Kungsträdgården

Historisk utveckling från kålgård till folkpark

Kungsträdgårdens historia sträcker sig tillbaka till medeltiden. Platsen nämns första gången 1430 som konungens kålgård, en kålodling för kungafamiljen. Redan under Erik av Pommerns tid fanns en kålodling på platsen, som då var begränsad av Jacobs kyrkogård i väster och Näckströmmen i öster. Under 1600-talet förvandlades den till en barockträdgård, en inhägnad lustgård där endast hovet hade tillträde och beväpnade vakter stod vid grindarna. Kungar som Gustav Vasa och Erik XIV inkallade utländska trädgårdsmästare för att sköta trädgården och plantera utländska växter.

Först under 1700-talet, särskilt under Gustav III, öppnades trädgården för allmänheten. Då blev den en livlig förlustelseplats, vilket skildras i Bellmans sånger. Ett orangeri eller växthus fanns i norra änden från Karl XII:s tid, och detta byggdes om 1762. Samtidigt byggdes en trädgårdsmästarbostad och trädgården omgärdades med stenmurar med stora järnportar. Orangeriet öppnades 1772 som nöjespalatset Vauxhall för offentliga konserter och baler.

Under Karl XIV Johans tid på 1800-talet förändrades parken radikalt. Murarna revs, grönska togs bort och platsen planerades och grusades om till ett öppet torg, som officiellt skulle heta Karl XIII:s torg från 1822. Namnet Kungsträdgården levde dock kvar i folkmun. Efter att Makalös-palatset brunnit ner 1825 kunde parken utvidgas söderut ned till Strömmen. På 1860-talet återfick området mer av en parkkaraktär med trädplanteringar.

1800- och 1900-talets förvandlingar och evenemang

En viktig händelse i parkens historia var Stockholmsutställningen 1866, Sveriges första internationella konst- och industriutställning efter europeiskt mönster. Utställningen hölls i Kungsträdgården. År 1875 övertog Stockholms stad skötseln och underhållet av parken mot en årlig avgift på 5000 kronor, och den första åtgärden var att anordna nya rabatter kring Karl XIII:s staty. Under 1800-talets sista hälft förändrades parken till en exercisplats.

Parken har genomgått flera ombyggnader. 1953, i samband med Stockholms 700-årsjubileum, förvandlades den till en färgglad miljö efter Erik Glemmes ritningar. Då uppfördes en stor friluftsscen, en serveringsbyggnad vid Hamngatan, en teserveringspaviljong, kiosker och en ölhall. I november 1962 tillkom Kungsträdgårdens konstfrusna isbana. 1971 övergick parken i Stockholms kommuns ägo. En omfattande upprustning genomfördes 1997–98 när Stockholm var Europeisk kulturhuvudstad, då en central damm anlades, japanska körsbärsträd planterades och gamla, sjuka lindar byttes ut.

Konstnärlig utsmyckning och parkens utformning

Parken är indelad i olika delar från söder till norr. Den södra delen kallas Karl XII:s torg och domineras av Karl XII:s staty, utförd av Johan Peter Molin. Statyn avtäcktes den 30 november 1868, 150 år efter kungens död vid Fredriksten. I parkens mitt finns Molins fontän, även den formgiven av Johan Peter Molin. Fontänen, som först visades som gipsmodell på utställningen 1866, sätts upp i brons den 25 september 1873 efter en allmän insamling och bidrag från Stockholms stad.

Den norra delen kallas Karl XIII:s torg och centreras kring Karl XIII:s staty. Statyn är utförd av bildhuggaren Erik Gustaf Göthe och avtäcktes den 5 november 1821. Den omges av fyra lejon skulpterade av Bengt Erland Fogelberg, som placerades där 1824. Statyn beställdes av Karl XIV Johan till minne av sin adoptivfar. Lejonen håller var sin boll med Sveriges och Norges riksvapen, vilket syftar på unionen som inleddes under Karl XIII. En ankare under kungens högra arm påminner om hans stora sjösegrar under det rysk-svenska kriget 1788–1790. Ytterligare en fontän finns i den norra delen, den så kallade Wolodarski-fontänen, uppkallad efter arkitekten Aleksander Wolodarski som ritade omdaningen på 1990-talet. Statyn av Karl XII omges av fyra kanoner, och i folkmun har de båda kungastatyerna fått öknamn baserade på sin omgivning. Karl XIII har kallats en kruka bland lejon och Karl XII ett lejon bland krukor, en ordlek som syftar på att kanonerna på Karl XII:s torg på svenska kallas krukor. Parkens västra allé heter sedan 1998 Jussi Björlings allé och den östra allén heter sedan 2007 Birgit Nilssons allé.

Omgivande byggnader och gator

Kungsträdgården omges av flera betydelsefulla gator och byggnader. På parkens västra sida löper Västra Trädgårdsgatan, från Jakobsgatan till Hamngatan. Här finns byggnader som Kungliga Operan med Operakällaren, Sankt Jacobs kyrka, Tändstickspalatset designat av Ivar Tengbom och Sverigehuset designat av Sven Markelius. Den västra allén i parken heter sedan 1998 Jussi Björlings allé. På östra sidan löper Kungsträdgårdsgatan, från Strömgatan och Strömbron i söder till Hamngatan i norr.

Längs Kungsträdgårdsgatan står byggnader som Stockholms synagoga byggd av Fredrik Wilhelm Scholander, Jernkontorets hus av Axel Kumlien, Palmeska huset av Helgo Zettervall (nuvarande Handelsbankens huvudkontor) och Skandinaviska Enskilda Banken. Här finns också ingångarna till tunnelbanestationen Kungsträdgården. Den östra allén i parken heter sedan 2007 Birgit Nilssons allé. Norr om parken ligger Hamngatan med de stora varuhusen PK-huset och Nordiska Kompaniet (NK) som vetter mot parken. Söder om parken ligger Strömgatan med kajen och broarna Strömbron och Norrbro som leder till Gamla stan och Kungliga slottet. På västra sidan ligger också Galleri Doktor Glas, vars namn kommer från Hjalmar Söderbergs roman. Parkens centrala läge gör den till en naturlig knutpunkt mellan olika delar av innerstaden.

Almstriden och parkens roll som samlingsplats

Kungsträdgården har länge varit en central mötesplats i Stockholm. På 1700-talet var den en glädjens plats, på 1800-talet användes den bland annat som exercisplats. Under 1900-talet blev den en plats för evenemang, konserter och folkförsamlingar. En av de mest kända händelserna är Almstriden den 12–13 maj 1971. Protesterna utbröt när planer på att bygga entréer till den nya tunnelbanestationen hotade att kräva nedhuggning av parkens gamla almar. Människor kedjade fast sig vid träden i en omfattande aktion som räddade dem och ledde till att stationens ingångar placerades öster och väster om parken. Händelsen markerade ett slut för rivningsvågen i centrala Stockholm.

Under 1980-talet fick parken ett rykte för kravaller, prostitution och droghandel, inklusive kravallerna 1987. På 1990-talet blev statyn av Karl XII en samlingsplats för högerextrema demonstrationer och neo-nazistiska parader den 30 november varje år, vilket ibland ledde till sammanstötningar med vänsteraktivister. Parken har genom åren erbjudit olika aktiviteter. Sedan november 1962 har en konstfrusen isbana funnits här på vintern. På sommaren arrangeras öppna konserter och evenemang. Parkens centrala läge och dess utomhuscaféer gör den till en av stadens mest populära tillhåll.

Makalös och andra försvunna byggnader

På platsen för dagens Karl XII:s torg stod en gång det storslagna slottet eller palatset Makalös, som betyder 'oöverträffat'. Det ägdes av fältmarskalken Jakob De la Gardie och stod färdigt 1642. Under Karl XI övertogs det av kronan och byggdes om till arsenal 1690. Efter mordet på Gustav III 1792 byggdes det om till operahus. Detta operahus brann ned till grunden under en föreställning 1825. Efter branden kunde parken utvidgas söderut ner till vattnet. Fragment från palatset finns utställda i den närliggande tunnelbanestationen Kungsträdgården.

I parkens norra ända fanns under 1700-talet ett växthus eller orangeri. Detta öppnades 1772 som ett nöjespalats kallat Vauxhall, för offentliga konserter och baler. Byggnaden förvandlades 1801 till arsenal och 1823 till brunnssalong innan den revs 1851. Ytterligare en historisk detalj är en vattenkonst som fanns på Karl XI:s tid, med vatten som hämtades från Träsksjön enligt trädgårdsintendenten Johan Hårlemans förslag. Denna togs bort 1767 och ersattes av en gräsplan där en byst av Fredrik I placerades, på platsen för den nuvarande Karl XIII-statyn.

Skötsel, ägande och framtid

Kungsträdgården ägs sedan 1971 av Stockholms kommun. Driften sköttes från 1953 till 2015 av Kungsträdgården Park & Evenemang AB, ett helägt dotterbolag till Stockholms handelskammare. Från och med den 1 oktober 2015 övergick driften till Kulturförvaltningen i Stockholms stad. Handelskammaren har dock fortsatt att organisera evenemang i parken. Parken har genomgått kontinuerligt underhåll och förnyelse.

År 2004 planterades 285 nya lindar för att ersätta sjuka almar, av vilka några var mycket gamla och kunde härstamma från 1600-talet. Samtidigt tillkom nya paviljonger med caféer. Parkens västra del, kallad Lagerlunden, har sedan 1866 varit känd för exklusiva matsalar i den ombyggda operabyggnaden. Parkens status som en av Stockholms äldsta och mest centrala offentliga rum säkerställdes efter andra världskriget genom ett avtal som bestämde att området skulle förbli en park, vilket slutligen bekräftades när staden blev ägare.

Vanliga frågor om Kungsträdgården

Var ligger Kungsträdgården och vilka gator omger den?

Kungsträdgården ligger på Norrmalm i centrala Stockholm. Den är belägen mellan gatorna Hamngatan i norr och Strömgatan i söder. På östra sidan gränsar den till Kungsträdgårdsgatan, som sträcker sig från Strömgatan och Strömbron i söder till Hamngatan i norr. På västra sidan löper Västra Trädgårdsgatan, från Jakobsgatan i söder till Hamngatan i norr. Parken ligger mittemot Kungliga Operan och i anslutning till broarna Norrbro och Strömbron som leder till Gamla stan och Kungliga slottet. Söder om parken finns kajen Strömgatan.

Vad kan man se och göra i Kungsträdgården under olika årstider?

I Kungsträdgården finns flera konstverk och sevärdheter som statyer över Karl XII och Karl XIII, samt Molins fontän. Parken är indelad i olika delar som Karl XII:s torg, Molins fontän, Karl XIII:s torg och Wolodarski-fontänen. På vintern, sedan november 1962, finns en konstfrusen isbana. På sommaren arrangeras öppna konserter och evenemang på den stora friluftsscenen. Parken har många utomhuscaféer, gallerier som Galleri Doktor Glas, och är en populär plats att umgås på. På våren blommar de japanska körsbärsträden som planterades 1997–98.

Vad är historien bakom Kungsträdgården från medeltid till nutid?

Kungsträdgårdens historia börjar som en kunglig kålgård på 1400-talet, första gången nämnd 1430. Den blev senare en inhägnad barockträdgård för hovet med beväpnade vakter. Först på 1700-talet öppnades den för allmänheten och blev en livlig nöjesplats. På 1800-talet förvandlades den till ett grusat torg, Karl XIII:s torg, efter att Makalös-palatset brunnit ner 1825. På 1860-talet återfick den sin parkkaraktär efter Stockholmsutställningen 1866. Viktiga händelser är Almstriden 1971, övergången till stadens ägo samma år och en stor ombyggnad 1997–98 när Stockholm var kulturhuvudstad.

Vad var Almstriden och vilken betydelse hade den?

Almstriden var en protest som ägde rum i Kungsträdgården den 12 och 13 maj 1971. Anledningen var planer på att bygga entréer till den nya tunnelbanestationen Kungsträdgården, vilket skulle kräva att gamla almar i parken höggs ner. Demonstranter kedjade fast sig vid träden i en omfattande aktion som räddade dem. Protesterna ledde till att stationens ingångar placerades öster och väster om parken istället. Händelsen markerade ett slut för rivningsvågen i centrala Stockholm och satte stopp för att gamla byggnader och grönområden skulle rivas för infrastrukturprojekt. Det var en vändpunkt i Stockholms stadsplanering.

Vilka statyer finns i Kungsträdgården och vad symboliserar de?

Det finns två huvudstatyer i Kungsträdgården. I den södra delen står en staty av Karl XII, skapad av Johan Peter Molin och avtäckt 1868. I den norra delen står en staty av Karl XIII, skapad av Erik Gustaf Göthe och avtäckt 1821, omgiven av fyra lejon av Bengt Erland Fogelberg. Lejonen håller bollar med Sveriges och Norges vapen, vilket symboliserar unionen under Karl XIII. Statyn av Karl XIII har ett ankare som symboliserar hans sjösegrar under det rysk-svenska kriget 1788–1790. Statyn beställdes av hans efterträdare Karl XIV Johan.

Vem äger och driver Kungsträdgården idag och hur har skötseln förändrats?

Kungsträdgården ägs sedan 1971 av Stockholms kommun. Driften sköttes från 1953 till 2015 av ett bolag som hette Kungsträdgården Park & Evenemang AB, som var helägt av Stockholms handelskammare. Från och med den 1 oktober 2015 övergick driften till Kulturförvaltningen i Stockholms stad. Handelskammaren organiserar dock fortfarande evenemang i parken. Stadens övertagande av ägandet och senare driften har säkerställt parkens status som en offentlig kommunal park. Underhållet har inkluderat stora projekt som utbytet av sjuka lindar och plantering av nya träd som de japanska körsbärsträden.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.