Marie-Louise Ekman

Konstnärlig karriär och genrer

Marie-Louise Ekmans konstnärskap sträcker sig över ett brett spektrum av tekniker, medier och genrer. Hennes debut som konstnär skedde 1967 på Galleri Karlsson i Stockholm, och hon har sedan dess varit en framträdande gestalt i det svenska kulturlivet. Hon var en av konstnärerna i kretsen kring den satiriska tidningen PUSS. I sitt bildskapande återkommer hon ofta till teman som relationer, identitet, drömmar, sexualitet, vardag och populärkultur.

Förutom måleri, som varit en central del av hennes arbete, har hon verkat inom skulptur, barnböcker, affischer, dockskåpsmiljöer, scenografi och skämtteckningar. Hennes mångsidighet visade sig särskilt tydligt 2017 då Moderna museet i Stockholm visade hennes största utställning hittills, med närmare 350 verk inom måleri, skulptur och film. Hon är representerad på flera svenska museer, däribland Göteborgs konstmuseum, Norrköpings konstmuseum och Kalmar konstmuseum. Innan sin konstnärliga debut arbetade hon som fotomodell. År 1966 gjorde hon några uppmärksammade modelluppdrag för Mah-Jong-kläder, i uppdrag för Carl Johan De Geer som senare blev hennes make.

Film och television

Marie-Louise Ekman gjorde sin filmdebut 1976 med filmen Hallo Baby, där hon både skrev manuset och spelade huvudrollen. Hennes filmer och TV-serier kretsar ofta kring mänskliga relationer, som hon skildrar på ett sätt som kan vara både tragiskt och absurt. Kända verk inkluderar TV-serien Vennerman & Winge från 1992 och filmen Nu är pappa trött igen från 1996. Hennes filmiska stil beskrivs som egensinnig, experimenterande och utmanande. Den präglas ofta av ett tämligen stillastående bildspråk och har innehållit inslag som män i kvinnoroller. Musiken i hennes filmer har ofta komponerats av Benny Andersson. Under sin tid som teaterchef på Dramaten skapade hon 2013 webb-TV-serien Den dramatiska asylen, som skildrar livet bakom kulisserna på teatern. Serien, där medarbetare på Dramaten bland annat spelar henne själv som teaterchef, hade även en premiär i långfilmsformat på Dramaten 2014.

Hennes filmografi omfattar även titlar som Mamma pappa barn (1977), Barnförbjudet (1979), Moderna människor (1983), Puder (2001) och Asta Nilssons sällskap (2005). År 2018 gjorde hon TV-serien Min sanning. Tidigare filmiska arbeten inkluderar även Fiskbullar i hummersås (1968), Lyckliga skitar (1970), Sagan om den lilla flickan och den (1986) och Fadern, Sonen och Den Helige Ande... (1987). År 1991 vann hon priset för kreativ insats vid den 26:e Guldbaggegalan.

Teater och ledande positioner

Marie-Louise Ekmans förhållande till teatern har varit dubbelriktat, både som pjäsförfattare och som chef. Hon har skrivit flera teaterpjäser, bland annat I fru Vennermans fall (1993), Godnatt Herr Morris (1998), Gäckanden (2007), Dödspatrullen (2014) och Försökskaninerna (2017). Pjäserna har satts upp på scener som Kulturhusets Kilenscen i Stockholm och på Dramatens Lilla och Stora scen. Hennes ledarskap inom kulturlivet har varit omfattande. Hon var professor i måleri på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm mellan 1984 och 1991, och tjänstgjorde sedan som rektor för samma högskola från 1999 till 2008. Mellan 2009 och 2014 var hon VD och teaterchef för Kungliga Dramatiska Teatern, en av Sveriges främsta sceninstitutioner. I denna roll drev hon igenom experimentella projekt som webb-TV-serien Den dramatiska asylen.

Bibliografi och publicerat arbete

Utöver sitt visuella och sceniska arbete har Marie-Louise Ekman gett ut flera böcker som dokumenterar och reflekterar kring hennes konstnärskap. Bland dessa märks monografin Marie-Louise Ekman: ett urval bilder från 1994, redigerad tillsammans med Maria Lind, och boken Marie-Louise Ekman från 1998, även den redigerad av Maria Lind. År 2007 utgavs Monster baby, ett samarbete med konstnären Bjarne Melgaard. Ytterligare en monografi med titeln Marie-Louise Ekman publicerades 2008. År 2015 skrev Klas Gustafson boken Marie-Louise Ekmans två liv. Senare, 2018, kom hennes bok Få se om hundarna är snälla ikväll ....

Priser och utmärkelser

Marie-Louise Ekman har under sin karriär erhållit flera prestigefyllda priser och utmärkelser. År 2007 tilldelades hon Prins Eugen-medaljen. Under sin tid som teaterchef fick hon 2014 Natur & Kulturs kulturpris. Året därpå, 2015, mottog hon S:t Eriksmedaljen. År 2017, samma år som hennes stora utställning på Moderna museet ägde rum, tilldelades hon både det Kungliga priset och Per Ganneviks stipendium. Redan 1991 hade hon vunnit priset för kreativ insats vid Guldbaggegalan.

Privatliv och familj

Marie-Louise Ekman är dotter till PR-mannen Walter Fuchs och Maude, född Lönnqvist. Innan hennes konstnärliga debut arbetade hon som fotomodell för Mah-Jong-kläder i uppdrag för Carl Johan De Geer, som senare blev hennes make. Hon har varit gift tre gånger. Första äktenskapet, mellan 1966 och 1971, var med konstnären Carl Johan De Geer. Under denna period använde hon efternamnet De Geer. Andra gången gifte hon sig 1971 med regissören och författaren Johan Bergenstråhle, ett äktenskap som varade till 1980. Under och efter detta äktenskap var hon känd under namnet De Geer Bergenstråhle. Tredje gången gifte hon sig 1989 med skådespelaren och regissören Gösta Ekman, och de var gifta fram till hans bortgång 2017. Genom detta äktenskap tog hon namnet Ekman.

Stil och inflytande

Marie-Louise Ekmans konstnärliga uttryck är svår att fånga i en enda genre eller teknik. Hennes arbete kännetecknas av en ständig vilja att experimentera och utmana konventioner. Inom filmen har hennes stil beskrivits som inte olik långa videoinstallationer i spelfilmsform, vilket understryker dess konstnärliga och mindre kommersiella karaktär. Hennes inflytande sträcker sig över flera generationer och discipliner. Genom sina lärar- och ledarroller vid Konsthögskolan och Dramaten har hon haft möjlighet att forma den svenska konst- och teaterscenen. Hennes medverkan i tidningen PUSS placerade henne tidigt i en avantgardistisk kontext, och hennes återkommande utforskande av tabubelagda eller vardagliga ämnen har gjort hennes verk både igenkännbara och provocerande. Ett återkommande drag är skildringen av det absurda i det vardagliga, ofta med en skarp blick för maktförhållanden och identitetsskapande i relationer mellan människor. Detta gäller lika mycket för hennes målningar som för hennes filmer och pjäser.

Vanliga frågor om Marie-Louise Ekman

Vilka är Marie-Louise Ekmans mest kända filmer?

Marie-Louise Ekman gjorde sin filmdebut 1976 med Hallo Baby, där hon både skrev manuset och spelade huvudrollen. Bland hennes mest kända filmer finns Barnförbjudet från 1979, Nu är pappa trött igen från 1996 och Puder från 2001, som alla är både skrivna och regisserade av henne. Hennes filmiska verk handlar ofta om mänskliga relationer på ett både tragiskt och absurt sätt. Benny Andersson har ofta stått för musiken i hennes filmer.

Vad har Marie-Louise Ekman haft för ledande roller?

Marie-Louise Ekman har innehaft flera betydande ledande positioner inom svenskt kulturliv. Hon var professor i måleri på Kungliga Konsthögskolan i Stockholm mellan 1984 och 1991. Ekman tjänstgjorde som rektor för samma konsthögskola från 1999 till 2008. Från 2009 till 2014 var hon VD och teaterchef för Kungliga Dramatiska Teatern. Under sin tid på Dramaten gjorde hon även webb-TV-serien Den dramatiska asylen 2013, där hon bland annat spelade sig själv som teaterchef.

Vilka priser har Marie-Louise Ekman fått?

Marie-Louise Ekman har erhållit ett flertal prestigefyllda priser och utmärkelser. År 2007 tilldelades hon Prins Eugen-medaljen. Hon fick Natur & Kulturs kulturpris 2014 och S:t Eriksmedaljen 2015. År 2017 mottog hon både det Kungliga priset och Per Ganneviks stipendium. Dessutom vann hon priset för kreativ insats vid Guldbaggegalan 1991. Dessa utmärkelser bekräftar hennes stora bidrag till svenskt konst- och kulturliv.

Vad kännetecknar Marie-Louise Ekmans konstnärskap?

Marie-Louise Ekmans konstnärskap kännetecknas av ett brett spektrum av tekniker, medier och genrer. Förutom måleri och film har hon arbetat med skulptur, barnböcker, affischer, dockskåpsmiljöer, scenografi och skämtteckningar. Återkommande teman i hennes verk är relationer, identitet, drömmar, sexualitet, vardag och populärkultur. Hennes filmiska stil beskrivs som egensinnig, experimenterande och utmanande, ofta med stillastående bildspråk och inslag som män i kvinnoroller. Hon var också en av konstnärerna i kretsen kring den satiriska tidningen PUSS.

Var har Marie-Louise Ekman ställt ut?

Marie-Louise Ekman finns representerad i flera svenska museers samlingar, bland annat vid Göteborgs konstmuseum, Norrköpings konstmuseum och Kalmar konstmuseum. År 2017 hade hon sin största utställning hittills på Moderna museet i Stockholm, där uppemot 350 verk inom måleri, skulptur och film visades. Denna utställning presenterade ett omfattande urval av hennes mångsidiga konstnärskap. Hennes verk har även presenterats i publikationer som Marie-Louise Ekman: ett urval bilder från 1994 och monografin Marie-Louise Ekman från 1998.

Vilka är Marie-Louise Ekmans familjeförhållanden?

Marie-Louise Ekman har varit gift tre gånger. Första äktenskapet var med konstnären Carl Johan De Geer mellan 1966 och 1971. Andra gången var hon gift med regissören och författaren Johan Bergenstråhle från 1971 till 1980, och tillsammans fick de två döttrar, Johanna och Lovisa. Tredje gången var hon gift med skådespelaren och regissören Gösta Ekman från 1989 fram till hans död 2017. Hon är dotter till PR-mannen Walter Fuchs och Maude, född Lönnqvist.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.