Krimrummet
Krimrummet är en svensk podd om aktuella kriminalfall, producerad av Expressen. Programledare är Kim Malmgren, som ofta bjuder in gäster. Poddens första avsnitt publicerades 2026 och den vann Guldörat 2024 i kategorin årets nyheter och aktualiteter.
Innehåll och format
Krimrummet är en podd som fokuserar på både stora och små aktuella kriminalfall. Varje avsnitt tar upp ett specifikt brott eller en brottslig händelse, ofta med stark koppling till samtiden. Poddens beskrivning lyder att den handlar om stora och små aktuella kriminalfall.
Formatet kretsar kring programledaren Kim Malmgren, som vanligtvis leder samtalet. Hon bjuder ofta in gäster till avsnitten. Dessa gäster kan vara experter, reportrar, författare eller andra personer med insikt i det aktuella ämnet. Producent för vissa avsnitt är Arvid Hallberg.
Avsnitten publiceras regelbundet, ofta på torsdagar, men även extrainsatta avsnitt eller serier i flera delar förekommer. En dokumentärserie i tre delar om Lars-Inge Svartenbrandt är ett exempel på ett större projekt. Poddens senaste avsnitt publicerades den 21 september 2026.
Poddens struktur är ofta berättande och detaljrik. Titlar som Jakten på Chai och det svenska 764-nätverket, Dubbelmordet i Brattås, dömde Johan Jacobssons ord i rätten och Mordet på Anne i Änggården indikerar ett fokus på att följa en specifik händelse eller person. Avsnitten kan innehålla ljudupptagningar från rättegångar, som från Jackie Arklövs ansökan om att få sitt straff tidsbestämt eller från Tommy Alexanderssons fängelserekord.
Krimrummet har även en serie kallad Krimrummet Samtal, där Fredrik Sjöshult möter gäster för djupare diskussioner. Ett sådant samtal ägde rum med författaren och tidigare Expressenreportern Pascal Engman om den svenska gängutvecklingen. Ett annat samtal var med Paulina Brandberg om hedersförtryck och mäns våld mot kvinnor.
Teman och fall som behandlats
Krimrummet täcker ett brett spektrum av brott och kriminalitet. Många avsnitt handlar om mord och mordförsök, ofta med detaljerade skildringar av utredningar och rättegångar. Fall som dubbelmordet i Brattås, där Johan Jacobsson dömdes efter att hans DNA hittats 21 år tidigare, är ett exempel. Mordet på Anne i Änggården i Göteborg, där hon pekade ut sin ex-pojkvän innan hon blev medvetslös, är ett annat. Bodenmördaren handlar om ett mord och en gisslantagning på juldagen 2025.
Poddens innehåll sträcker sig även till organiserad brottslighet och gängkriminalitet. Avsnitt har behandlat motorcykelligor på stöldturné genom Sverige, där en dold GPS-sändare blev avgörande. Kontraktsmord i Bromma, utförda av en snickare och en före detta kassör från Skåne som anlitats via en krypterad chattgrupp vid namn Dags, har också rapporterats. Jakten på Chai och det svenska 764-nätverket avslöjade en tongivande person i en våldsbejakande misantropisk miljö på nätet, en 18-årig man som dömdes till 10 års fängelse.
Andra återkommande teman är spektakulära brottslingar och deras liv. Serien om Lars-Inge Svartenbrandt, kallad Sveriges farligaste man, följer hans liv från småstölder i Dalarna på 1960-talet till hans spektakulära död. Livstidsfången Jackie Arklöv från Malexandermorden har fått ett avsnitt där hans ansökan om tidsbestämt straff behandlas. Seriemördaren Tommy Alexandersson, känd som Slaktaren i Enköping, som suttit i fängelse i 37 år, har också varit ämne.
Poddens bredd visas genom att den tar upp många olika typer av brott. Den har behandlat ett bombdådat mot en rektor i Rättvik, där en 18-årig elev gömde en bomb i ett julklappspaket. Avsnittet Tre gröna gummor, och 26 pistoler handlade om en av Sveriges största vapenhärvor, utförd av tre unga och ostraffade kvinnor. Skolattacken i Fagersta, där en maskerad och beväpnad elev dödade en 17-årig flicka, har också rapporterats i ett extraavsnitt. Fall som rör hedersförtryck och relationsvåld har diskuterats, till exempel i samtalet med Paulina Brandberg.
Även fall som rör människor med ett dubbelliv eller oväntade roller i brott har fått utrymme. Sami Jakobsson, känd från Big Brother, dömdes som mordmedhjälpare i samband med skjutningar i Eskilstuna. Stuvkällarkvinnans dubbelliv handlade om en sexbarnsmamma som var en av Sveriges mest eftersökta kvinnor. Carina Frödin, ibland kallad Svarta änkan, som avtjänar livstid för mordet på sin make och andra våldsbrott, har också varit ämne.
Programledare och produktion
Krimrummets programledare är Kim Malmgren. Hon är den fasta rösten i podden och leder diskussionerna.
Poddens ansvariga utgivare är Klas Granström. Produktionen sker under Expressen AB, som är en del av Bonnier News.
Utöver Kim Malmgren medverkar andra personer i produktionen. Fredrik Sjöshult figurerar som gäst och samtalare i vissa avsnitt, till exempel i ett samtal med författaren Pascal Engman och ett med Paulina Brandberg. Producenten Arvid Hallberg nämns också i samband med vissa avsnitt.
Gäster i avsnitten varierar beroende på ämne. Helena Trus medverkade i avsnittet om Chai och 764-nätverket. Fredrik Sjöshult var gäst i avsnittet om den inlåsta flickans död i Göteborg. Författaren Pascal Engman deltog i ett samtal om gängutvecklingen. Denna mix av fast programledare och olika experter ger podden både kontinuitet och specialiserad kunskap.
Produktionen är professionell och använder ofta primärt ljudmaterial. Detta inkluderar ljudupptagningar från rättegångssalar, som från rättegången mot Johan Jacobsson eller från Tommy Alexanderssons ansökan i Örebro tingsrätt. Detta bidrar till en känsla av omedelbarhet och autenticitet i rapporteringen.
Distribution och mottagande
Krimrummet är en podcast som publiceras via Expressen. Den finns tillgänglig på flera plattformar för podcastlyssning, inklusive Apple Podcasts, Spotify och Podcaster. Poddens kategori är Verkliga brott, eller True Crime, och den har en åldersgräns på 18 år.
Poddens popularitet och kvalitet bekräftades år 2024 när den vann Guldörat i kategorin årets nyheter och aktualiteter. Detta pris är en viktig svensk utmärkelse inom ljudmediebranschen.
Med över 280 avsnitt har podden etablerat sig som en regelbunden källa till kriminaljournalistik. Avsnitten publiceras ofta i direkt anslutning till aktuella händelser eller rättegångar, vilket ger lyssnarna en tidig och detaljerad analys. Exempel på detta är avsnitt om skolattacken i Fagersta och jakten på den våldsbejakande personen bakom aliaset Chai.
Poddens arkiv är omfattande och innehåller avsnitt om ett stort antal fall. Titlar som Jackie Arklöv: Malexandermördaren vill bli fri, Fängelserekordet: Slaktaren i Enköping, Tommy Alexandersson och Den inlåsta flickans död, dömda mammans ord i rätten visar på ett långt och varierat innehåll. Arkivet är tillgängligt för lyssning via Expressens webbplats och podcastplattformar.
Krimrummet når en bred publik genom sin närvaro på stora plattformar. Dess beskrivning som en podd om stora och små aktuella kriminalfall lockar lyssnare som är intresserade av både spektakulära fall och mer vardagsnära brottslighet. Poddens åldersgräns på 18 år indikerar att innehållet ofta är grafiskt eller psykologiskt krävande.
Karaktäristiska drag och stil
Krimrummet kännetecknas av ett fokus på detaljer och berättande. Avsnitten bygger ofta på att man följer en händelse kronologiskt, från brottets upptäckt till rättegång och dom. Titlar som Svartenbrandts sista rån: Sveriges farligaste man (1/3) och Kassören och snickaren som blev kontraktsmördare signalerar ett berättande perspektiv.
Poddens innehåll är ofta dramatiskt och allvarligt, med beskrivningar av våldsdåd och deras konsekvenser. Samtidigt eftersträvas en journalistisk och saklig ton. Användningen av direkt ljud från rättegångar, som från Jackie Arklövs ansökan om tidsbestämt straff eller från Tommy Alexanderssons fängelserekord, bidrar till autenticitet.
Ett annat karaktäristiskt drag är poddens bredd. Den tar inte bara upp de mest spektakulära nationella fallen, utan även mindre kända brott och olika aspekter av brottslighet, som hedersförtryck eller en sexbarnsmammas dubbelliv som brottsling. Detta stämmer med beskrivningen att podden handlar om både stora och små aktuella kriminalfall.
Stilen är levande och lättillgänglig trots det komplexa innehållet. Programledaren Kim Malmgren leder lyssnaren genom fallen med tydlig struktur. Användningen av gäster med specifik expertis, som åklagare, författare eller reportrar, lägger till djup och olika perspektiv. Samtalen i Krimrummet Samtal-serien tillåter en mer analytisk och reflekterande diskussion kring övergripande teman som gängutveckling eller politik kring brottsbekämpning.
Poddens titlar är ofta direkta och nyhetsaktiga, designade för att fånga intresset. Exempel är Gömde bomb i julklapp, försökte mörda sin rektor i Rättvik och Motorcykelligan, på stöldturné genom Sverige. Denna stil kombineras med en noggrann rapportering som bygger på rättsliga dokument, polisutredningar och förstahandsintervjer, vilket ger podden trovärdighet och djup.
Samhällsrelevans och kontext
Krimrummet placerar varje brottsfall i en större samhällskontext. Genom att fokusera på aktuella händelser bidrar podden till den offentliga förståelsen av samtida brottsutvecklingar. Avsnitt som behandlar gängkriminalitet, som samtalet med Pascal Engman, eller den digitala brottsligheten i 764-nätverket, ger insikter i moderna utmaningar.
Poddens behandling av rättsprocesser, från DNA-bevis i gamla fall till ansökningar om tidsbestämda straff för livstidsfångar, belyser hur det svenska rättssystemet fungerar i praktiken. Avsnitt som Dubbelmordet i Brattås visar på utvecklingen inom kriminalteknik över tid, medan fall som Den inlåsta flickans död tar upp sociala och vårdande aspekter av brott.
Krimrummet fungerar också som ett arkiv över svensk brottshistoria från 2000-talet och framåt. Genom att dokumentera fall som Malexandermorden, Svartenbrandts brottskarriär och olika seriemördare, bevarar podden minnet av dessa händelser och deras offer. Samtidigt ger den en plattform för att diskutera förändringar inom brottsligheten, som ökad digitalisering och nya metoder för kontraktsmord.
Poddens samtal med personer som Paulina Brandberg, tidigare minister med ansvar för jämställdhet, länkar specifika brott till bredare politiska frågor som hedersförtryck och mäns våld mot kvinnor. På detta sätt går Krimrummet bortom enbart true crime-underhållning och berör samhällsdebatt och preventivt arbete.
Genom sin regelbundna och omfattande rapportering har Krimrummet etablerat sig som en betydelsefull röst inom svensk kriminaljournalistik. Dess vinst av Guldörat 2024 i kategorin för nyheter och aktualiteter understryker att den inte bara ses som underhållning, utan som en relevant och seriös källa till information om brott och rättsväsende.
Vanliga frågor om Krimrummet
Vad är Krimrummet för en podd?
Krimrummet är en podd från Expressen som handlar om aktuella kriminalfall, både stora och små. Programledare är Kim Malmgren, som ofta har med inbjudna gäster. Poddens första avsnitt publicerades 2026 och den vann Guldörat 2024 i kategorin årets nyheter och aktualiteter.
Vem är programledare för Krimrummet?
Programledare för Krimrummet är Kim Malmgren. Hon är den fasta värd som leder poddens avsnitt och samtal med gäster.
Vilket pris har Krimrummet vunnit?
Krimrummet vann Guldörat år 2024. Priset gavs i kategorin årets nyheter och aktualiteter, vilket visar på poddens kvalitet och relevans inom aktuell rapportering.
Var kan jag lyssna på Krimrummet?
Krimrummet är en podcast som publiceras av Expressen och finns tillgänglig på flera podcastplattformar. Enligt informationen kan man lyssna direkt på plattformar som Spotify, Apple Podcasts och Podcaster.
Vilken typ av brott behandlas i podden?
Krimrummet behandlar ett brett spektrum av brott. Avsnitten har bland annat tagit upp mord och mordförsök, organiserad brottslighet, gängkriminalitet, kontraktsmord, stöldligor, våldsbejakande nätverksaktivitet, hedersförtryck och spektakulära brottslingars livshistorier. Poddens beskrivning lyder att den handlar om stora och små aktuella kriminalfall.
Källor: poddens sida på Apple Podcasts. Senast uppdaterad 2026-09-26.





