Mysteriet på Greveholm

Handling

Serien följer familjen Olsson som av misstag hyr det ensliga slottet Greveholm i stället för det hus de tänkt sig. Pappan Leif är en uppfinnare som blivit utpekad för att ha orsakat en satellitstörning, medan mamman Astrid är tandläkare. De yngre barnen, Ivar och Lillan, upptäcker snart att det spökar på slottet, något som snarare fascinerar än skrämmer dem. Deras tonåriga syster Melitta är däremot mycket rädd för både spöken och spindlar. Spökena, betjänten Jean och drängen Staffan, vill till en början jaga bort familjen, men barnens nyfikenhet leder snart till att en vänskap växer fram. Tillsammans med tidningsbudet Måns, som Melitta lär känna, börjar de granska slottets hemligheter. Det visar sig att slottet även gömmer på något som till och med spökena är rädda för, den demoniske skurken Greve von Dy. Handlingens centrum blir en äventyrlig skattjakt som till sist leder till en slutlig strid och avslöjandet av slottets hemligheter.

Produktion och bakgrund

Dan Zethraeus hade jobbat på SVT sedan 1994 med att regissera sketcher när han fick i uppdrag att producera 1996 års julkalender. Den ursprungliga idén var att spela in serien i Österrike bland snö och stugor, men den idén ratades av SVT. Istället föreslog Zethraeus en historia om spöken på ett skånskt slott, en idé han fått från sin son. Produktionsteamet sökte sedan efter inspelningslokal och tre slottsägare hörde av sig. I slutändan föll beslutet på Hjularöds slott i Harlösa utanför Lund.

Rollsättningen var omfattande, med över 2000 barn som ansökte om huvudrollerna som Ivar, Melitta och Lillan. Produktionsteamet var inte nöjda med någon av dessa och anordnade istället en ny runda provspelningar. Inspelningarna av exteriörscenerna på slottet inleddes den 18 mars 1996 och beräknades pågå i fem veckor. Inomhusscenerna spelades in i studio i Malmö under sommaren. Under första inspelningsdagen bröt producenten Tommy Starck benet. Produktionen var tekniskt avancerad för sin tid och använde ambitiösa tredimensionella specialeffekter. Animeringarna utfördes till största delen av konstnären Peter Nyrell från Malmö. Produktionen hade en budget på 10 miljoner kronor.

Mottagande och kulturpåverkan

Mysteriet på Greveholm fick ett blandat mottagande av kritiker men blev mycket populär hos tittarna. Aftonbladets recensent Annika Sundbaum-Melin gav serien 2 av 5 i betyg. Hon gillade musiken och tyckte yngre barn skulle gilla serien, men menade att den inte var mycket för vuxna och inte av samma höga kvalité som föregående års Jul i Kapernaum. Göteborgs-Postens recensenter gav serien 3 av 5 och skrev att det var en kul idé med spännande handling men med lite svajigt skådespeleri. De tyckte serien blev bättre efter några avsnitt. En panel med fyra ungdomar som tidningen sammanställde gav serien ett snittbetyg på 3,5 av 5. Bland allmänheten blev serien en stor favorit. Åren 1999 och 2007 gjordes omröstningar på SVT om vilken julkalender som varit den bästa, och Mysteriet på Greveholm blev vinnaren båda gångerna. I en omröstning 2016 som Öppet arkiv anordnade, med över 13 000 deltagare, hamnade serien på en andraplats efter Sunes jul.

Distribution och senare visningar

Serien utgavs på VHS 1997 och senare på DVD av Scanbox och Independent Entertainment. Den har även visats i omklippt form som åtta halvtimmesavsnitt på SVT 1 under sommaren 1998 och i Barnkanalen under perioderna 2004, 2009 och 2011. Avsnitten hade titlar som Hus att hyra, Att tämja ett spöke, Drängen och betjänten, Skattjakten, Skatten, Roboten Sprak, Den sista striden och Dioda. Inför repriserna 1998 och 2009 sändes ett bakom kulisserna-program som hette Greveholms hemlighet. Sedan 2017 är serien tillgänglig på SVT Play som en del av Öppet arkiv.

Musik och papperskalender

Julkalenderns musik skrevs och framfördes av den svenska gruppen The Creeps och gavs ut på CD och kassett av Lund Records och Egmont Music. Papperskalendern, som visade Greveholms slott, illustrerades av Peter Nyrell. Programledarduon Morgan Alling och Lasse Beischer, klädda i gröna och röda kostymer, skötte lucköppningarna. Innan lucköppningen visade de sina förberedelser inför julen.

Nyskapande och digitalt pionjärskap

Mysteriet på Greveholm var den första svenska julkalendern som hade en egen dedikerad hemsida. På hemsidan kunde besökare läsa om de olika rollfigurerna i julkalendern och kommunicera med dem via e-post. Man kunde också skicka e-post till jultomten och öppna luckor i en digital julkalender. Detta var en tidig form av interaktivt tittardeltagande och ett sätt att fördjupa berättelsen utanför TV-rutan.

Uppföljare och spinoffs i andra medier

Serien fick en direkt uppföljare 2012 med titeln Mysteriet på Greveholm, Grevens återkomst, som blev SVT:s julkalender det året. Flera av skådespelarna från originalet medverkade, som Sven Ahlström, Pierre Lindstedt och Sanna Persson. År 2014 sändes en spinoff-serie på Barnkanalen vid namn Leif uppfinner AB, där Peter Fridh repriserade sin roll som uppfinnaren Leif Olsson som uppfann olika saker. Julkalendern gav också upphov till ett datorspel 1997, följt av två uppföljare: Mysteriet på Greveholm 2: Resan till Planutus (1998) och Mysteriet på Greveholm 3: Den gamla legenden (2000). Manuset till spelen skrevs av Dan Zethraeus och Peter Nyrell, medan Peter Nyrell producerade dem. Ett traditionellt brädspel producerades också av Peter Nyrell och Ricard Hagerman och gavs ut av Alga. Till seriens 30-årsjubileum 2026 planeras en remastrad nyutgåva av det första spelet släppas till PC och mobil. Dessutom släpptes en bok baserad på serien den 16 september 2024, skriven av manusförfattaren Jesper Harrie.

Rollbesättning

Huvudrollerna som familjen Olsson spelades av Anna-Lena Bergelin som Astrid, Peter Fridh som Leif, Hanna Malmberg som Melitta, Gustaf Åkerblom som Ivar och Linn Bülow som Lillan. Spökena gestaltades av Sven Ahlström som Jean och Pierre Lindstedt som Staffan. Andra betydande roller inkluderade Andreas Andersson som tidningsbudet Måns, Gösta Engström och Claes Åström som tjuvar Rolf och Ralf, samt Rune Bergman som den demoniske Greve von Dy. Även Monica Stenbeck, Svante Lodén, Carl-Åke Eriksson, Beata Heuman och Arne Weise medverkade i serien.

Vanliga frågor om Mysteriet på Greveholm

Var spelades Mysteriet på Greveholm in?

Exteriörscenerna spelades in vid Hjularöds slott i Harlösa utanför Lund. Inspelningarna på slottet började den 18 mars 1996 och var planerade att pågå i fem veckor. Inomhusscenerna spelades sedan in i SVT:s studio i Malmö under sommaren samma år. Slottet valdes ut efter att produktionsteamet sökt inspelningslokaler och tre slottsägare hörrt av sig.

Vilken musikgrupp stod för musiken i julkalendern?

Musiken till julkalendern skrevs och framfördes av den svenska gruppen The Creeps. Musiken finns utgiven på CD och kassett av skivbolagen Lund Records och Egmont Music. Musikens bidrag till seriens atmosfär har nämnts i recensioner, till exempel av Aftonbladets recensent som gillade musiken. The Creeps musik blev således en integrerad del av seriens identitet.

Vad var speciellt med Mysteriet på Greveholms hemsida?

Mysteriet på Greveholm var den första SVT-julkalendern som hade en egen dedikerad hemsida. På hemsidan kunde besökare läsa om de olika rollfigurerna och skicka e-post till dem. Sidan erbjöd också möjligheten att skicka e-post till jultomten och att öppna luckor i en digital version av julkalendern. Denna digitala satsning var en tidig form av interaktivitet kring ett TV-program.

Hur mottogs serien av kritiker och publik?

Serien fick ett blandat mottagande initialt där vissa kritiker var mindre positiva. Aftonbladets recensent gav den två av fem i betyg och menade att den inte var av samma kvalité som föregående årets kalender. Göteborgs-Postens recensenter gav den tre av fem och noterade en kul idé men lite svajigt skådespeleri. Bland tittarna blev serien dock mycket populär och den vann omröstningar om bästa julkalender i SVT både 1999 och 2007.

Hur många barn sökte till rollerna som barnen i serien?

Vid den första omgången av rollsättning ansökte drygt 2000 barn om att få spela rollerna som Ivar, Melitta och Lillan. Produktionsteamet var dock inte nöjda med någon av dessa sökande. Därför anordnade de en ny runda med provspelningar för att hitta rätt skådespelare. Slutligen blev Gustaf Åkerblom, Hanna Malmberg och Linn Bülow utvalda till rollerna.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.