Bromma

Etymologi och geologisk utveckling

Ortnamnet Bromma härstammar enligt en teori från ord som brom eller brum, som betyder ’knopp’, ’växtskott’, ’agnar’, ’något utstickande’ eller ’framskjutande’. Troligen har ordet använts för att beteckna den skogshöjd som en gång sköt fram mot en forntida vik. Enligt en annan teori kommer ordet från bruset från en fors i en älv som rann ut i Bällstaviken. Från geologisk synpunkt är Bromma uppmärksammat för sina många ändmoräner, vilka undersökts av geologen Gerard De Geer.

När Stockholmstrakten blev isfri för ungefär 10 000 år sedan låg Bromma cirka 100–150 meter under havsytan. Landhöjningen reste först det bergiga södra Bromma, inklusive nuvarande Nockeby, Ålsten, Smedslätten och Äppelviken, upp ur havet och bildade en stor ö i utskärgården. Senare steg det mera låglänta norra Bromma ur havet och bildade en rik jordbruksbygd kring åren från Kristi födelse och fram emot vikingatiden. Brommas högsta punkt är Nockebytoppen, som ligger på 51 meter över havet och är det första landområdet som kom upp ovanför vattenytan efter att isen smälte.

Något öster om Brommas högsta punkt ligger stadsdelen Höglandet utmed Mälarstranden, som är högt belägen, i regel mellan 30 och 44 meter över havet. En hel del arkeologiska fynd har gjorts i Bromma, och bland de äldsta är en holkyxa från bronsåldern som hittades i närheten av Kämpakumlet i Smedslätten. Holkyxan som hittades i Smedslätten 1922 är en yxa från yngre bronsåldern (1100-500 f.Kr.) som nu finns på Statens historiska museum. Den påträffades i samband med undersökningar av en gravhög vid vägarbeten och husbyggen i området och är ett av de få gravfynden från bronsåldern som hittats i stockholmstrakten.

Vikingatid, medeltid och stormaktstidens godsbildning

Ännu under vikingatiden hade Bromma många vattendrag, och ett sund sträckte sig från nuvarande Ulvsundasjön över Lillsjön och Brommaplan till Judarn. Här låg de flesta av Brommas mera betydande byar och gårdar under vikingatiden och medeltiden, såsom Ulvsunda, Linta, Glia, Nora, Riksby och Nockeby. Bara en större gård låg i södra Bromma, nämligen Ålsten, som var Gustav Vasas kungsgård. Under medeltiden ägdes de flesta gårdarna i Bromma av kyrkliga institutioner i Stockholm, till exempel var Klara kloster en stor markägare. Så många invånare som under vikingatiden hade sannolikt inte Bromma förrän mot slutet av 1800-talet.

Under stormaktstiden koncentrerades markinnehavet till några få stora gods, och Lennart Torstenson förvärvade Ulvsunda slott och Linta by. Under honom och hans efterföljare byggdes godset ut till att omfatta den östra halvan av Bromma. Under Ulvsunda slott lydde inte mindre än trettio torp och stugor, som Abrahamsbergs dragontorp (Ranhammars dragontorp), Nyby, Alviks krog, Alviken, Dorpt, Nytorp, Stenhammar, Långhagen, Glia, Kortenslunds båtsmanstorp, Mjölnarstugan, Norrby båtsmanstorp, Mossen, Nedre Smedslätten, Guldsmedstorpet (senare Traneberg), Tranebergs krog (Ulvsunda krog), Fiskarestugan, Grimstorp, Rifvan, Åkeslunds grindstuga (Wibergstun, Ulvsunda västra grindstuga), Asplund, Äppelviken, Barby, Lövåsen, Vidängen, Ulvsunda östra grindstuga, trädgårdsstuga, statarstuga, bränneri och Fårhagen. Den medeltida gården Nockeby, som då låg norr om det nuvarande samhället Nockeby, förvärvades 1635 av riksmarskalken Åke Axelsson (Natt och Dag). På 1640-talet lät han bygga stenhuset och flyglarna och gav det namnet Åkeshof.

Åke Axelsson inköpte även Ålstens gård och Stora Ängby och skapade därigenom ett gods som var praktiskt taget lika stort som Ulvsunda säteri och omfattade nästan hela västra Bromma. I norr fanns den stora självständiga bondgården Bällsta, som fanns kvar ända in på 1900-talet. Stora Ängby slott nämns i skrift 1315, och på 1600-talet omvandlades byn till säteri. På 1690-talet byggdes Stora Ängby, troligen för legationssekreterare Baltzar Brandenburg, adlad Ehrenstolpe, som köpte gården av Johan Gabriel Stenbock.

Stora Ängby, Fatburen och den gustavianska tiden

År 1765 köptes Stora Ängby av familjen Stierncrona, det var David Stierncrona (1715-1784), son till förre ägaren friherre Gabriel Stierncrona (1669-1723) på Åkeshov, som ägde gården till år 1857. Stora Ängby slott byggdes nära Bällstavägen, som var den enda vägen från Stockholm som under lång tid ledde till Mälaren och färjeläget för överskeppning till Drottningholms slott, kungens sommarresidens. På höjden till höger om Stora Ängby slott ligger Fatburen vid Stora Ängby, en gammal förrådsbyggnad som uppfördes på 1690-talet, delvis av stockar från den medeltida byn från 1500-talet. Fatburen anses vara Stockholms äldsta träbyggnad, och i närheten av Stora Ängby slott fanns förr flera torp, där åtta torp och stugor hörde under Stora Ängby, nämligen Solbaset, Frökendal (Torfstickan), Ladugårdskarlsstugan, Björklund (Sörtorp), Komötet, Nytorp (Mjölnarstugan i Södra Ängby), Tyska Botten och Pihlstugan.

Åkeshovs egendomar utökades under 1700-talet med Ålstens gård i stadsdelen Ålsten och Beckomberga gård i nuvarande stadsdelen Beckomberga. När Åkeshovs säteri var som störst omfattade det ungefär halva Bromma socken, den västra halvan, och under Åkeshov låg en gång sjutton torp och stugor, som Färjkarlstorpet, Fiskartorpet, Bryggartorp (Humlegårdstorpet), Lugnet, Majsudden, Mjölnarestugan, Nockeby krog, Smedstugan, Åkeshovs grindstuga, två statarstugor, Räfsan, Olovslund, Katrinelund, Övre Smedslätten, Fredrikslund och Åkeslund. Under den gustavianska tiden öppnades 1787 en ny och viktig väg igenom Bromma till Drottningholms slott, vilket gjorde att kung Gustav III slapp färdas den långa omvägen över Solna socken och Bällsta till Tyska botten för att därifrån färjas över till Lovön. De två broarna längs den nya vägen genom Bromma har byggts om flera gånger, och den senaste högbron vid Traneberg, byggd 1934, renoverades och breddades år 2005. Mot slutet av 1700- och början av 1800-talet började de stora godsen fragmenteras då rika stockholmare köpte mark till sommarnöjen och för att förse sina hushåll med jordbruksprodukter. Så såldes till exempel Johannelund, Traneberg, Alviken, Smedslätten och Äppelviken omkring år 1900 från Ulvsundas ägor.

Industrialismens etablering och fabriker

Brommas första industri var Ulvsunda Fabrique, Ulfsunda stengodsfabrik, som låg vid Ulvsundaviken i nuvarande Margretelund vid stranden öster om Ulvsunda slott. Det var en porslinsfabrik där man tillverkade eldfasta lerkärl och syltburkar samt fajanser, ett slags porslin av holländsk typ. En av ägarna till Ulvsunda slott, greve Eric Ruuth, som var ägare en kort tid åren 1790-1798, inledde en ny epok i traktens historia genom att starta denna keramik- och lerkärlsfabrik. Industriepoken i Sandvik/Svartvik inleddes med buteljtillverkning vid Sandviks glasbruk i Traneberg, som tillverkade burkar och ölflaskor.

Tillverkningen startade 1860 men lades ner 1877, varefter det gamla glasbruket blev karamellfabrik som brann ner 1879. Därpå startade en rullgardinsfabrik som snart måste stängas. Den mest kända fabriken bildades 1889, det var Stockholms Benmjölsfabriks AB i Sandvik i nuvarande Minneberg eller Sandviks limfabrik i Traneberg, som bedrev verksamhet här 1889-1965. Vid Sandviks limfabrik tillverkades benmjöl för bland annat djurfoder, tvättmedel och skumvätska för eldsläckning, och där producerades lim, limduk, benfett, benolja, foderbenmjöl, hönsfoder, plastlim samt även tvättmedel under namnet Pärlglans. Sandviks och Svartviks ångbåtsbryggor anlöptes varje halvtimme under industriområdets storhetstid. År 1897 köptes Minneberg av Stockholms Benmjölsfabrik, där tillverkades lim och tvättmedel fram till 1968, och en definitiv punkt sattes den 7 november 1980 då limfabrikens 70 m höga tegelstensskorsten sprängdes bort. AB Skandinaviska Trådgardinsfabriken i Svartvik grundades 1898, som sedermera blev Tangens Gardinfabriks AB, och fabriken verkade åren 1896-1956.

I Alvik grundades 1864 Clara Stearinljusfabrik, Klara tekniska fabrik, som hade grundats 1843 av Lars Montén och John Johansson som landets andra stearinljusfabrik i Klara församling. Inför byggandet av Stockholms centralstation flyttades fabriken 1864 till egendomen Alvik i Bromma socken, men namnet behölls. År 1929 gick stearinljusfabriken samman med Barnängens Tekniska Fabrik, från 1930 känd som Barnängens Fabriker, ett kemiskt-tekniskt företag främst känt för sina tvålar som började tillverkas 1868. Verksamheten hade i slutet av 1920-talet flyttats till en nybyggd modern fabrik i Alvik.

Vanliga frågor om Bromma

Var ligger Bromma och vilka är dess gränser?

Bromma är en närförort inom Västerort i Stockholms kommun. Det gränsar till Kungsholmen i öster, Mälaren och Kärsön i söder, Grimsta naturreservat i väster samt Spånga, Sundbyberg och Solna i norr. Bromma var ursprungligen en socken i Uppland, Bromma socken, som inkorporerades i Stockholms stad 1916. En intressant geografisk detalj är att Stockholms officiella geografiska mittpunkt, baserad på stadens yttersta punkters koordinater, ligger i Bromma på Bergsringen i Traneberg vid en rondell uppe på platån.

Vad betyder namnet Bromma och var kommer det ifrån?

Man antar att Bromma ursprungligen var namnet på den by på vars mark Bromma kyrka byggdes under senare delen av 1100-talet. Ortnamnet Bromma härstammar enligt en teori från brom eller brum, som betyder ’knopp’, ’växtskott’, ’agnar’, ’något utstickande’ eller ’framskjutande’. Troligen har ordet använts för att beteckna den skogshöjd, som här en gång skjutit fram mot en forntida vik. Enligt en annan teori kommer ordet från bruset från en fors i en älv som rann ut i Bällstaviken.

Vilken är Brommas högsta punkt och hur bildades området geologiskt?

Brommas högsta punkt är Nockebytoppen, som ligger på 51 meter över havet. Denna punkt är det första landområdet som kom upp ovanför vattenytan efter att isen smälte, och den är belägen vid Orsavägen 19 i stadsdelen Nockeby cirka 200 meter från Nockebybanans ändstation. När Stockholmstrakten blev isfri för ungefär 10 000 år sedan låg Bromma cirka 100–150 meter under havsytan. Landhöjningen reste först det bergiga södra Bromma, inklusive nuvarande Nockeby och Ålsten, upp ur havet och bildade en stor ö i utskärgården, och senare steg det mera låglänta norra Bromma ur havet och bildade en jordbruksbygd.

Vilka historiska slott och gods fanns i Bromma?

Bromma har flera historiska slott och gods. Ulvsunda slott förvärvades under stormaktstiden av Lennart Torstenson, och under det lydde trettio torp och stugor. Åkeshov, ursprungligen gården Nockeby, förvärvades 1635 av riksmarskalken Åke Axelsson som lät bygga stenhuset Åkeshof på 1640-talet och skapade ett stort gods. Stora Ängby slott nämns första gången 1315, byggdes om på 1690-talet och köptes 1765 av familjen Stierncrona. Dessa gods dominerade stora delar av Bromma under lång tid.

När och hur började industrialiseringen i Bromma, och vilka var de viktigaste fabrikerna?

Industrialiseringen i Bromma började på 1790-talet med starten av Ulvsunda Fabrique, en porslinsfabrik vid Ulvsundaviken som tillverkade eldfasta lerkärl, syltburkar och fajanser. Under 1800-talet etablerades flera industrier, som Sandviks glasbruk i Traneberg 1860 för buteljtillverkning. Den mest kända fabriken var Stockholms Benmjölsfabriks AB i Sandvik, bildad 1889, som tillverkade benmjöl, lim och tvättmedel fram till 1960-talet. I Alvik grundades 1864 Clara Stearinljusfabrik, som senare gick samman med Barnängens Fabriker, känt för tvåltillverkning.

Vad är Fatburen vid Stora Ängby och vilken historisk betydelse hade vägarna genom Bromma?

Fatburen vid Stora Ängby är en gammal förrådsbyggnad som uppfördes på 1690-talet, delvis av stockar från den medeltida byn från 1500-talet, och anses vara Stockholms äldsta träbyggnad. Stora Ängby slott byggdes nära Bällstavägen, som länge var den enda vägen från Stockholm till Mälaren och färjeläget för överskeppning till Drottningholms slott. En ny och viktig väg öppnades 1787 genom Bromma till Drottningholms slott, vilket gjorde att kung Gustav III slapp en lång omväg, och broarna längs denna väg har byggts om flera gånger genom historien.

Källor: Wikipedia (sv). Senast uppdaterad 2026-10-17.