Rhodos
Rhodos är en grekisk ö i Egeiska havet, den största och sydostligaste av Dodekanisosöarna. Ön är historiskt känt för att ha husat Kolossen på Rhodos, ett av världens sju underverk, och för sin medeltida huvudstad som är ett världsarv. Med ett tempererat medelhavsklimat och turism som huvudnäring är Rhodos en av Europas mest populära resmål. Ön har flera smeknamn som 'Solens ö', 'Pärlan' och 'Riddarnas ö', vilket refererar till Johanniterriddarnas långa styre.
Geografi och natur
Rhodos har en karakteristisk spjutspetsform och är ungefär 79 kilometer lång och 38 kilometer bred. Öns kuststräcka är omkring 220 kilometer. Landskapet domineras av bergigt inland som är täckt av tall- och cypressskogar, medan odlingsbara slätter finns vid kusten. Floran och faunan skiljer sig från övriga Grekland och är mer lik den i Anatolien. Ön är hem för den rhodiska dovhjorten, och i Petaloudesdalen, Fjärilsdalen, samlas många björnspinnare under sommaren. Huvudstaden Rhodos ligger på öns nordspets, och huvudflygplatsen, Diagoras internationella flygplats, finns i Paradisi, cirka 14 kilometer sydväst om staden.
Ön har drabbats av flera allvarliga jordbävningar genom historien. Bland de mest betydande är den som år 226 f.Kr. förstörde Kolossen på Rhodos, den som den 3 maj 1481 förstörde stora delar av staden Rhodos, och den som inträffade den 26 juni 1926. En jordbävning med magnituden 6,3 drabbade ön den 15 juli 2008, men orsakade huvudsakligen mindre skador på gamla hus, även om en person omkom. Klimatet på Rhodos är ett typiskt tempererat medelhavsklimat med långa, varma somrar och milda, korta vintrar. Medeltemperaturen i juli och augusti är cirka 26 grader Celsius, medan den kallaste perioden i januari och februari har en medeltemperatur på cirka 12 grader.
Förhistoria och antiken
Rhodos har varit bebott sedan sen neolitisk tid, vilket bevisas av lämningar i Kalythies-grottan. Under bronsåldern etablerade minoisk kultur en bosättning i Tiranda på 1500-talet f.Kr., troligen för handel. Mykenska greker bosatte sig på ön under 1400-talet f.Kr. Enligt grekisk mytologi var ön resultatet av en förening mellan solguden Helios och nymfen Rhode, och dess tidiga invånare kallades ibland Telchiner. Under 700-talet f.Kr. anlände dorerna, som grundade de tre viktiga städerna Lindos, Ialysos och Kameiros. Dessa städer bildade tillsammans med Kos, Knidos och Halikarnassos den Doriska Hexapolis.
Perserna invaderade ön, men efter att atenarna besegrat dem år 478 f.Kr. gick de rhodiska städerna med i det attiska sjöförbundet. Under det peloponnesiska kriget (431–404 f.Kr.) förhöll sig Rhodos i stort sett neutralt. År 408 f.Kr. beslutade städerna att bilda en enad stat och byggde en ny huvudstad, staden Rhodos, på öns norra del, enligt en plan av den atenska arkitekten Hippodamos. Ön erövrades senare av Mausollos av Karien år 357 f.Kr. och föll till perserna 340 f.Kr., innan den blev en del av Alexander den stores välde år 332 f.Kr.
Hellenistisk och romersk tid
Efter Alexander den stores död blev Rhodos en viktig del av den hellenistiska världen. Ön bildade starka kommersiella och kulturella band med Ptolemaiosdynastin i Alexandria, och deras allians kontrollerade handeln i Egeiska havet under 200-talet f.Kr. Staden Rhodos utvecklades till ett betydande centrum för sjöfart, handel och kultur, och dess mynt cirkulerade vida. Dess skolor för filosofi, vetenskap och retorik delade lärare med Alexandria, och dess skulptörer utvecklade en dramatisk hellenistisk barockstil.
År 305 f.Kr. belägrades staden av Demetrios Poliorketes i ett försök att bryta alliansen med Egypten. Trots användandet av enorma belägringsmaskiner som Helepolis lyckades försvararna hålla stånd. Efter att belägringen hävts använde invånarna pengarna från försåld fiendemateriel till att uppföra Kolossen, en gigantisk staty av solguden Helios. År 164 f.Kr. ingick Rhodos ett avtal med Rom och blev ett utbildningscentrum för den romerska överklassen. Ön plundrades dock senare av Gaius Cassius Longinus. Under det första århundradet e.Kr. besöktes ön av aposteln Paulus, som förde med sig kristendomen. Rhodos ingick i det Bysantinska riket från år 395.
Medeltid och senare historia
Den bysantinska eran på Rhodos tog slut år 1309 när Johanniterriddarna, även kallade Riddarna av Rhodos, ockuperade ön. Under deras styre byggdes staden Rhodos om till en befäst medeltida stad med starka murar som stod emot attacker från Egyptens sultan 1444 och den osmanske sultanen Mehmet II 1480. Efter en lång belägring föll staden dock till sultan Süleyman I i december 1522, och riddarna tilläts lämna ön. Rhodos blev därefter en del av det osmanska riket i nästan 400 år.
Under den osmanska tiden förstördes en del av Stormästarpalatset i en krutexplosion 1856. År 1840 utbröt falska anklagelser om ritualmord mot öns judiska befolkning. Italien erövrade Rhodos från Turkiet 1912. Efter andra världskriget, år 1948, förenades Rhodos och resten av Dodekanisos med Grekland. Året därpå, 1949, undertecknades vapenvilor mellan Israel och flera arabstater på ön.
Kulturarv, arkeologi och samhälle
Rhodos är kanske mest känt för Kolossen på Rhodos, ett av antikens sju underverk. Den enorma bronsstatyn, som föreställde guden Helios, färdigställdes omkring 280 f.Kr. men förstördes i en jordbävning år 226 f.Kr. Idag finns inga synliga lämningar kvar av statyn, och dess exakta placering är omdiskuterad, med teorier om att den stått vid hamnen, på Monte Smith-berget eller vid Stormästarpalatset. Ön har ett rikt arkeologiskt arv med platser som Akropolis i Lindos, Akropolis i staden Rhodos, Apollontemplet samt ruinerna av de antika städerna Ialysos och Kameiros.
Rhodos gamla stad, omgiven av medeltida ringmurar och med Stormästarpalatset, är ett UNESCO-världsarv. Administrativt är Rhodos huvudort för prefekturen Dodekanisos och den mest befolkade ön i den sydegeiska regionen. Ekonomin domineras helt av turismen, och ön beskrivs ofta som en festö med många nattklubbar och barer. Andra näringar inkluderar jordbruk, fiske och vintillverkning. Den största religionen är den grekisk-ortodoxa kristendomen, men det finns även katolska och muslimska minoriteter samt en historisk synagoga, Kahal Shalom, den äldsta i Grekland.
Vanliga frågor om Rhodos
Var ligger Rhodos?
Rhodos är en ö i sydöstra Egeiska havet och tillhör den grekiska ögruppen Dodekanisos. Den är den största och sydostligaste ön i gruppen. Ön ligger nordost om Kreta och sydost om Aten. Dess geografiska läge har genom historien gjort den till en viktig knutpunkt för handel och sjöfart i östra Medelhavet. Ön har en yta på cirka 1 400 kvadratkilometer, vilket är ungefär lika stort som Öland.
Vad kan man se och göra på Rhodos?
Besökare till Rhodos kan utforska det medeltida världsarvet Gamla staden i huvudstaden, med sina ringmurar, Stormästarpalatset och den gamla judiska stadsdelen. För antikintresserade finns ruiner som Akropolis i Lindos, Apollontemplet och de gamla städerna Ialysos och Kameiros. Naturen erbjuder bergslandskap, skogar och många stränder. I Petaloudesdalen kan man under sommaren se många björnspinnare. Ön är också känt för ett livligt nattliv med många barer och nattklubbar, och beskrivs ofta som en festö.
Hur är klimatet på Rhodos?
Rhodos har ett tempererat medelhavsklimat med långa, varma och torra somrar samt korta, milda och regnigare vintrar. De varmaste månaderna är juli och augusti med en genomsnittlig temperatur på cirka 26 grader Celsius. Januari och februari är de kallaste månaderna med en medeltemperatur på cirka 12 grader. Sommaren är därmed idealisk för bad och utomhusaktiviteter, medan vintrarna är milda nog för att utforska öns kulturarv. Ön har en kuststräcka på cirka 220 kilometer med en blandning av sandiga och steniga stränder.
Vad är Kolossen på Rhodos?
Kolossen på Rhodos var en gigantisk bronsstaty av solguden Helios, som uppfördes omkring 280 f.Kr. Den räknades som ett av antikens sju underverk. Statyn förstördes dock redan år 226 f.Kr. i en jordbävning. Idag finns inga fysiska rester kvar av den. Dess exakta placering är okänd, men teorier pekar på att den kan ha stått vid hamninloppet, på Monte Smith-berget eller nära Stormästarpalatset. Statyn är förknippad med ön trots att den bara stod i drygt 50 år. Ingen vet exakt hur den såg ut eller stod.
Vilken är huvudstaden på Rhodos?
Huvudstaden heter också Rhodos och ligger på den norra spetsen av ön. Staden är indelad i två tydliga delar: den medeltida Gamla staden, som är omgiven av ringmurar och är ett världsarv, och den moderna nya staden. Enligt folkräkningen 2011 hade staden cirka 50 600 invånare. Den fungerar som administrativt, kommersiellt och kulturellt centrum för hela ön och regionen Dodekanisos. Staden utvecklades till ett maritimt och kulturellt centrum redan under antiken efter att ha grundats år 408 f.Kr.
Vilka historiska folk har styrt Rhodos?
Rhodos har haft en lång och varierad historia med många härskare. Efter förhistorisk tid och grekiska bosättningar styrdes ön av perserna, Alexander den store och hans efterföljare. Under hellenistisk tid var den en självständig och mäktig stat. Den ingick sedan i Romarriket och Bysans. År 1309 erövrades den av Johanniterriddarna, som styrde i över 200 år. År 1522 erövrade det Osmanska riket ön och behöll den i nästan 400 år. Italien tog kontrollen 1912, och slutligen blev Rhodos en del av det moderna Grekland 1948. År 1949 var ön också platsen för vapenvilaförhandlingar mellan Israel och arabstater.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.





