Trolltider

Handling och rollfigurer

Julkalendern Trolltider väver samman element från svensk folktro med en originell berättelse. Under trappan i ett människohus bor Vätten, spelad av Håkan Serner, som har utsikt över en glänta i skogen. Där lever ett småfolk av troll som inte är mer än tolv centimeter höga, mätta i strumplästen. De viktigaste trollen är systrarna Tova och Kleva, som senare byter namn till Daisy och Gloria. I stubben bor den mäktige Maktmästare Gorm, spelad av Stig Järrel, och hans son Kotte, spelad av Ted Åström. I skogen finns också fenan Dorabella, spelad av Siw Malmkvist, och häxan Mara, spelad av Lena-Pia Bernhardsson, som även spelar mamman i människohuset.

Berättelsen följer dessa väsen och deras interaktioner. En central roll spelar också bergatrollet, som framställs av Sigge Fürst. I människohuset bor en familj bestående av pappan, spelad av Roland Lindmark, mamman och dottern Ulrika, spelad av Pernilla Glaser. Även trollkarlen Marillo, spelad av Magnus Nyström, och småtrollen Lillungen och minitrollen, spelade av Kalle Rydberg, Mathias Gripe och Hanna Zetterström, ingår i rollistan.

Produktion och bakgrund

Idén till Trolltider kom från regissören Christina Lagerson vintern 1978. Hon ville skapa en julkalender om troll, inspirerad av konstnären John Bauer. Lagerson hade tidigare regisserat julkalendern Gumman som blev liten som en tesked 1967, men blev inte tillfrågad om dess uppföljare. Strax efter sa hon upp sin fasta anställning på SVT och blev frilansare. Ursprungligen var tanken att Carl Zetterström skulle skriva manus med Gösta Ekman och Sven Lindberg i rollerna, men han tackade nej på grund av tidsbrist. Lagerson vände sig då till författarna Maria och Camilla Gripe för att skriva manuset, och senare till Björn Isfält och Lasse Dahlberg för att skriva musiken.

Lagerson har uttryckt att hon försökte göra familjeunderhållning snarare än en ren barnserie. Förberedelserna pågick mellan juni och augusti 1979, varefter serien spelades in i studio under fyrtio dagar under hösten samma år. Produktionen hade en budget på 3,9 miljoner kronor. Efterproduktionen pågick fram till några dagar innan det sista avsnittet sändes julaftonen.

Scenografi och specialeffekter

För att trollen skulle framstå som små byggdes rekvisitan i studion i förstorad skala. Scenografin designades av Catti Åselius-Lidbeck och kostymerna av Eva Eellen, som båda tog inspiration från konstnärerna John Bauer och Einar Norelius. Detta skapade en visuell stil som var direkt hämtad från klassisk svensk sagovärld. Inför inspelningarna byggdes all rekvisita upp i studion specifikt för att göra trollen tolv centimeter höga i förhållande till omgivningen. Denna noggranna modellbyggnad var avgörande för att skapa trovärdigheten i seriens miljöer, från trollstubben till människornas hus.

Musik och utgivning

Musiken till Trolltider komponerades av Lasse Dahlberg och Björn Isfält. Vistexterna skrevs av Camilla Gripe och Britt G. Hallqvist. Sångerna från kalendern gavs ut på LP och musikassett i november 1979 på skivmärket Metronome. De återutgavs på CD 2001 på Warner och finns även tillgängliga digitalt. Ledmotivet Trolltider finns också med på skivan Gymnastiktider av Leif Larsson. Serien har getts ut på VHS och DVD av bland annat Pan Vision. Sedan den 29 november 2014 finns hela serien tillgänglig för strömning på SVT:s Öppet arkiv, vilket gjort den tillgänglig för nya generationer.

Sändningar och Trollkalendern

Trolltider sändes första gången i TV2 från den 1 december till den 24 december 1979, klockan 17:30 varje dag. På vardagar sändes även en repris klockan 19:00. År 1985 visades serien i repris. Denna gång åtföljdes den av ett separat program kallat Trollkalendern, där folkloristen Ebbe Schön, iklädd trollkarlskläder, öppnade dagens lucka i papperskalendern.

I Trollkalendern berättade Schön sagor ur nordisk mytologi och gamla myter om gudar och troll. Han förklarade också olika seder, bruk, ramsor och trollformler från det gamla bondesamhället. Programmet var tänkt att ge en djupare förståelse för de folktrotraditioner som TV-serien byggde på. Serien visades också i repris under Jullovsmorgon mellan den 23 december 1994 och den 20 januari 1995.

Omedelbart mottagande och kritik 1979

När Trolltider sändes 1979 fick den övervägande positiva recensioner. Cecilia Hagen på Expressen beskrev serien som en riktig julkalender med snö och tomtar och troll och saga och tradition och sång och musik och humör och humor. Hon gillade skådespelarna och det längre formatet på runt tjugo minuter per avsnitt. Görel Söderberg på Svenska Dagbladet spådde att serien skulle bli en framgång bland både barn och vuxna, med bra skådespelare, fina miljöer och trollska musik.

Mats Forsberg på GT trodde serien skulle bli en framgång och hyllade dess persongalleri och fantasifulla rekvisita. KG Björkman på Aftonbladet gav serien högsta betyg på en tregradig skala och noterade att hans döttrar också gillade den. Mest kritisk var Kerstin Vinterhed i Dagens Nyheter, som tyckte serien hade något amatörmässigt över sig med överskådespeleri, dåliga kulisser, ett förutsägbart manus och långsamt tempo. Hon tillade dock att hennes barn gillade serien.

GT anordnade en barnpanel med fem- till sexåringar som gav serien ett övervägande positivt betyg. Barnen beskrev serien som bra, rolig och skojig och inga blev rädda. Rollfiguren häxan Mara gjorde ett stort intryck och beskrevs som dum men skojig. I Publik- och programforskningens Betygstoppen fick serien betyget 4,3 av 5.

Publikframgång och tittarsiffror

Trolltider blev en enorm tittarframgång. Enligt mätningar från Sveriges Radio Publik- och programforskning sågs serien av 82 procent av Sveriges befolkning minst en gång om dagen. Siffran uppgick till 110 procent eftersom många hushåll såg både originalet och kvällsreprisen. Serien var det mest sedda barnprogrammet under perioden, där 73 procent av alla barn såg den ordinarie sändningen medan 41 procent såg kvällsreprisen. I snitt sågs serien av drygt en halv miljon barn i åldrarna nio till fjorton år. Avsnitt 17 sågs av totalt 1 557 600 tittare enligt Aftonbladet. Dessa siffror bekräftade seriens status som en av de mest populära julkalendrarna någonsin.

Debatt och kontroverser

Serien väckte viss debatt bland föräldrar som menade att den var för läskig för barn. Denna kritik bemöttes av TV2:s barnavdelningschef Helena Sandblad, psykologen Birgit Hellbom och barnpsykologen Ingela Haugstvedt. De menade att det kunde vara bra för barn att uppleva läskiga saker ibland i trygga sammanhang och att barn inte bör titta på TV ensamma. Efter den första sändningen bad manusförfattaren Maria Gripe TV2 om en utvärdering av produktionen. I en intervju i interntidningen Antennen uttryckte hon besvikelse över hur kritiken från exempelvis Per Lysander inom Sveriges Radio hanterades. Hon menade att hon anklagades för att göra nåt så dåligt som Trolltider och att ingenting positivt fanns att säga om hennes insats, vilket fick henne att säga att hon inte ville göra mer TV. Helena Sandblad menade att kritiken ändå hade en positiv grundkänsla och att Per Lysanders hjälp behövdes för att få fram aspekter och jämförelser. Per Lysander ansåg själv att han försökte föra en principiell diskussion om svensk TV-produktion i största allmänhet.

Vid reprisen 1985 väckte serien och särskilt det medföljande programmet Trollkalendern starka reaktioner från vissa kristna grupper. Predikanten Linda Graaf-Bergling uppmanade föräldrar att inte köpa årets papperskalender och inte låta sina barn se serien i TV. Hon menade att serien innehöll ockultism, djävlar, trollformler och mörkrets makter. Graaf-Bergling reste runt i Sverige och samlade in protestlistor mot serien. Pastor Bertil Gärtner kritiserade att guden Oden fanns bakom lucka 24 i papperskalendern på julafton.

Mottagande vid reprisen 1985

Vid reprisen 1985 anordnade flera tidningar barnpaneler för att testa seriens appeal. Aftonbladet samlade sju barn mellan tre och elva år som såg det första avsnittet. Deras gemensamma utlåtande var att det var bra, roligt och lite läskigt. Aftonbladets telefonlinje fick många samtal efter första avsnittet, där det vanligaste omdömet var att serien var jättebra, även om flera vuxna ansåg den för läskig. De inringande fäste speciellt uppmärksamhet vid figurerna fenan och häxan, som beskrevs som söta och bäst. Några beskrev serien som tråkig, dålig och larvig.

Arbetet anordnade en panel med åtta barn mellan sju och elva år som gav serien ett godkänt betyg. Barnen fastnade för häxan Mara som ansågs vara toppen, skojig, elak och hade ett läskigt skratt. Avsnittet beskrevs som spännande men lite långsamt och med för få figurer. Trollkalendern fick ett sämre betyg med anmärkningen för många stenar. Arbetets telefonlinje fick inringare som tyckte serien var bra, spännande, rolig, inte farlig och bättre än tidigare julkalendrar. Även här var häxan Mara och fen Dorabella populära figurer.

Papperskalendrar och eftermäle

År 1979 ritades papperskalendern av Måd Olsson-Wannefors. Den föreställde miljön hemma hos småtrollen. För reprisen 1985 tecknades en ny papperskalender av Bengt Arne Runnerström som visade en trollskog. Denna kalenders luckor och motiv sammanföll inte direkt med TV-serien utan snarare med det efterföljande programmet Trollkalendern med Ebbe Schön. Trolltider är en av titlarna i boken Tusen svenska klassiker från 2009, vilket befäster dess status som en svensk kulturklassiker. Serien har fått en uppföljare i 2023 års julkalender Trolltider, legenden om bergatrollet, vilket visar på dess varaktiga popularitet och plats i den svenska julens mediehistoria.

Vanliga frågor om Trolltider

Hur många säsonger och avsnitt finns det av Trolltider?

Trolltider är en julkalender som producerades för en säsong år 1979. Serien består av 24 avsnitt, vilket är standard för en svensk julkalender, med ett avsnitt per dag från den 1 december till julafton. Titlar på avsnitten inkluderar Gläntan vaknar, Draken Eldtungas hämnd och Stilla natt. Serien har visats i repris vid två tillfällen, år 1985 och mellan december 1994 och januari 1995.

Vilka skådespelare medverkade i huvudrollerna i Trolltider?

Julkalendern Trolltider hade en stor ensemble av kända svenska skådespelare. Eva Rydberg spelade Kleva som senare bytte namn till Gloria, medan Birgitta Andersson spelade hennes syster Tova alias Daisy. Stig Järrel gestaltade maktmästare Gorm och hans son Kotte spelades av Ted Åström. Siw Malmkvist spelade fen Dorabella och Lena-Pia Bernhardsson spelade både häxan Mara och mamman i människornas hus. Andra betydande roller innehas av Håkan Serner som vätten och Sigge Fürst som bergatrollet.

Vad var Trollkalendern som sändes 1985?

När Trolltider visades i repris år 1985 åtföljdes den av ett separat segment kallat Trollkalendern. I detta program öppnade trollkarlen Ebbe Schön, spelad av folklivsforskaren Ebbe Schön, dagens lucka och berättade sagor. Han pratade om älvor, troll, vättar och andra väsen från svensk folktro samt förklarade olika seder, bruk, ramsor och trollformler från det gamla bondesamhället. Papperskalendern från 1985 sammanföll med detta program snarare än med TV-serien.

Var det någon kontrovers kring Trolltider?

Ja, serien väckte viss debatt både vid originalvisningen 1979 och vid reprisen 1985. Efter 1979 års sändning bad manusförfattaren Maria Gripe om en utvärdering och uttryckte besvikelse över den interna kritiken från SVT. Vid reprisen 1985 väckte programmet Trollkalendern och papperskalenderns lucka 24, som föreställde guden Oden, reaktioner. Predikanten Linda Graaf-Bergling uppmanade föräldrar att bojkotta serien och samlade in protestlistor, medan pastor Bertil Gärtner kritiserade valet av Oden på julafton.

Hur populär var Trolltider när den sändes?

Trolltider var mycket populär när den sändes 1979. Enligt mätningar från Sveriges Radio Publik- och programforskning sågs serien av 82 procent av Sveriges befolkning minst en gång om dagen. Serien blev det mest sedda barnprogrammet under perioden, där 73 procent av alla barn såg den ordinarie sändningen. Ett specifikt avsnitt, avsnitt 17, sågs av totalt 1 557 600 tittare. I betygstoppen fick serien betyget 4,3 av 5 från tittarna.

Vem skrev musiken till Trolltider?

Musiken till Trolltider komponerades av Lasse Dahlberg och Björn Isfält. Vistexterna skrevs av Camilla Gripe och Britt G. Hallqvist. Visorna från kalendern gavs ut i november 1979 på LP och musikassett på skivmärket Metronome. Musikalbumet återutgavs på CD år 2001 på skivmärket Warner och finns även tillgängligt digitalt. Ledmotivet Trolltider finns också med på skivan Gymnastiktider av Leif Larsson.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.