traditionen vid liv samtidigt som den anpassas till modern tid.

Ett kulturellt nav för konstnärer och författare

Genom århundradena har Den Gyldene Freden varit ett centralt samlingsställe för många av Sveriges främsta kulturpersonligheter. Redan på 1700-talet besöktes den av Carl Michael Bellman, även om han inte var stamgäst. Under 1900-talet blev den särskilt förknippad med sångare och trubadurer. Evert Taube var en trogen gäst och hade till och med sitt eget bord i skänkrummet till vänster om entrén. Även Cornelis Vreeswijk tillbringade många middagar i samma rum. Vreeswijk har omsjungit restaurangen i visor som Polaren Pär hos det sociala och På den Gyldene Freden. I skänkrummet till höger om entrén fanns det bord som författaren Ivar Lo-Johansson ofta åt sina middagar vid. Den konstnärliga atmosfären förstärktes av att Freden under tidigt 1900-tal var ett vardagsrum för konsteliten, där Anders Zorn själv var en frekvent besökare innan han blev ägare. Denna samling av historier och traditioner gör restaurangen till en levande del av svenskt kulturliv.

Lokalernas utformning och unika karaktär

Restaurangen är ett välbevarat exempel på en 1700-talskrog, med omgivningar som är mer eller mindre oförändrade sedan öppnandet. Enligt Guinness World Records är det den näst äldsta restaurangen i världen som har samma omgivningar. Efter Anders Zorns omfattande renovering under ledning av arkitekt Torsten Stubelius fick Freden en specifik inredning som den fortfarande bär prägel av. Stubelius ritade allt från möbler till bestick, och ett särskilt rum på krogen bär hans namn, Stubeliusrummet. Lokalerna är uppdelade i flera karaktärsfulla rum. Förutom Bellmanvåningen på övervåningen och de två skänkrummen vid entrén, präglas stället av den detaljstyrda estetik som Zorn implementerade. Han bestämde till och med fasadernas färgsättning, vilket han kontrollerade vid ett sista besök i augusti 1920. Denna omfattande renovering säkerställde att Fredens historiska känsla bevarades, samtidigt som den gjordes funktionell för framtiden. Atmosfären har lockat generationer av besökare och bidragit till dess långvariga rykte.

Vanliga frågor om Den gyldene freden

Vad betyder namnet Den Gyldene Freden?

Namnet Den Gyldene Freden, som översätts till Den Gyllene Freden, har ett oklart ursprung. Den nuvarande restaurangen övertog namnet från en äldre källare. Vissa källor, som restaurangens egen hemsida, hävdar att det syftar på freden i Nystad 1721. Andra experter, som Martin Stugart, menar att det inte kan vara den freden eftersom namnet fanns tidigare. Den första krogen med namnet öppnade 1572, vilket gör det möjligt att det istället syftar på freden i Stettin 1570. Vilken fred som avses är alltså fortfarande föremål för debatt.

Varför är Den Gyldene Freden så berömd?

Den Gyldene Freden är känd som en av världens äldsta restauranger som kontinuerligt drivits på samma plats sedan 1722. Den är Stockholms äldsta bevarade stadskrog. Dess rykte har stärkts av att den genom historien varit ett samlingsställe för stora svenska kulturpersonligheter som Carl Michael Bellman, Evert Taube, Cornelis Vreeswijk och konstnären Anders Zorn. Zorn räddade restaurangen från konkurs 1919 och donerade den senare till Svenska Akademien, vilket gett den en särskild ställning. Den har omsjungits i visor och är platsen för akademiens veckomiddagar.

Vem äger Den Gyldene Freden idag?

Sedan 1919 ägs Den Gyldene Freden av Svenska Akademien. Ägarskapet härrör från en donation av konstnären Anders Zorn, som köpte restaurangen och fastigheten för att rädda den från nedläggning. Svenska Akademien, som utser Nobelpristagare i litteratur, använder restaurangen aktivt. Varje torsdag håller akademien sina veckomiddagar i Bellmanvåningen på restaurangen, en tradition som stärker bandet mellan institutionen och den historiska lokalen. Akademien äter ärtsoppa där minst en gång per år.

Vilka kända personer har varit stamgäster på Freden?

Restaurangen har haft många berömda stamgäster genom åren. Trubaduren Evert Taube var en särskilt trogen gäst och hade till och med ett eget bord i skänkrummet till vänster om entrén. Även Cornelis Vreeswijk tillbringade många middagar i samma rum. Författaren Ivar Lo-Johansson åt ofta middag vid ett bord i skänkrummet till höger. Under tidigt 1900-tal var Freden ett vardagsrum för den svenska konsteliten, med konstnären Anders Zorn som en frekvent besökare innan han blev ägare. Även sångaren Jussi Björling har besökt stället.

Vad är speciellt med restaurangens inredning?

Den Gyldene Fredens inredning är historiskt värdefull eftersom den i stort sett är oförändrad sedan 1700-talet, vilket gör den till ett levande exempel på en periodkrog. Efter att Anders Zorn köpte stället 1919 genomgick det en stor renovering under arkitekt Torsten Stubelius. Stubelius ritade hela krogens inredning, inklusive möbler, serviser och bestick, och ett rum på restaurangen bär hans namn. Zorn var mycket noggrann och bestämde allt från porslinets utseende till klädseln för personalen, vilket gett restaurangen en enhetlig och genomtänkt estetik. Han kontrollerade även fasadernas färgsättning vid ett sista besök 1920.

Vad serveras på Den Gyldene Freden?

Restaurangen har ett utpräglat fokus på skandinaviska råvaror och klassisk husmanskost. Köket bygger på traditionella svenska mattraditioner med en modern touch. En speciell tradition är kopplad till Svenska Akademiens besök. När akademien äter sin veckomiddag på torsdagar ingår ärtsoppa på menyn minst en gång per år. Efter en ombyggnad och nyöppning 2019 under ledning av kocken Filip Fastén har verksamheten fortsatt att betona högkvalitativa, nordiska ingredienser i sin matlagning. Fastén var tidigare utsedd till Årets kock och White Guide Rising Star.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.