Kungliga Operan

Operans historia och ursprung

Svensk operakonst anses ha fötts den 18 januari 1773 med uppförandet av operan Thetis och Pelée på Stora Bollhuset i Stockholm. Föreställningen, med musik av Francesco Antonio Uttini och med Elisabeth Olin och Carl Stenborg i huvudrollerna, var den första operan på svenska språket. Initiativet till denna kulturella satsning kom från kung Gustav III, som var en stark förespråkare för konstens utveckling. Redan 1775 beställde kungen ett nytt, särskilt byggt operahus vid Gustav Adolfs torg. Detta första operahus, ritat av arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz, stod klart 1782 och invigdes med operan Cora och Alonzo. Detta hus kom att kallas det gustavianska operahuset och användes i drygt ett sekel.

Det gustavianska operahuset blev platsen för en av Sveriges mest kända historiska händelser. Under en maskeradbal i byggnaden den 16 mars 1792 mördades kung Gustav III av Jacob Johan Anckarström. Mordet ledde till ett förbud mot offentliga maskeradbaler fram till 1821. Efter drygt 110 års användning revs det gustavianska huset 1892. Anledningarna var att byggnaden var sliten, ansågs för liten och brandfarlig, samt att kung Oscar II önskade ett nytt modernt operahus på samma plats.

Det oscarianska operahuset

Det nuvarande operahuset, ofta kallat det oscarianska efter kung Oscar II, invigdes den 19 september 1898. Byggnaden, som uppförts på exakt samma plats som sin föregångare, är ritad i nybarockstil av arkitekten Axel Anderberg. Under de sju år som bygget pågick höll operaverksamheten till på Svenska Teatern på Blasieholmen. Vid invigningen uppfördes Adolf Fredrik Lindblads opera Frondörerna, scener ur Franz Berwalds Estrella di Soria och en invigningskantat av Ivar Hallström. Den nya byggnaden möttes av blandad kritik, där en journalist ska ha kallat den för en trave uppstaplade cigarrlådor, och vissa beklagade att symmetrin vid torget förstörts.

Operans huvudsalong har cirka 1 100 platser fördelade på parkett och tre rader. I salongens tak finns en målad plafond av Vicke Andrén och en mäktig ljuskrona som väger två ton. En av byggnadens mest iögonfallande lokaler är den pampiga Guldfoajén, en 28 meter lång och 8 meter bred foajé med förgyllda väggar och speglar. Byggnaden innehåller över 1 000 rum och har totalt 13 våningar, vilket inte syns utifrån. I husets östra del ligger den kända restaurangen Operakällaren. Huset har genomgått vissa förändringar, bland annat genom en rotundaliknande tillbyggnad på östra sidan mellan 1955 och 1961, ritad av Peter Celsing och Nils Tesch.

Verksamhet och ensembler

Kungliga Operan är Sveriges nationalscen för opera och balett, och dess repertoar består till 60 procent av opera och 40 procent av balett. Varje år presenteras nya produktioner vid sidan av nypremiärer av historiska verk. Operan är också hemvist för flera världsledande ensembler. Kungliga Hovkapellet, operans orkester, har rötter som går tillbaka till 1526 och är en av Europas äldsta orkestrar. Kungliga Baletten grundades av Gustav III 1773. Kungliga Operans kör, med sitt ursprung från 1773, är med sina 60 professionella sångare Sveriges största i sitt slag och tilldelades 2013 Svenska Dagbladets operapris.

Operan har varit spelplats för otaliga svenska och internationella stjärnor genom historien. Bland de mest namnkunniga märks sångarna Birgit Nilsson, Jussi Björling, Jenny Lind, Kristina Nilsson, Elisabeth Söderström, Anne Sofie von Otter, dansösen Anneli Alhanko och regissören Ingmar Bergman. Många svenska opera- och dansverk har haft sina urpremiärer här. Sedan 2009 delas det internationella priset Birgit Nilsson Prize ut vid en gala på Stora scenen. Operan sänder också ut föreställningar via tv och radio, och lanserade 2020 webbplatsen Operan Play för inspelade och livesändade föreställningar.

Scener och andra spelplatser

Förutom den stora huvudscenen har Kungliga Operan genom åren bedrivit verksamhet på flera andra scener. Inom huvudbyggnaden användes under en period en mindre extrascen kallad Rotundan, som invigdes 1964 med Drömmen om Thérèse av Lars Johan Werle och Lars Runsten. Åren 1958 till 1961 användes den närbelägna Blancheteatern för mindre produktioner, inlett med urpremiären på Sven-Erik Bäcks opera Tranfjädrarna. En scen med 180 platser, Scen Gäddviken, öppnade 2013 i operans lokaler i Gäddviken, där man tillsammans med Dramaten hade verkstäder och förråd. Dessa lokaler flyttades 2024 till ett nytt produktionscenter på cirka 14 000 kvadratmeter.

Under sommarperioden spelar operan ofta på Drottningholmsteatern i tidstypiska produktioner. Man har även samarbetat med andra scener som slottsteatern Confidencen och mellan 1998 och 2004 gjordes 18 produktioner på Vasateatern. Operans verksamhet har också skildrats för en bredare publik, till exempel i tv-serien Livet på Operan från 2013. Framtiden innebär en stor ombyggnad och renovering av huvudbyggnaden, som planeras stänga för omfattande arbete under fem år från 2026, under vilken tiden föreställningarna kommer att erbjudas i Gasometer i Ropsten.

Namn och administration

Kungliga Operan har genom historien haft tolv olika officiella namn. Vid grundandet 1773 hette den Kongl. Svenska Operan. När det nuvarande huset invigdes 1898 fick det namnet Kongl. Teatern, vilket 1908 moderniserades till Kungliga Teatern. Detta namn behölls fram till 1997, då man bytte till det nuvarande Kungliga Operan. En anledning till namnbytet var att det tidigare namnet ofta förväxlades med Kungliga Dramatiska Teatern. Vardagligt har institutionen länge kallats helt enkelt Operan.

Kungliga Operan är ett statligt ägt aktiebolag som styrs enligt svensk kod för bolagsstyrning. Styrelsen består av fyra till åtta av ägaren utsedda ledamöter samt personalrepresentanter. Den nuvarande chefen för operan är Fredrik Lindgren. Tidigare generaldirektörer har inkluderat Birgitta Svendén. Konstnärliga ledare har varit Michael Cavanagh och Tobias Theorell, medan Alan Gilbert är operans musikdirektör. Armas Järnefelt var chefdirigent vid operan under två perioder, 1923 till 1933 och 1938 till 1946.

Framtiden och ett nytt operahus

Under 2000-talets första decennier har det funnits diskussioner om behovet av ett helt nytt operahus i Stockholm. Det nuvarande huset har stora brister, särskilt vad gäller biutrymmen bakom scenen och andra scentekniska aspekter. Framgångarna med moderna operahus i Göteborg, Köpenhamn och Oslo har bidragit till debatten. Flera platser har föreslagits, som Slussen, Värtahamnen och Danviksklippan. I september 2013 fattade dock regeringen beslut om att inte bygga ett nytt hus.

Istället ska det befintliga operahuset vid Gustav Adolfs torg renoveras och byggas ut. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth framhöll då att en utgångspunkt var att göra huset mer öppet och tillgängligt för allmänheten. Statens Fastighetsverk fick i uppdrag att ta fram planer för detta arbete. En avskedskonsert är planerad till den 29 november 2026, varefter byggnaden stängs för en omfattande renovering under fem år. Under denna tid kommer föreställningarna att erbjudas på en tillfällig spelplats.

Vanliga frågor om Kungliga Operan

Vad är Kungliga Operan och var ligger den?

Kungliga Operan är Sveriges nationalscen för opera, balett och modern dans. Den är belägen i kvarteret Norrström på Norrmalm i centrala Stockholm, mellan Gustav Adolfs torg och Kungsträdgården. Byggnaden ligger precis norr om Norrström och mittemot Arvfurstens palats, som nu hyser Utrikesdepartementet. Den nuvarande byggnaden invigdes 1898 på samma plats där det tidigare gustavianska operahuset stod. Operan är en viktig del av det kulturella landskapet i huvudstaden och ligger nära andra historiska byggnader som Riksdagshuset och Sagerska huset.

När grundades Kungliga Operan och vem var dess grundare?

Kungliga Operan grundades år 1773 av kung Gustav III. Den första föreställningen ägde rum den 18 januari 1773 på Stora Bollhuset i Stockholm och var operan Thetis och Pelée, den första operan på svenska språket. Kung Gustav III var en stark förespråkare för konsten och beställde ett särskilt byggt operahus, vilket stod klart 1782. Han spelade en central roll i att etablera opera som en konstform i Sverige. Operan grundades samtidigt som Kungliga Musikaliska Akademien, och kungens vision var att skapa en nationalscen för de sceniska konsterna.

Vilka kända artister har varit knutna till Operan?

Kungliga Operan har genom åren varit hem och spelplats för många av Sveriges och världens främsta operakonstnärer. Bland de mest berömda sångarna finns Birgit Nilsson, Jussi Björling, Jenny Lind, Kristina Nilsson, Elisabeth Söderström och Anne Sofie von Otter. Även dirigenter som Sixten Ehrling och regissörer som Ingmar Bergman har varit verksamma här. Dansaren Anneli Alhanko är ett exempel på en framstående balettstjärna från Kungliga Baletten. Många av dessa artister har varit hedersutnämnda som hovsångare eller hovdansare. Operan har också varit startplats för många svenska opera- och balettverk som haft sina urpremiärer här.

Vad finns att se i operabyggnaden?

Den oscarianska operabyggnaden från 1898 har en magnifik interiör. Huvudsalongen har cirka 1 100 platser och i taket finns en stor målad plafond av Vicke Andrén samt en två ton tung ljuskrona. Den mest praktfulla lokalen är Guldfoajén, en lång foajé med förgyllda väggar och speglar. I foajén och på andra radens promenoar finns byster av berömda artister, som en byst av Birgit Nilsson. Byggnaden innehåller över 1 000 rum, däribland den kända restaurangen Operakällaren. En rotundaliknande tillbyggnad från 1960-talet finns på byggnadens östra sida. I salongens takmålning kan man bland annat se två keruber som håller i husets ritningar.

Vilka ensembler hör hemma på Kungliga Operan?

Flera historiska ensembler är knutna till Kungliga Operan. Kungliga Hovkapellet är operans orkester och en av Europas äldsta med anor från 1526. Kungliga Baletten, som grundades 1773, är operans balettensemble. Kungliga Operans kör är med sina 60 professionella sångare Sveriges största professionella kör och har sitt ursprung från starten 1773. Dessa tre ensembler utgör kärnan i operans musikaliska och sceniska verksamhet tillsammans med gästande solister och regissörer. Körens skicklighet belönades med Svenska Dagbladets operapris år 2013. Operan presenterar också årligen särskilda produktioner för barn och familj.

Kommer Operan att byggas om eller flyttas?

Nej, Operan kommer inte att flyttas till en helt ny byggnad. Efter diskussioner om ett nytt operahus under 2000-talets början beslutade regeringen 2013 att istället renovera och bygga ut det befintliga huset vid Gustav Adolfs torg. Målet är att göra byggnaden mer öppet och tillgängligt samt att åtgärda brister i biutrymmen och teknik. En omfattande renovering är planerad att starta efter en avskedskonsert i november 2026, och under de följande fem åren kommer föreställningarna att ges på en tillfällig spelplats i Gasometer i Ropsten. Statens Fastighetsverk har fått i uppdrag att ta fram ett förslag till plan för renovering och ombyggnad.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.