Dramaten

Grundande och tidig historia

Dramaten skapades som en direkt följd av kung Gustav III:s starka kulturintresse. Efter sitt trontillträde 1772 avskedade han den franskspråkiga teatertruppen och började arbeta för att etablera teater på svenska. År 1787 inrättades Svenska dramatiska teatern under ledning av Adolf Fredrik Ristell i Stora Bollhuset på Slottsbacken. Premiärföreställningen den 2 juni 1787 innehöll en pjäs som kungen själv hade skrivit, Siri Brahe och Johan Gyllenstjerna, med Fredrica Löf i huvudrollen. Denna teater gick dock omkull efter kort tid. Skådespelarna bildade då ett nytt bolag som den 10 maj 1788 fick kalla sig Kongliga Svenska Dramatiska Theatern, vilket räknas som Dramatens grundande. Teatern var fortfarande förlagd till Bollhuset och sköttes som ett aktiebolag där skådespelarna var delägare på livstid. Chefen för bolaget blev den militäre Gustaf Mauritz Armfelt, och teaterns tidiga styre präglades av ett strängt reglemente med termer som subordinationsbrott och arreststraff. Teatern skapades efter utländska förebilder som Comédie-Française och skulle fungera som en nationalscen enbart för svenskspråkig originaldramatik. Denna strikta policy fick dock snart lättas upp på grund av brist på svenska pjäser av god kvalitet, och man började även spela utländsk dramatik i svensk bearbetning. Teatern var kungens privata projekt som han själv finansierade, och en stor del av hans handkassa gick till denna och den nyinrättade operan.

Flyttar och nya lokaler under 1700- och 1800-talet

Efter Gustav III:s död 1792 lades planerna på en ny teaterbyggnad på is. Istället flyttade teatern till Operan i väntan på att en ny scen skulle bli klar. Denna nya scen, kallad Kongliga Mindre Theatern, invigdes den 1 november 1793 i palatset Arsenalen, även kallat Makalös, vid nuvarande Karl XII:s torg. Invigningspjäs var kungens egen Den svartsjuke neapolitanaren. Under första halvan av 1800-talet delade Operan och Dramaten monopol på scenkonst i Stockholm. Teatern fick årliga anslag från riksdagen från 1815, men led ändå av ständiga ekonomiska kriser och räddades ofta av tillfälliga kungliga bidrag. Arsenalsteatern brann ner till grunden 1825, vilket tvingade Dramaten att återigen flytta in och dela lokal med Operan i nästan fyrtio år. Denna lösning ansågs olämplig eftersom operahusets akustik inte var idealisk för talpjäser. År 1863 kunde Dramaten äntligen flytta till egna lokaler igen, då man övertog lokalerna för den tidigare konkurrenten Mindre teatern på Kungsträdgårdsgatan. Premiärföreställningen där i september 1863 var en pjäs av Gustav III. I dessa lokaler, som kom att kallas Gamla Dramaten, verkade teatern fram till 1907. Här debuterade en ung August Strindberg 1870 med pjäsen I Rom. Under 1800-talets sista decennier tappade teatern dock i betydelse och hamnade i skuggan av nyare scener som Svenska teatern, och repertoaren dominerades av säkra publiksuccéer.

Byggandet av nuvarande teaterhus

I början av 1900-talet var teaterhuset på Kungsträdgårdsgatan mycket föråldrat och brandfarligt. Efter mönster från byggandet av det nya operahuset bildades ett konsortium för att finansiera ett nytt teaterhus genom ett penninglotteri, vilket beviljades 1901. Den sista föreställningen på Gamla Dramaten gavs den 14 juni 1907. Den nya teatern byggdes vid Nybroplan, en plats som ansågs ligga närmare stadens nya centrum. Arkitekten Fredrik Lilljekvist ritade byggnaden i jugendstil, och den invigdes den 18 februari 1908. Invigningsföreställningen var August Strindbergs pjäs Mäster Olof. Byggnaden beskrevs som ett palats i slingrande jugend och var landets mest påkostade offentliga byggnad. Kända konstnärer som Carl Milles och Carl Larsson var involverade i dekorationerna, och en del av interiören skapades av prins Eugen. Detta teaterhus är fortfarande Dramatens hemvist.

Organisation och utveckling som nationalscen

Dramaten har genomgått flera organisatoriska förändringar. Vid grundandet placerades teatern under Kungliga Akademien för de fria konsternas överinseende och sköttes genom omröstningar bland skådespelarna vart fjortonde dag. Detta system beskrevs som kaotiskt, och 1803 bad skådespelarna själva om att det skulle ersättas av en enskild direktör. Teatern var ursprungligen en privat kunglig angelägenhet, men efter Karl XIII:s trontillträde 1809 började den få statsanslag. År 1881 överfördes ansvaret helt från Hovförvaltningen till Finansdepartementet, vilket markerade en tydlig övergång till en statlig nationalscen. Den 7 maj 1888 beslutade riksdagen att upphöra med anslagen till både opera och teater, vilket ledde till att teatern förlorade sitt kungliga prefix och drevs vidare som en skådespelarassociation under ledning av Gustaf Fredriksson. När den nya teatern vid Nybroplan öppnade 1908 var den dock återigen en statlig institution. Teaterns skola, Dramatens elevskola, producerade många berömda skådespelare och regissörer som Greta Garbo, Ingrid Bergman och Ingmar Bergman. Skolan bröts ut som en separat institution 1967.

Verksamhet och kulturarv

Dramaten är Sveriges nationalscen för talad dramatik och spelar en central roll i det svenska kulturlivet. Teatern har flera scener i sin huvudbyggnad och sätter upp ett brett repertoar av klassisk och modern dramatik. Utöver verksamheten i Stockholm turnerar Dramatens föreställningar regelbundet runt om i Sverige och internationellt. Under 1900-talet var teatern plats för uppsättningar av både svenska och internationella dramatiker, och kända regissörer som Alf Sjöberg och de båda bröderna Olof och Gustaf Molander har varit verksamma här. År 1991 bildades Romeo & Julia Kören, en musikdramatisk vokalensemble som specialiserat sig på europeisk renässansmusik, under en uppsättning av Shakespeares Romeo och Julia. Vid husknuten mot Nybrogatan står sedan 2009 en bronsstaty av skådespelaren Margaretha Krook. Statyn, som är ständigt uppvärmd, skapades på initiativ av dåvarande teaterchefen Marie-Louise Ekman och utfördes av Hanna Beling med flera. Den placerades på den plats där Krook brukade stå och röka före föreställningarna.

Vanliga frågor om Dramaten

Vad är Dramaten och när grundades det?

Dramaten, med fullständigt namn Kungliga Dramatiska Teatern, är Sveriges nationalscen för talad dramatik. Teatern grundades den 10 maj 1788 av kung Gustav III, efter att en tidigare svenskspråkig teater i Bollhuset gått omkull. Skådespelarna från den tidigare verksamheten bildade ett nytt bolag som fick kungligt skydd och namnet Kongliga Svenska Dramatiska Theatern. Syftet var att skapa en scen för svensk taldramatik, något som inte fanns tidigare då teater huvudsakligen spelades på franska.

Var ligger Dramaten och hur ser byggnaden ut?

Dramatens nuvarande teaterhus ligger vid Nybroplan i Stockholm. Byggnaden, som invigdes den 18 februari 1908, är ett palatsliknande hus i jugendstil ritat av arkitekten Fredrik Lilljekvist. Den beskrevs vid invigningen som landets mest påkostade offentliga byggnad. Kända konstnärer som Carl Milles och Carl Larsson var involverade i att skapa dekorationer, och en del av interiören gjordes av prins Eugen. Byggnaden ersatte det gamla och föråldrade teaterhuset på Kungsträdgårdsgatan.

Vilka kända personer har varit knutna till Dramaten?

Många av Sveriges mest berömda skådespelare och regissörer har sin bakgrund vid Dramaten eller dess elevskola. Teaterns skola, Dramatens elevskola, utbildade personer som Greta Garbo, Ingrid Bergman, Gunnar Björnstrand, Max von Sydow och Bibi Andersson. Kända regissörer som Alf Sjöberg och bröderna Olof och Gustaf Molander har också varit starkt förknippade med teatern. Även författaren August Strindberg debuterade på Dramaten 1870 med pjäsen I Rom. Utanför teatern finns sedan 2009 en staty av skådespelaren Margaretha Krook.

Hur många scener har Dramaten och hur mycket spelar de?

Dramaten har flera scener i sin huvudbyggnad. Enligt källorna nämns att teatern spelar på sina sex scener, medan en annan källa anger fem scener. Oavsett exakt antal är verksamheten omfattande. Teatern sätter upp omkring tusen föreställningar per år på dessa scener. Utöver detta turnerar Dramatens produktioner regelbundet både inom Sverige och internationellt, vilket sprider teaterns verksamhet vida omkring.

Vad hände med Dramaten efter Gustav III:s död?

Efter Gustav III:s död 1792 lades planerna på en ny teaterbyggnad ned. Teatern flyttade till Operan i väntan på nya lokaler. År 1793 invigdes en ny scen i palatset Arsenalen, även kallat Makalös, där teatern verkade i trettio år. Denna teater brann ner 1825, vilket tvingade Dramaten att återigen dela lokal med Operan i nästan fyrtio år. Först 1863 kunde teatern flytta till egna, separata lokaler i Mindre teaterns gamla hus på Kungsträdgårdsgatan, där den stannade fram till 1907.

Vilken roll har staten haft för Dramaten?

Dramaten har genomgått en utveckling från att vara en privat kunglig teater till en statlig nationalscen. Under sina första år finansierades den direkt av kung Gustav III. Efter 1809 började teatern få statsanslag, och från 1815 fick den och Operan årliga anslag från riksdagen. År 1881 överfördes hela ansvaret för teatern från Hovförvaltningen till Finansdepartementet, vilket befäste dess ställning som en statlig institution. Ett riksdagsbeslut 1888 ledde till ett tillfälligt upphörande med anslagen, men med byggandet av den nya teatern vid Nybroplan återfick Dramaten sin roll som statligt finansierad nationalscen.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.