Hilda Nilsson

Bakgrund och motiv

Hilda Nilsson bodde i Helsingborg tillsammans med sin man Gustaf. Paret hade enligt uppgifter dragit på sig stora skulder och behövde ett sätt att betala av dessa, något som vid den tiden ofta kunde drivas in på laglöst sätt. Under denna tid var det vanligt att ogifta mödrar, som ansågs begå en moralisk förbrytelse genom att föda barn utanför äktenskapet, lämna sina nyfödda barn mot betalning till så kallade änglamakerskor. Nilsson började därför ta emot spädbarn från dessa mödrar som ett sätt att skaffa pengar. Den summa hon fick för varje barn var dock mycket liten och långt ifrån tillräcklig för att faktiskt vårda och försörja ett barn på ett adekvat sätt. Detta ekonomiska läge blev en direkt drivkraft för hennes senare systematiska brott. Till skillnad från många andra barnmottagare höll Nilsson sitt hem rent och fint, vilket gjorde att föräldrar lättare lät sig övertygas om att deras barn skulle få en god uppväxt hos henne och inte i de miserabla förhållanden som andra änglamakerskor erbjöd.

Morden och förfaringssätt

Hilda Nilssons verksamhet utvecklades snabbt från att ta emot barn till att systematiskt ta deras liv kort efter att hon fått betalt. Ett av hennes vanliga och specifika sätt att döda barnen var att lägga dem i en badbalja eller tvättbalja och sedan placera tunga föremål, som en tvättbräda och en kolhink, ovanpå dem. Hon lämnade sedan rummet och återvände först flera timmar senare, då barnet var dött. Efter morden brände hon vanligtvis de döda barnens kroppar för att förstöra bevisen. På vissa tillfällen, när hon inte brände kropparna, begravde hon dem i gravar som hon grävde. Detta system var möjligt eftersom myndigheterna sällan eller aldrig kände till dessa barns existens från första början. Dessutom var de ogifta mödrarna ofta ovilliga eller för skamsna för att söka kontakt med sina bortlämnade barn igen, vilket eliminerade risken för upptäckt. Nilsson skiljde sig markant från många andra änglamakerskor genom att hon aktivt och direkt dödade barnen, medan andra ofta lät dem dö passivt genom vanvård, svält och miserabla levnadsförhållanden. Hennes mer aktiva och omedelbara metod gjorde att många mödrar inte tvekade att lämna sina barn till henne, eftersom de trodde de skulle få en bättre framtid, vilket i sin tur gjorde att hennes verksamhet kunde fortgå under en längre tid utan att upptäckas.

Upptäckt och polisutredning

Verksamheten avslöjades till slut på grund av en mor som bröt mönstret och ville ha kontakt med sitt barn. Kvinnan, som hette Blenda Henricsson, hade lämnat sitt barn hos en kvinna som presenterade sig som Anna Nilsson, ett alias som Hilda Nilsson använde. När Henricsson inte fick träffa eller få några uppdateringar om sitt barn, och Nilsson vägrade kontakt, vände hon sig till polisen och bad dem undersöka saken. Polisens ingripande i detta enskilda fall ledde snabbt till att hela historien om änglamakerskan på Bruksgatan rullades upp. Utredningen avslöjade ett stort antal övertaganden av barn och fann tydliga bevis för de brott som begåtts. Det material som framkom visade på en omfattande och systematisk verksamhet som varit igång under en längre tid, och som byggde på att utnyttja mödrars utsatta situation och myndigheternas okunskap.

Rättegång, dom och sinnesundersökning

Rättegången mot Hilda Nilsson inleddes den 2 juni 1917 vid Helsingborgs rådhusrätt. Under rättegången beordrades en sinnesundersökning av henne, vilket ledde till ett uppehåll i förhandlingarna. Processen återupptogs och avslutades den 14 juni 1917. Domen hade fallit dagen innan, den 13 juni, då hon dömdes till döden för att ha mördat åtta barn. Domen specificerades juridiskt som mord på sju av barnen och dråp på det åttonde. Hon blev därmed den sista personen i Sverige som dömdes till döden utan att benådas. Samma dag som domen föll hade dock domstolen, i enlighet med ny praxis, valt att omvandla dödsstraffet till livstid i fångenskap. Denna avgörande information nådde inte Nilsson innan hon begick självmord, vilket innebar att hon dog i tron att hon skulle avrättas.

Självmord och historiskt efterspel

Efter domen placerades Hilda Nilsson i rättsligt förvar på Landskrona citadell. Den 10 augusti 1917, innan dödsstraffet hann verkställas, tog hon sitt eget liv i sin cell. Hon hängde sig med hjälp av en snara gjord av en linneduk som hon hade fäst vid cellfönstret, enligt andra källor vid en celldörr. Genom detta självmord undgick hon både avrättning med giljotin och det livstidsstraff som egentligen väntade. Hilda Nilsson betraktas som en av Sveriges värsta och mest kända kvinnliga seriemördare. Hennes fall belyser de sociala och ekonomiska förhållandena under tidigt 1900-tal, särskilt för ogifta mödrar och den hemliga, ofta dödliga verksamheten kring barnmottagning. Hon har fått ett historiskt efterspel som den sista dödsdömda i Sverige som inte benådades, en gräns som hennes självmord i praktiken drog.

I kulturen och eftermäle

År 2021 gjordes en kortfilm med titeln HILDA som var baserad på djupgående forskning om Hilda Nilssons liv. Filmen regisserades av EliSophie Andrée. I filmen spelas Hilda Nilsson av skådespelarna Tuva Jagell och Cecilia Borssén, där Borssén porträtterar henne som vuxen. Filmen är ett exempel på hur hennes liv och brott fortsätter att väcka intresse, tolkningar och forskning långt efter händelserna. Hennes historia har också dokumenterats i historiska verk som Birgitta Nestler Wittings 'En Änglamakerska' från 1995. Hilda Nilssons fall återkommer ofta i diskussioner om dödsstraffets historia i Sverige, om social historia och om seriemord, vilket befäst hennes plats i det svenska kollektiva minnet.

Vanliga frågor om Hilda Nilsson

Vad gjorde Hilda Nilsson?

Hilda Nilsson var en så kallad änglamakerska som tog emot spädbarn från ogifta mödrar mot betalning. Istället för att vårda barnen mördade hon dem systematiskt kort efter att hon fått pengarna. Hon dömdes för mord på sju barn och dråp av ett åttonde. Hennes förfaringssätt innebar att hon bland annat lade barnen i en balja med tunga föremål som en tvättbräda och kolhink ovanpå, lämnade dem i flera timmar och brände sedan deras kroppar eller begravde dem.

När och var ägde brotten och rättegången rum?

Brotten begicks i Helsingborg, där Hilda Nilsson bodde och drev sin verksamhet på Bruksgatan. Rättegången hölls vid Helsingborgs rådhusrätt och pågick från den 2 juni till den 14 juni 1917. Domen, som var dödsstraff, föll den 13 juni 1917. Själva morden hade pågått under en tid innan de upptäcktes våren 1917, och hon avled i fängelset den 10 augusti samma år.

Hur upptäcktes Hilda Nilssons brott och vem var Blenda Henricsson?

Brottet upptäcktes när en kvinna vid namn Blenda Henricsson, som hade lämnat sitt barn hos Nilsson, ville ha kontakt med barnet trots den sociala skammen. Nilsson hade använt aliaset Anna Nilsson i kontakten med Henricsson. När Nilsson vägrade och undvek all kontakt, vände sig Henricsson till polisen och bad dem undersöka saken. Polisens utredning av detta enskilda fall blev startskottet för att hela omfattningen av Nilssons verksamhet som barnmördare avslöjades, vilket snabbt rullade upp hela historien.

Vilket straff fick Hilda Nilsson och vad hände sedan?

Hilda Nilsson dömdes till döden den 13 juni 1917 för mord och dråp på sammanlagt åtta barn. Hon placerades i förvar på Landskrona citadell. Den 10 augusti 1917, innan avrättningen hann ske, begick hon självmord genom att hänga sig i sin cell med en snara av en linneduk. Hon var den sista dödsdömda i Sverige som inte benådades, en historisk gräns. Det är värt att notera att domstolen samma dag som domen föll faktiskt hade omvandlat hennes straff till livstid i fångenskap, en information hon inte var medveten om.

Varför kallas hon 'änglamakerskan' och vad skiljde henne från andra?

Termen 'änglamakerska' var ett vedertaget uttryck på tidigt 1900-tal för kvinnor som mot betalning tog hand om ogifta mödrars oönskade barn. Namnet anspelar på att barnen ofta dog i deras vård och således 'blev änglar'. Hilda Nilsson fick tillnamnet 'på Bruksgatan' efter den gata i Helsingborg där hon bodde och drev sin verksamhet. Det som skiljde henne från de flesta andra änglamakerskor var att hon aktivt och direkt dödade barnen kort efter ankomsten, medan andra huvudsakligen lät dem dö passivt genom svält och försummelse i usla förhållanden. Hennes mer effektiva och omedelbara metod, kombinerat med ett rent hem, gjorde henne mer trovärdig och farlig.

Finns det någon film eller kulturproduktion om Hilda Nilsson?

Ja, år 2021 släpptes kortfilmen HILDA, som är baserad på vad som beskrivs som djupgående forskning om Hilda Nilssons liv. Filmen regisserades av EliSophie Andrée. Rollen som Hilda Nilsson spelas av Tuva Jagell och av Cecilia Borssén som porträtterar henne i vuxen ålder. Filmen är ett modernt exempel på hur hennes liv och brott fortsätter att väcka kulturellt och historiskt intresse långt efter händelserna, och bidrar till att hålla hennes historia levande för nya generationer.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.