E45 (Sverige)

Vägens sträcka och karaktär

E45 i Sverige sträcker sig från Göteborg vid kusten till Karesuando vid den norska gränsen. Vägen passerar genom eller förbi ett stort antal orter, däribland Trollhättan, Vänersborg, Mellerud, Åmål, Säffle, Grums, Sunne, Torsby, Stöllet, Malung, Mora, Orsa, Sveg, Brunflo, Östersund, Strömsund, Dorotea, Vilhelmina, Storuman, Sorsele, Arvidsjaur, Moskosel, Kåbdalis, Jokkmokk, Gällivare, Svappavaara, Vittangi och Övre Soppero. Som stamväg är den en viktig trafikled genom hela landet. Vägen kallas ofta för Inlandsvägen, ett namn den fått eftersom den följer inlandet längs hela sin sträcka och till större delen går ganska nära Inlandsbanan. Söder om Mora konkurrerar den med riksväg 26 om benämningen Inlandsvägen, eftersom den senare följer Inlandsbanan mot Kristinehamn. För resor mellan södra och norra Sverige utgör E45 ett alternativ till E4.

Vägens högsta punkt ligger 570 meter över havet vid Tunturiberget, cirka 33 kilometer norr om Orsa. Den lägsta punkten är 35 meter under havet i Götatunneln i Göteborg. En vägdelen mellan Moskosel i Arvidsjaurs kommun och Ottostorp nära Kåbdalis i Jokkmokks kommun går under det lokalt spridda namnet Burmavägen. Norr om E18 passerar vägen genom glesbefolkade och vildmarksområden, vilket ger den en annan karaktär än den mer trafikerade södra delen.

Från riksväg till europaväg

Före den 24 november 2006 hette vägen riksväg 45. Under många år verkade politiker och organisationer som vägföreningen Via Lappia för att vägen skulle omklassificeras till europaväg. Flera riksdagsmotioner avslogs, ofta för att de samtidigt krävde dyra vägförbättringar. Under 2004 kontaktade Via Lappia FN-organet UNECE, som visade sig positiv till idén även med befintlig vägstandard. Den svenska regeringen beslutade i mars 2005 att låta Vägverket utreda frågan, och i juni samma år rapporterade myndigheten att omklassificering var möjlig. Regeringen ansökte sedan hos UNECE om en förlängning av E45 in i Sverige.

Den 18 oktober 2005 beslutade en arbetsgrupp inom UNECE att vägen skulle bli en förlängning av Europaväg 45. Den nya beteckningen började formellt gälla den 23 november 2006. En invigningsceremoni med bland annat infrastrukturministern hölls i Göteborg den 24 november. Omskyltningen påbörjades snabbt på vissa håll, med en av de första skyltarna monterad i Åsarna av bland andra Thomas Wassberg. Ytterligare ceremonier hölls samma dag på orter som Mora, Vilhelmina och Storuman. Den storskaliga omskyltningen genomfördes först under våren och sommaren 2007 och var i stort sett klar i september samma år, även om vissa skyltar med det gamla numret fanns kvar långt efter det, särskilt på kommunala gator där ansvaret för skyltbytet låg på kommunerna.

Vägstandard och trafik

E45 är skyltad motorväg med hastighetsgräns 100 km/h på sträckan mellan Göteborg och Trollhättan. På resterande del i Götaland och Svealand är hastighetsgränsen huvudsakligen 90 km/h, och i Norrland oftast 90 eller 100 km/h. Den enda sträckan med 110 km/h i Götaland och Svealand är motorvägen förbi Segmon. Söder om E18 är vägen relativt hårt trafikerad men har inte en lika hög standard som trafikmängden kanske kräver, med en bredd på oftast 8 till 12 meter. Norr om E18 blir vägen smalare, ofta under 7 meter bred, vilket gör möten mellan lastbilar trånga. Norr om Östersund är bredden ofta runt 6,5 meter. Dessa förhållanden gör att vissa bussföretag som kör långa fjällresor undviker vägen.

Europavägen går rakt igenom ett stort antal tätorter, vilket blandar genomgående biltrafik med gående och cyklister. Exempel på sådana orter är Göta, Frändefors, Mellerud, Malung, Mora, Sveg, Dorotea, Vilhelmina, Storuman, Jokkmokk, Gällivare och Karesuando. I dessa områden gäller normalt hastighetsgränsen 50 km/h. I andra, större tätorter som Göteborg, Trollhättan, Säffle och Sunne är biltrafiken mer separerad från övrig trafik. Enligt europavägskonventionen bör europavägar normalt gå utanför tätorter eller vara helt separerade, vilket inte alltid är fallet här.

Motorväg, broar och tunnlar

E45 har flera motorvägs- och motortrafikledsavsnitt. Den längsta motorvägssträckan är den 55 kilometer långa delen mellan Göteborg och Trollhättan, med undantag för en kort passage genom Göta och över Torpabron. Ytterligare motorväg finns förbi Segmon, cirka 6 kilometer, där den är gemensam med E18. Från Fiskhamnsmotet i Göteborg och norrut upp till Surte är vägen motorvägsliknande med planskilda korsningar. Det finns också några planskilda korsningar på andra ställen, som i Vänersborg, Säffle, Östersund och Gällivare.

Längs E45 finns flera betydande broar. Den längsta är Stallbackabron över Göta älv vid Trollhättan, som är 1392 meter lång. Bron, som stod färdig i början av 1980-talet, ersatte en trång passage genom Trollhättans centrum. Andra långa broar är Strömsundsbron på 332 meter, den öppningsbara bron vid Köpmannebro (260 meter), bron vid Stöllet (220 meter) och bron vid Mora (205 meter). Vägen har två tunnlar: Götatunneln på cirka 1,6 kilometer och Gullbergstunneln på cirka 420 meter. Dessutom finns fyra faunatunnlar på cirka 30 meter vardera mellan Lödöse och Trollhättan.

Planerad utbyggnad och förbättringar

Trafikverket och regeringen har tidsplaner för utbyggnad av E45 som sträcker sig fram till byggstart 2025 och därefter. På sträckan Göteborg, Mora planeras bland annat mitträcke och breddning på sträckor vid Ånimskog, Åmål och Säffle, Valnäs. Ombyggnad av korsningen i Vägsjöfors är planerad med byggstart 2024. På sträckan Mora, Karesuando pågår eller planeras flera projekt. Genomfarten i Mora förbättras, med delar klara 2022 och hela projektet beräknat klart 2024. Breddning av sträckan Vattnäs, Trunna mellan Mora och Orsa planeras med byggstart tidigast 2023.

Ett länge diskuterat projekt är en förbifart runt Sveg. Den nya vägen skulle bli cirka 7 kilometer lång men kortar sträckan med 18 kilometer. Beslut om byggstart har försenats flera gånger, med tidigare planerade färdigdatum 2009, 2014, 2018 och 2022. Nuvarande planering pekar på byggstart tidigast 2023. Efter 2030 är mindre planerat. Vissa projekt, som utbyggnad till motorväg norr om Lilla Edet och förbättringar mellan Vänersborg och Mellerud, har lagts på framtiden. Förbifarter vid Frändefors, Mellerud och Mora har diskuterats i årtionden men anses ofta för dyra eller onödiga i de glest befolkade områdena, där tätorterna är ett viktigt resmål för trafikanterna.

Historik och tidigare vägnummer

Vägen mellan Göteborg och Karesuando fick numret 45 år 1991. Innan dess hade olika delar av sträckan olika vägnummer. Från söder till norr var dessa nummer 45 (Göteborg, Grums), 234 (Grums, Mora), 81 (Mora, Östersund) och 88 (Östersund, Karesuando). Ytterligare tillbaka i tiden, före 1985, hade vägen Östersund, Karesuando flera olika nummer som 88, 343, 97, 98, 395 och 396. Innan 1962 hette vägen Göteborg, Grums för riksväg 7. Omskyltningen till europaväg E45 innebar att skyltarna med '45' successivt skulle försvinna, eftersom europavägar i Sverige endast skyltas med E-beteckningen. Äldre skyltar har dock kvarstått på vissa ställen, särskilt på stadsskyltar där kommunerna inte fått medel för att byta ut dem.

Vanliga frågor om E45 (Sverige)

Var börjar och slutar E45 i Sverige?

E45 börjar i Göteborg vid Sveriges västkust och slutar i Karesuando i norr, vid gränsen till Norge. Den totala längden inom Sverige är 1690 kilometer. Från Karesuando fortsätter europavägen in i Norge. Söderut fortsätter E45 från Göteborg över Öresundsbron till Danmark och vidare genom Tyskland och Österrike till Italien. Vägen är en del av det europeiska vägnätet som sträcker sig långt utanför Sveriges gränser.

Vilka större städer passerar E45?

E45 passerar genom eller förbi ett flertal städer och större orter. Den enda större staden längs hela sträckan är Göteborg, där vägen börjar. Andra betydande orter längs vägen är Trollhättan, Vänersborg, Åmål, Säffle, Mora, Sveg, Östersund, Vilhelmina, Storuman, Arvidsjaur, Jokkmokk och Gällivare. Vägen går rakt genom centrum i många mindre tätorter, vilket påverkar både trafikflödet och hastighetsgränserna. I orter som Göta, Frändefors, Mellerud och Sveg blandas genomgående trafik med gående och cyklister.

Varför kallas vägen för Inlandsvägen?

E45 kallas ofta Inlandsvägen eftersom den följer Sveriges inlandssträckning från söder till norr. Den går till större delen ganska nära Inlandsbanan, den järnväg som också trafikerar inlandet. Mellan Mora och Gällivare korsar E45 Inlandsbanan inte mindre än 28 gånger. Namnet används för att skilja den från kustnära alternativ som E4. Söder om Mora används dock ibland namnet Inlandsvägen även om riksväg 26, som följer Inlandsbanan söderut mot Kristinehamn. Vägen är ett populärt alternativ för resor genom inlandet.

Är E45 en motorväg?

Endast en del av E45 är motorväg. Den längsta motorvägssträckan är den cirka 55 kilometer långa delen mellan Göteborg och Trollhättan. Ytterligare ett kortare motorvägsavsnitt finns förbi Segmon, där E45 möter E18. På många andra ställen är vägen en vanlig landsväg med enkelriktade körbanor. Hastighetsgränserna varierar, med 100 km/h på motorvägen, oftast 90 km/h i Götaland och Svealand, och 90 eller 100 km/h i Norrland. Genom tätorter är hastigheten ofta 50 km/h. Vägens bredd minskar ju längre norrut man kommer.

Vilka är de största broarna på E45?

Den längsta och mest kända bron längs E45 är Stallbackabron vid Trollhättan, som är 1392 meter lång. Den är en av Sveriges längsta och högsta 4-filiga broar. Andra betydande broar är Strömsundsbron på 332 meter, den öppningsbara bron vid Köpmannebro (260 meter), bron vid Stöllet (220 meter) och bron vid Mora (205 meter). Strömsundsbron genomgick en större renovering mellan 2021 och 2026 för att förstärkas. Bron skadades i september 2026 av en tung specialtransport och förväntades vara stängd för trafik i minst en månad.

Finns det planer på att bygga ut E45?

Ja, det finns flera planerade utbyggnadsprojekt. Fram till 2025 och därefter planeras breddning, mitträcken och förbättrade genomfarter på olika sträckor. Exempel är breddning mellan Ånimskog och Åmål, förbättring av genomfarten i Mora och en länge planerad förbifart runt Sveg som förväntas kortar sträckan med 18 kilometer. Många projekt har dock försenats flera gånger, och efter 2030 är färre större satsningar planerade, bland annat på grund av kostnader och den låga befolkningstätheten i inlandet. Förbifarter vid orter som Frändefors och Mellerud har diskuterats men inte prioriterats.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.