Julkalendern i Sveriges Television

Historia och utveckling

Julkalenderns historia började 1960 när Titteliture sändes. Idén med en adventskalender som TV-serie hade uppfunnits i Sveriges Radio tre år tidigare. De första åren var TV-serien och radions julkalender ofta samma produktion, och sändningarna startade på första advent, vilket kunde ge ett varierande antal avsnitt. Vissa av de tidiga kalendrarna var inte egna program utan korta inslag i andra program.

År 1961 introducerades den första papperskalendern i samband med serien Julbåten Juliana. Traditionen med att öppna en lucka varje dag i anknytning till TV-avsnittet etablerades då. Under 1960-talet växte fenomenet. Gumman som blev liten som en tesked från 1967 med Birgitta Andersson blev exceptionellt populär och visades i repris 1976 samt fick en färginspelad uppföljare 1973.

En betydande förändring skedde 1971 när Broster Broster blev den första serien att benämnas julkalender istället för adventskalender i tablåerna. Från och med 1978 standardiserades sändningsperioden till att sträcka sig från den 1 december till julafton den 24 december, med ett undantag 1992. År 1979 sändes Trolltider, som blev en stor succé och repriserades 1985. Under 1980-talet ökade andelen julkalendrar baserade på litterära förlagor, som Ture Sventon privatdetektiv 1989 och Sunes jul 1991. Mysteriet på Greveholm från 1996 blev en annan stor publikfavorit som fick en uppföljare 2012. Från mitten av 2000-talet inleddes ett mer omfattande samarbete med andra nordiska public service-bolag, där SVT även visade deras julkalendrar. År 2020 firade SVT 60 år sedan den första julkalendern sändes. Detta uppmärksammades med en särskild hemsida där besökare kunde se klipp från tidigare kalendrar, diskutera dem och rösta på sin favorit. Klippen lades också upp på SVT Play.

Produktion och sändningsformat

I början sändes julkalendrarna från första advent, vilket innebar att antalet avsnitt varierade från år till år. År 1967 hade till exempel Gumman som blev liten som en tesked bara 22 avsnitt eftersom första advent inföll den 3 december. Övergången till en fast period från den 1 december gjordes 1978. Undantaget var 1992, då Klasses julkalender började sändas första advent den 29 november och hade ovanligt långa avsnitt på runt 30 minuter.

Fram till 1973 var det vanligtvis samma serie som sändes i radio och på TV, om än med anpassningar för respektive medium. Mumindalen från 1973 blev den första kalendern att inte vara samma som i radio. Den sändes dessutom i TV 2, en kanal som inte alla hade tillgång till vid den tiden. Tekniska milstolpar inkluderar Herkules Jonssons storverk från 1969, som blev den första julkalendern att visas i färg. Övergången mellan textning och dubbning av utländska kalendrar har varierat genom åren, men dubbning har blivit vanligare över tid.

Papperskalendrar och merchandising

Varje julkalender i TV åtföljs av en papperskalender med luckor. Dessa har tryckts i Sågmyra sedan 1960 och har oftast lika många luckor som det finns TV-avsnitt. Papperskalendrarna har ställts ut på olika museer, som Nordiska museet 2004 och Teckningsmuseet i Laholm 2022. Försäljningen av papperskalendrar har varierat. På 1990-talet trycktes vanligtvis 560 000 exemplar, vilket ofta resulterade i en restupplaga på omkring 50 000. En markant försäljningsökning noterades 1993 i samband med julkalendern Tomtemaskinen, baserad på Sven Nordqvists figurer Pettson och Findus. Rekordet för papperskalendrar hölls länge av Teskedsgumman-reprisen 1976, som sålde 900 000 exemplar. Fram till 1988 distribuerades kalendrarna separat, men från 1989 har de istället distribuerats tillsammans med Sveriges Radios julkalender.

Utöver papperskalendrar har många TV-produktioner getts ut på VHS och DVD. De flesta serier från 1988 och framåt är utgivna, samt några äldre från 1960- och 1970-talen. Fram till 2011 skötte Pan Vision distributionen, varefter Scanbox Entertainment tog över. SVT meddelade 2020 att de slutat ge ut nya DVD-utgåvor till försäljning, men produktionsbolagen kan fortsätta göra det.

Datorspel och digitala tillbehör

Mysteriet på Greveholm från 1996 var den första julkalendern att få ett datorspel baserat på sig. Spelet gavs ut på CD av Young Genius och blev så populärt att det fick två uppföljare, 1998 och 2000. Sedan dess har ett flertal datorspel baserade på julkalendrar producerats. Young Genius utvecklade även spel till julkalendrarna som När karusellerna sover 1998, Julens hjältar, Ronny & Julia och Kaspar i Nudådalen. Från 2002 distribuerade Pan Vision datorspel baserade på årets julkalender, men rapporterade 2008 att de skulle sluta med detta eftersom det inte längre var lönsamt. Spelutvecklaren North Kingdom skapade spel till julkalendrarna som Barna Hedenhös uppfinner julen 2013, Piratskattens hemlighet 2014 och Tusen år till julafton 2015. Flera av dessa spel fanns tillgängliga på Barnkanalens hemsida fram till december 2020, då de togs bort eftersom de krävde Flash, en programvara som inte längre stöddes. SVT har även lanserat egna mobilspel, som Selmas saga och Gorbis robotlabb.

Mottagande, kontroverser och kulturarv

Julkalendern har med tiden blivit en jultradition, särskilt för barn. Flera av serierna har väckt starka känslor och ibland blivit föremål för kontroverser. Kritiken har ofta handlat om vad som anses olämpligt för barn eller om budskap som rör politik, religion eller reklam. Granskningsnämnden har vid flera tillfällen mottagit tiotals anmälningar.

Ett exempel på kontrovers är julkalendern Marias barn från 1987. Den producerades efter påtryckningar om att visa mer kristet innehåll, men väckte ändå upprörda känslor bland tittare, även i kristna kretsar. Publikomröstningar har genomförts för att utse favoriter. I en omröstning 1999 vann Mysteriet på Greveholm, följt av Sunes jul, Gumman som blev liten som en tesked och Trolltider. En senare omröstning 2016, med över 13 000 deltagare, utsåg Sunes jul till bäst, följt av Mysteriet på Greveholm, Trolltider och Gumman som blev liten som en tesked.

Andra julkalenderprogram i SVT

Utöver den traditionella barnkalendern har SVT ibland visat julkalenderprogram för en vuxnare publik, som den animerade Rim och reson från 2011 eller Tomtens minnesluckor från 2019. Bolaget har även producerat eller dubbar kalendrar på Sveriges nationella minoritetsspråk, som Tomten på Luppioberget från 2019 på svenska och meänkieli. SVT har teckentolkat sina egna julkalendrar sedan 2009. Redan 1988 och 1989 sändes kalendrar på svenskt teckenspråk, som I julens tecken och Julexpressen. Dessa har sedan gått i repris. År 2015 visades Önskelistan på SVT Play, Barnkanalens hemsida Teckenkul och sociala medier. SVT har även köpt in och visat utländska julkalendrar, främst från de andra nordiska länderna. Dessa har visats antingen som dagliga julkalendrar eller som vanliga TV-serier på oregelbundna tider, och har antingen dubbats eller textats på svenska. Detta är en del av ett nordiskt samarbete som blev mer omfattande från mitten av 2000-talet.

Arkiv och tillgänglighet

De flesta julkalendrar finns bevarade i sin helhet i Sveriges Televisions arkiv. Undantag är kalendrarna från 1962, 1964, 1965 och 1966, där bara enstaka avsnitt är bevarade. Ett urval av julkalendrar brukar vara tillgängligt för allmänheten i SVT:s Öppet arkiv kring juletid. Julkalendern från 2015 utgör ett undantag på grund av en rättighetstvist som har stoppat återutgivning. År 2020 meddelade SVT att de slutat ge ut nya DVD-utgåvor till försäljning, även om produktionsbolagen själva kan fortsätta att ge ut kalendrarna. Samma år, som var 60 år sedan den första kalendern sändes, lanserade SVT en dedikerad hemsida där besökare kunde se klipp från tidigare julkalendrar, diskutera dem och rösta på sin favorit. Klippen lades också upp på SVT Play.

Vanliga frågor om Julkalendern i Sveriges Television

När började Julkalendern i SVT sändas?

Julkalendern i Sveriges Television började sändas år 1960. Den första serien hette Titteliture och sändes från första advent, vilket det året sammanföll med den 1 december. Fram till 1971 kallades programmet för Adventskalendern. Idén med en adventskalender i TV hade uppfunnits i Sveriges Radio 1957 och fördes sedan över till television.

Hur många avsnitt har en julkalender?

De flesta julkalendrar består av 24 avsnitt som sänds dagligen från den 1 till den 24 december. Det har dock funnits undantag från denna regel. I början började serierna sändas på första advent, vilket kunde leda till ett varierande antal avsnitt. Till exempel hade Gumman som blev liten som en tesked från 1967 endast 22 avsnitt eftersom första advent det året inföll den 3 december. År 1992 började Klasses julkalender sändas första advent den 29 november och blev därmed ovanligt lång.

Finns det en papperskalender kopplad till TV-serien?

Ja, varje julkalender i TV åtföljs av en papperskalender som säljs i butiker. Sedan 1961 har dessa papperskalendrar haft luckor som kopplas till det dagliga TV-avsnittet. Papperskalendrarna har oftast lika många luckor som det finns avsnitt i TV-serien. Sedan 1960 har kalendrarna tryckts i Sågmyra. De har också ställts ut på museer, som på Nordiska museet 2004 och på Teckningsmuseet i Laholm 2022.

Vilka julkalendrar har varit mest populära?

Flera julkalendrar har blivit mycket populära och vissa har till och med visats i repris. En omröstning 1999 utsåg Mysteriet på Greveholm från 1996 till den bästa julkalendern, följd av Sunes jul, Gumman som blev liten som en tesked och Trolltider. En senare omröstning 2016, där över 13 000 personer deltog, utsåg Sunes jul till vinnare. Även Gumman som blev liten som en tesked från 1967 var så populär att den visades i repris 1976 och fick en uppföljare 1973.

Har det gjorts datorspel baserade på julkalendrarna?

Ja, det första datorspelet baserat på en julkalender var Mysteriet på Greveholm från 1996, som gavs ut på CD. Spelet blev populärt och fick två uppföljare. Sedan dess har ett flertal datorspel baserade på julkalendrar producerats genom åren av företag som Young Genius och Pan Vision. Exempel på spel inkluderar När karusellerna sover från 1998 och Sagogrynets resa från 2013. SVT har också lanserat egna mobilspel, som Selmas saga och Gorbis robotlabb.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.