Hjärta

Anatomi och uppbyggnad

Hjärtat hos människor är ungefär lika stort som en sluten näve och har en konisk form med en bred bas och en spetsig apex. Det väger mellan 250 och 350 gram. Organet är inneslutet i ett skyddande dubbelmembran, perikardiet eller hjärtsäcken, som också innehåller en smärre mängd vätska. Hjärtväggen består av tre skikt: det yttersta epikardiet, den muskulära mellanskikten myokardiet och det innersta endokardiet som vetter mot hjärtrummen. Hjärtat är uppdelat i fyra kammare: två övre förmak (atria) och två nedre kammare (ventriklar). Höger förmak och höger kammare benämns tillsammans som högerhjärtat, medan vänster förmak och vänster kammare utgör vänsterhjärtat. Kammarna har betydligt tjockare muskelväggar än förmaken, och den vänstra kammaren är kraftigast eftersom den måste pumpa blodet ut i hela kroppens systemkretslopp.

Hjärtats fyra klaffar säkerställer att blodet endast flödar åt ett håll. Mellan förmaken och kammarna sitter atrioventrikulärklaffarna: trikuspidalklaffen på höger sida och mitralisklaffen (också kallad bikuspidalklaff) på vänster sida. Utgången från varje kammare skyddas av en semilunärklaff: pulmonalisklaffen leder från höger kammare till lungartären, och aortaklaffen leder från vänster kammare till kroppens huvudartär, aortan. Dessa klaffar öppnas och stängs i takt med hjärtats sammandragningar för att förhindra backflöde. Hjärtat vilar på diafragman (mellanandningen) och är något förskjutet åt vänster sida av bröstkorgen, så att ungefär två tredjedelar av dess volym ligger till vänster om kroppens mittlinje.

Funktion och fysiologi

Hjärtat fungerar som en dubbelpump för kroppens två kretslopp: lungkretsloppet och systemkretsloppet. Syrefattigt blod från kroppen återvänder till höger förmak via de två stora hålvenerna, vena cava superior och inferior. Blodet passerar sedan genom trikuspidalklaffen in i höger kammare, som pumpar det genom pulmonalisklaffen ut i lungartären och vidare till lungorna. I lungornas kapillärer sker ett gasutbyte där blodet tar upp syre och avger koldioxid. Det nu syrerika blodet återvänder till hjärtat via pulmonalvenerna till vänster förmak, passerar mitralisklaffen och fyller vänster kammare. Den kraftfulla sammandragningen av vänster kammare pumpar sedan blodet genom aortaklaffen ut i aortan, varifrån det distribueras till hela kroppen via artärsystemet för att förse cellerna med syre och näring.

Hjärtats rytmiska sammandragningar initieras och styrs av ett specialiserat retledningssystem. Den primära pacemakern är sinusknutan, belägen i höger förmak, som genererar elektriska impulser. Dessa impulser sprider sig genom förmaken och når sedan atrioventrikulärknutan, varefter de fortplantas snabbt genom His-buntens grenar till kammarnas muskler. Denna elektriska aktivitet kan mätas med ett EKG. Vilofrekvensen för ett vuxet hjärta är normalt cirka 72 slag per minut. Regelbunden fysisk träning kan långsiktigt sänka vilopulsen och stärka hjärtmuskeln, medan frekvensen ökar tillfälligt under ansträngning för att möta kroppens ökade syrebehov.

Klinisk betydelse och sjukdomar

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken globalt. År 2016 stod dessa sjukdomar för 31 procent av alla dödsfall i världen, och av dessa var över 85 procent orsakade av hjärtinfarkt och stroke. Vanliga riskfaktorer inkluderar rökning, övervikt, otillräcklig fysisk aktivitet, högt kolesterolvärde, högt blodtryck och dåligt kontrollerad diabetes. Läran om hjärtats sjukdomar och fysiologi kallas kardiologi, och specialister på området är kardiologer. Det finns en mängd olika hjärtsjukdomar, gemensamt benämnda som vitium organicum cordis.

Några vanliga hjärtsjukdomar är kärlkramp (angina pectoris), som orsakas av tillfällig syrebrist i hjärtmuskeln och ger bröstsmärta. Hjärtinfarkt inträffar när ett kärl som försörjer hjärtmuskeln med blod blockeras, vilket leder till att muskelceller i ett begränsat område dör på grund av syrebrist. Hjärtsvikt är ett tillstånd där hjärtats pumpförmåga gradvis blir otillräcklig. Andra tillstånd är inflammationer som endokardit (i hjärtklaffar) och myokardit (i hjärtmuskeln), samt arytmier (hjärtrytmrubbningar). Medfödda hjärtfel är defekter i hjärtat eller de stora kärlen som finns hos en nyfödd. Vissa allvarliga arytmier eller sinusarrest, då sinusknutan inte fungerar, kan behandlas med implantat av en pacemaker.

Diagnostik och behandling

Diagnos av hjärtsjukdomar ställs ofta genom en kombination av metoder. En grundläggande undersökning innefattar att lyssna på hjärtljuden med ett stetoskop, en metod som kallas auskultation. Elektrokardiografi (EKG) registrerar hjärtats elektriska aktivitet och kan upptäcka rytmrubbningar eller tecken på syrebrist. Ekokardiografi är en ultraljudsundersökning som ger detaljerade bilder av hjärtats struktur, klaffar och pumpfunktion. Andra diagnostiska verktyg är arbetsprov (tränings-EKG), hjärtkateterisering, hjärtröntgen och magnetisk resonanstomografi (MR) av hjärtat.

Behandlingen av hjärtsjukdomar är mångsidig och kan innefatta livsstilsförändringar, läkemedel och kirurgiska ingrepp. Två vanliga typer av läkemedel är betablockerare, som sänker hjärtfrekvensen och blodtrycket samt minskar hjärtats syrebehov, och nitroglycerin, som vidgar blodkärlen och används för att lindra anfall av kärlkramp. För vissa medfödda fel eller allvarliga klaffsjukdomar kan kirurgisk reparation eller klaffbyte vara nödvändigt. Vid svåra fall av hjärtsvikt eller vissa arytmier kan en pacemaker eller en implanterbar defibrillator (ICD) sättas in. I extrema fall kan hjärttransplantation vara ett alternativ, som transplantationen av ett hjärta från en genmodifierad gris till en människa som genomfördes i januari 2022.

Utveckling och ärftlighet

Hjärtat börjar att utvecklas mycket tidigt i fosterlivet. Hos ett mänskligt embryo börjar hjärtat att slå ungefär tre veckor efter befruktningen. Hjärtfrekvensen ökar sedan stadigt fram till den nionde veckan efter den sista menstruationen, med en ökning på cirka 3,3 slag per minut per dag. Därefter sjunker frekvensen till omkring 150 slag per minut under de följande sex veckorna. Efter den 15:e veckan avtar minskningen och genomsnittsfrekvensen stabiliseras kring 145 slag per minut. Innan födseln finns ingen skillnad i hjärtrytm mellan pojkar och flickor.

Vissa allvarliga hjärtsjukdomar har ett ärftligt ursprung. Studier har visat att plötsliga dödsfall inom idrotten ibland kan härledas till ärftliga hjärtfel. I Sverige har två specifika mutationer, som uppstod för cirka 600 år sedan under medeltiden, spårats i familjer från Ångermanälvens samt Skellefte- och Piteälvarnas dalgångar. Dessa genförändringar går i arv. År 2012 fanns det i Sverige 271 personer som via DNA-test hade bekräftats bära någon av dessa mutationer.

Hjärtat i kultur och samhälle

Utöver sin vitala biologiska roll har hjärtat även en plats i matkulturen. Hjärta från olika djur som kalv, nöt, gris, lamm, älg, ren och kyckling används i matlagning runt om i världen. Ett exempel är rökt renhjärta. Organet är en källa till näringsämnen och ingår i många traditionella recept. Den stora samhällsutmaningen med hjärt- och kärlsjukdomar har lett till omfattande forskning, prevention och behandlingsmetoder. Framsteg inom området, som den experimentella transplantationen av ett grishjärta till människa 2022, visar på den pågående utvecklingen för att möta dessa sjukdomar.

Vanliga frågor om Hjärta

Vad är hjärtat och vad gör det?

Hjärtat är ett muskulärt organ som fungerar som pump i kroppens cirkulationssystem. Dess huvuduppgift är att pumpa blod genom blodkärlen. Blodet förser kroppens vävnader med syre och näringsämnen som det hämtar från lungorna respektive matspjälkningsorganen. Samtidigt transporterar blodet bort metaboliska restprodukter som koldioxid till lungorna och andra avfallsämnen till lever och njurar för utsöndring. Hos människor är hjärtat ungefär lika stort som en sluten näve och ligger i bröstkorgen mellan lungorna.

Hur är hjärtat uppbyggt?

Människohjärtat är uppdelat i fyra hjärtrum: två övre förmak (atria) och två nedre kammare (ventriklar). Höger förmak tar emot syrefattigt blod från kroppen, och höger kammare pumpar det till lungorna. Vänster förmak tar emot syrerikt blod från lungorna, och vänster kammare pumpar det ut till hela kroppen. Rummen är åtskilda av väggar (septum) och förbindelsen mellan dem regleras av hjärtklaffar som säkerställer ettriktat flöde. Hjärtväggen består av tre lager: ett yttre skyddande lager (epikardium), en tjock muskelvägg (myokardium) och ett tunt innerlager (endokardium). Hjärtat är omgivet av en skyddande säck, perikardiet.

Vilka är de vanligaste hjärtsjukdomarna?

De vanligaste och allvarligaste hjärtsjukdomarna samlas under begreppet hjärt- och kärlsjukdomar. Hjärtinfarkt och stroke stod för över 85 procent av dödsfallen inom denna grupp år 2016. Andra vanliga tillstånd är kärlkramp (angina pectoris), som ger bröstsmärta vid syrebrist i hjärtmuskeln, och hjärtsvikt, då hjärtats pumpförmåga blir otillräcklig. Ytterligare exempel är inflammationer som endokardit och myokardit, olika typer av hjärtrytmrubbningar (arytmier) samt medfödda hjärtfel. Riskfaktorer inkluderar rökning, högt blodtryck, högt kolesterol, diabetes, övervikt och brist på motion.

Hur diagnostiseras hjärtsjukdomar?

Diagnostik av hjärtsjukdomar bygger på flera metoder. En enkel och vanlig första undersökning är att lyssna på hjärtljuden med ett stetoskop (auskultation) för att upptäcka blåsljud eller onormala ljud. Ett elektrokardiogram (EKG) registrerar hjärtats elektriska aktivitet och kan påvisa rytmrubbningar eller tecken på en hjärtinfarkt. Ekokardiografi, en ultraljudsundersökning av hjärtat, ger detaljerade rörliga bilder av hjärtats struktur, klaffar och hur väl det pumpar. Andra metoder är arbetsprov (tränings-EKG), hjärtkateterisering, röntgen av hjärtat och MR-undersökning.

När börjar hjärtat slå hos ett foster?

Hjärtat börjar att slå mycket tidigt under fosterutvecklingen. Hos ett mänskligt embryo börjar hjärtslagen cirka tre veckor efter befruktningen, vilket motsvarar ungefär fem veckor efter den sista menstruationen. Hjärtfrekvensen ökar sedan snabbt fram till den nionde veckan, med en genomsnittlig ökning på omkring 3,3 slag per minut varje dag. Därefter sjunker frekvensen gradvis till cirka 150 slag per minut under de följande sex veckorna. Efter den 15:e veckan stabiliseras frekvensen kring ett genomsnitt på 145 slag per minut. Innan födseln är hjärtfrekvensen densamma för flickor och pojkar.

Kan hjärtsjukdomar vara ärftliga?

Ja, vissa allvarliga hjärtsjukdomar har ett ärftligt komponent. Forskning har visat att vissa plötsliga hjärtdödsfall, särskilt bland unga idrottare, kan bero på ärftliga hjärtfel orsakade av specifika genmutationer. I Sverige har man spårat två sådana mutationer till familjer i norra delarna av landet, specifikt i Ångermanälvens samt Skellefte- och Piteälvarnas dalgångar. Dessa mutationer tros ha uppstått för ungefär 600 år sedan under medeltiden och har gått i arv sedan dess. År 2012 fanns det 271 personer i Sverige med bekräftad bärarskap för någon av dessa genförändringar via DNA-test.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.