Malta
Malta, formellt Republiken Malta, är en östat i centrala Medelhavet söder om Sicilien. Landet består av en ögrupp där huvudön Malta, Gozo och Comino är de befolkade öarna. Med en historia som sträcker sig tillbaka till stenåldern och ett strategiskt läge har Malta varit styrt av en rad olika makter, från fenicier och romare till araber, Johanniterorden och Storbritannien. Malta är idag en självständig republik, medlem i EU, och är känt för sitt varma klimat, rika kulturarv och megalitiska tempel.
Geografi och öar
Malta är beläget cirka 93 kilometer söder om den italienska ön Sicilien och 333 kilometer nordost om Tunisien på det afrikanska fastlandet. Ögruppen består av sju öar, varav endast de tre största är permanenta boplatser. Huvudön Malta har en yta på 246 kvadratkilometer och är den största ön. Här ligger huvudstaden Valletta, som är Europeiska unionens minsta huvudstad. Den sydligaste punkten på Malta är Benghisa Point.
Nordväst om huvudön ligger Gozo, den näst största ön med en yta på 67 kvadratkilometer. Gozo har en något annorlunda karaktär med ett mer lantligt landskap. Den tredje befolkade ön är Comino, som endast är 3 kvadratkilometer stor. Comino var länge obebodd men har exploaterats för turism, även om den fastboende befolkningen fortfarande är liten. Ön är särskilt berömd för Den blå lagunen, ett område med mycket klart vatten som är populärt för dykning. Comino skiljs från Gozo av Norra Cominokanalen och från huvudön Malta av Södra Cominokanalen.
Förhistoria och megalitiska tempel
Malta har varit bebott sedan minst 6500 f.Kr., under mesolitisk tid. De första invånarna var troligen jägare-samlare som kom från Sicilien. Kring 5400 f.Kr. anlände neolitiska bönder, även de med ursprung i Sicilien. Dessa tidiga samhällen odlade spannmål, höll boskap och dyrkade en moder-gudinna, liknande andra europeiska kulturer. En viktig fornlämning från denna tid är Għar Dalam-grottan.
Från omkring 3500 f.Kr. började maltesarna bygga megalitiska tempel av lokal kalksten. Dessa är bland världens äldsta befintliga fristående stenstrukturer, äldre än de egyptiska pyramiderna i Giza. De mest kända templen finns på ön Gozo, kallade Ġgantija. Andra viktiga tempelkomplex är Ħaġar Qim och Mnajdra på huvudön. Sju av dessa forntida monument har förklarats som världsarv av Unesco, inklusive de välbevarade Tarxientemplen.
Efter 2500 f.Kr. tycks Malta ha varit avfolkat i årtionden innan en ny invandring under bronsåldern skedde. Denna kultur brände sina döda och byggde mindre gravmonument kallade dolmen, vilka liknar konstruktioner på Sicilien. En fornlämning är Hal Saflieni Hypogeum, ett underjordiskt gravtempel i Vallettas förort Paola. Detta necropolis, eller dödas stad, har över 7000 identifierade gravar och är även ett världsarv.
Antiken till medeltiden
Omkring 1000 f.Kr. koloniserades Malta av feniciska handelsmän, som använde ön som en utpost på sina handelsrutter genom Medelhavet. Deras administrativa centrum var vid dagens Mdina och deras huvudhamn vid Cospicua i Grand Harbour, som de kallade Maleth. Efter Feniciens fall kom ön under Karthagos kontroll. Under den puniska eran producerade maltesarna främst oliver, johannesbröd och textilier.
Under det andra puniska kriget 218 f.Kr. erövrades Malta av romarna och förenades med provinsen Sicilien. Romartiden innebar en blomstringsperiod, och Malta erhöll status som municipium. Romarna anlade en fästning som fick namnet Melita, samma som öns namn. Puniskt inflytande kvarstod dock länge, vilket syns på lokala mynt med grekiska och puniska inskrifter. Romarna introducerade även dekorerade mosaikgolv. Efter Romarrikets delning 395 e.Kr. tillföll Malta Västromerska riket.
På 400-talet erövrades ön först av vandalerna och sedan av ostrogoterna. År 533 återförenades Malta med Bysantinska riket under general Belisarius. Bysantinsk tid är dåligt dokumenterad, men ön var under temat Sicilien och hade grekiska guvernörer. År 870 erövrades Malta av araberna under Abbasidiska kalifatet. De arabiska härskarna utvecklade bomullsindustrin och rustade upp huvudstaden, som bytte namn till Mdina. De anlade även förstaden Rabat. Maltesiska språket, som är semitiskt men skrivs med latinska bokstäver, har sitt ursprung i denna period.
Johanniterorden och Vallettas grundande
År 1091 drevs araberna ut från Malta av den normandiske greven Roger I av Sicilien. Malta ingick därefter i Kungariket Sicilien. Den muslimska befolkningen utvisades på 1240-talet, vilket minskade det arabiska inflytandet. Under 1200- och 1300-talen hamnade Malta under aragonsk och senare spansk överhöghet.
År 1530 förlänade kejsar Karl V Malta till Johanniterorden, som hade fördrivits från Rhodos av osmanerna. Som symbolisk avgift skulle orden årligen överlämna en jaktfalk. Johanniterna, som senare blev kända som Malteserriddarna, gjorde öns ekonomi blomstrande genom sjöröveri. Osmanska riket försökte erövra ön 1551 och igen 1565 i den stora belägringen av Malta. En osmanisk styrka på 40 000 man landsteg vid Marsaxlokk för att möta endast 6 000 försvarare under stormästare Jean Parisot de la Valette. Trots svåra förluster, med upp till 30 000 döda osmaner och tusentals döda maltesare, misslyckades anfallet tack vare de la Valettes taktik.
Efter belägringen insåg Malteserriddarna behovet av en bättre försvarbar huvudstad. Den 28 mars 1566 lades grundstenen till en ny befäst stad, namngiven Valletta efter stormästaren. Staden stod klar samma år som de la Valette dog. Den tidigare huvudstaden Mdina, belägen mitt på ön, behöll sin betydelse och kallas ofta "den tysta staden".
Brittiskt styre och vägen till självständighet
År 1798 ockuperades Malta av Napoleon Bonaparte utan större motstånd från Malteserriddarna, vilket markerade slutet för deras välde. Fransmännen avskaffade slavhandeln och frigav fängslade turkar, men deras styre var hårt och kortvarigt. Maltesarna gjorde uppror och bad om brittisk hjälp. En flottstyrka under Lord Nelson belägrade ön, och den franska garnisonen kapitulerade 1800.
Vid Freden i Amiens 1802 beslutades att Johanniterorden skulle återfå Malta, men maltesarna motsatte sig detta. Genom Parisfreden 1814 blev Malta istället en brittisk kronkoloni. Öns betydelse växte ytterligare efter öppnandet av Suezkanalen 1869, då handelstrafiken genom Medelhavet ökade. Med tiden växte önskan om självstyre.
Malta fick ett begränsat självstyre 1921. Under andra världskriget blev Malta en avgörande allierad bas och utsattes för en lång och svår belägring av axelmakterna från 1940 till 1942. Ön bombades intensivt, och försörjningskonvojer kämpade för att nå fram. Belägringen hävdes efter axelmakternas nederlag i Nordafrika. Efter kriget fick Malta ökad autonomi 1947. Efter en omtvistad folkomröstning 1956 och valsegern för Nationalistpartiet 1962 blev Malta fullt självständigt från Storbritannien 1964, men förblev en del av det brittiska samväldet. År 1974 förklarade Malta sig vara en republik, och 1979 stängdes den brittiska militärbasen efter avtal från 1972.
Moderna Malta
Malta blev medlem i Europeiska unionen år 2004. Landet är idag en utvecklad nation med en avancerad höginkomstekonomi. Ekonomin är starkt beroende av turism, som lockar besökare med varmt klimat, rekreationsområden och ett rikt arkitektoniskt och historiskt arv. Malta beskrivs ofta som en stadsstat på grund av sin kompakta storlek och en enda stor urban region.
Landets kultur och samhälle har formats av dess långa historia av utländskt styre och dess strategiska läge mellan Europa och Nordafrika. Maltas konst, musik, mat och arkitektur bär tydliga spår av dessa influenser, särskilt från Italien och Sicilien. Omkring 66 procent av maltesarna talar eller har goda kunskaper i italienska. Katolicismen är statsreligion, men konstitutionen garanterar religionsfrihet. Malta har nära historiska och kulturella band till Italien och har varit ett tidigt centrum för kristendomen.
Vanliga frågor om Malta
Var ligger Malta?
Malta är en östat belägen i centrala Medelhavet. Det ligger cirka 93 kilometer söder om den italienska ön Sicilien och 333 kilometer nordost om Tunisien på det afrikanska fastlandet. Ögruppen ligger strategiskt mellan Syd- och Sydeuropa och Nordafrika, norr om Libyen och öster om Tunisien. Malta betraktas ibland som Europas sydligaste stat, även om den grekiska ön Gavdos söder om Kreta ligger längre söderut.
Vad är Malta känt för historiskt?
Malta är känt för sin extremt långa bebottelsehistoria som sträcker sig tillbaka till stenåldern. Ön är särskilt berömd för sina megalitiska tempel, som Ġgantija, Ħaġar Qim och Mnajdra, som är bland världens äldsta fristående stenstrukturer och är Unesco-världsarv. Malta har också en rik historia av olika härskare, inklusive fenicier, romare, araber, Johanniterorden (Malteserriddarna) och Storbritannien. Den stora belägringen av Malta 1565, där Malteserriddarna besegrade ett osmanskt anfall, är en viktig händelse. Huvudstaden Valletta grundades efter denna belägring.
Vilka språk talas på Malta?
Maltas två officiella språk är maltesiska och engelska. Maltesiska är det nationella språket och är det enda semitiska språket som skrivs med det latinska alfabetet. Det har sitt ursprung i den arabiska perioden men innehåller många lånord från italienska och engelska. Engelskan är en följd av den brittiska kolonialtiden. Italienska talas eller förstås av en betydande del av befolkningen, med cirka 66 procent som har kunskaper i språket, vilket speglar de nära historiska banden till Sicilien och Italien.
Vilka är de viktigaste öarna att besöka?
De tre huvudöarna är Malta, Gozo och Comino. Huvudön Malta är där huvudstaden Valletta ligger och har de flesta historiska sevärdheterna, templen och den urbana livsmiljön. Gozo är något mindre och mer lantlig, känd för sitt lugn och tempelkomplexet Ġgantija. Comino är den minsta befolkade ön och är främst en turistdestination, berömd för Den blå lagunen med sitt klara, blå vatten som är idealiskt för simning och dykning. Ön har en mycket liten permanent befolkning.
Vad är klimatet på Malta?
Malta har ett typiskt medelhavsklimat med varma, torra somrar och milda, regniga vintrar. Det varma klimatet är en av huvudattraktionerna för turister och bidrar till öns popularitet som ett året runt-resmål. Klimatet gör ön lämplig för utomhusaktiviteter och rekreation. Det medelhavsmässiga klimatet har också påverkat jordbruk och vegetation genom historien.
Vad är valutan på Malta?
Som medlem i Europeiska unionen och eurozonen använder Malta euron som sin valuta. Landet antog euron som sin officiella valuta år 2008, vilket underlättar för resenärer från andra euroländer. Innan dess användes den maltesiska liran. Maltas ekonomi är utvecklad och klassas som en höginkomstekonomi, med turism som en mycket viktig näring.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.
