Fagersta

Historia och utveckling

Fagerstas historia är djupt förknippad med järnhanteringen i Bergslagen. Området har anor från medeltiden med flera järnframställningsplatser. Ortnamnet, som förekommer 1486 som Fadherstha hyttha, kan härledas till antingen ett mansnamn eller ordet 'fager' kombinerat med 'stad' för båtplats eller 'hyttostadher' för plats för hytta. Det moderna brukets början var 1611 då en stångjärnshammare anlades vid Kolbäcksån. Under 1600- och 1700-talen var befolkningen liten, med endast omkring 80 invånare på 1700-talet.

En viktig utvecklingsperiod inleddes 1797 när Lars von Stockenström blev ägare till Västanfors bruk med Fagersta. Hans son Salomon von Stockenström, som tog över 1801, gjorde Fagersta till centrum för verksamheten genom att flytta smide från andra bruk och anlägga nya verk som skärverk och valsverk. Efter konkurs och bodelning köptes bruket 1852 av grosshandlaren Thomas Aspelin. Under hans tid moderniserades verksamheten med lancashirehärdar. Familjen Aspelin ombildade 1873 verksamheten till Fagersta bruks aktiebolag. Under 1880-talet skedde en övergång till göt- och ståltillverkning, och en ny martinsmältugn anlades 1884-1885.

Bruket drog till sig arbetskraft och bostadsbebyggelsen förtätades. År 1900 hade Fagersta 1600 invånare. Bruket byggde stora områden med arbetarbostäder och egnahemsrörelsen bidrog till att samhället växte. Den närliggande bruks- och kyrkorten Västanfors, med en egen järnbruksbakgrund, utvecklades främst som serviceort åt Fagersta-bruket, särskilt med sin järnvägsstation. Västanfors avskildes som municipalsamhälle 1927 med cirka 1500 invånare. Den 1 januari 1944 ombildades Västanfors landskommun med cirka 10 000 invånare till Fagersta stad, vilket formellt skapade staden genom en sammanslagning.

Modern tid och näringsliv

Efter stadens bildande fortsatte bruket att spela en central roll. Under 1950-talet lades grunden för dagens centrala Fagersta med visionen om ett idealsamhälle kring industrin. Under 1960- och 1970-talen genomgick staden stora förändringar där mycket gammal bebyggelse revs för att ge plats åt ny. Denna tillväxt avstannade i början av 1970-talet när den första stålkrisen inträffade. Industrin gick tillbaka och serviceverksamheterna ökade i betydelse. Det gamla bruksföretaget, som från 1971 hette Fagersta AB, upphörde som enhet 1984.

Idag finns ett antal ståltillverkare i Fagersta med anknytning till det gamla företaget. Seco Tools är en av de viktigaste industrierna på orten, liksom Atlas Copco (tidigare Secoroc). Atlas Copco meddelade 2007 att man under de närmaste tre åren skulle investera 227 miljoner kronor i sin Fagersta-anläggning. Andra större företag på orten är Fagersta Stainless AB, Samhall, Fårbo Mekaniska AB, AfG Engineering AB, Cronimet Fagersta AB och AB Karl Hedin. En stor del av näringslivet är alltjämt uppbyggt kring företag med ursprung i det gamla bruket.

Stadsbild och arkitektur

Det moderna stadscentrumet i Fagersta är uppbyggt i anslutning till det stora järnverksområdet och ligger huvudsakligen mellan de två torgen Järntorget och Brinelltorget. Här finns även järnvägsstationen Fagersta Norra. I stadsdelen Västanfors ligger affärer och service samlat runt järnvägsstationen Fagersta C och utmed Järnvägsgatan. Vid Kolbäcksån ligger Västanfors kyrka.

Av den gamla arbetarstadsdelen Skansen finns idag 25 villor bevarade från 1910-talet. Dessa har renoverats med stöd av länsantikvarien, och i ett av husen finns en arbetarbostad återskapad från sekelskiftet 1900. Ett byggnadsminne i staden är ett luftbevakningstorn från 1944. Tornet är 26 meter högt, runt, byggt i gult tegel och påminner i formen om en minaret. Det byggdes för att skydda det närliggande stålverket under andra världskriget men blev färdigt så sent att det knappt kom till användning. Tornet förklarades som byggnadsminne i Västmanlands län 2013.

Utbildning och kultur

Fagersta har ett brett utbud av förskolor, grundskolor och gymnasieskola. Kommunen driver tio förskolor, bland andra Björkbacken, Humlan och Solängen. För föräldrar med obekväma arbetstider finns även förskolan Nattugglan. Det finns fyra kommunala grundskolor: Alfaskolan, Mariaskolan, Per Olsskolan och Risbroskolan. Fagersta har även en grundsärskola som heter Olsboskolan. Den kommunala friskolan Lindgårdsskolan drivs av Svenska kyrkan i Västanfors-Västervåla församling och omfattar fritids, förskola och grundskola.

På gymnasienivå finns Brinellskolan. Staden har även vuxenutbildning via Komvux Norra Västmanland och YrkesAkademin som bland annat driver utbildning till CNC-operatör. Kulturellt har Fagersta varit hem för rockmusikfestivalen Bergslagsrocken under en period på 1990-talet. På denna festival spelade många senare internationellt kända band innan sina genombrott, till exempel Green Day. Rockbandet Bruket kommer också från Fagersta.

Kommunikationer och geografi

Fagersta är en viktig trafikknut. Staden ligger vid riksvägarna 66 och 68. Riksväg 69 går rakt igenom staden. Riksväg 68 går nordöst mot Norberg och Avesta samt sydöst mot Lindesberg. Riksväg 66 går sydöst mot Västerås och nordväst mot Ludvika. Järnväg är också viktigt. Vid stationen Fagersta C i Västanfors sammanstrålar linjerna Ludvika, Västerås och Avesta Krylbo, Örebro. Stationerna Fagersta Norra och Fagersta C trafikeras av Tåg i Bergslagen AB. Busstrafiken sköts i huvudsak av VL, och det är avgiftsfritt att åka med Fagerstalinjen samt linjerna 82, 83 och 84. Dalatrafik trafikerar vissa hållplatser.

Geografiskt ligger Fagersta omgivet av skog och vatten i hjärtat av Bergslagen. Strömsholms kanal passerar genom staden och det finns flera sjöar i närområdet. Skogen är blandskog som domineras av gran. I staden finns parkerna Vilhelminaparken i centrum och Gröndalsparken i Västanfors. Genom Fagersta går Sveriges medelmeridian (E 15° 48' 29,8″), som Rikets koordinatsystem grundar sig på. Den 60:e breddgraden passerar också staden, vilket markeras av skyltar vid riksväg 68.

Kända personer och bankväsende

Fagersta har gett upphov till flera kända personer. Författaren Lennart Hellsing är född i stadsdelen Västanfors. Inom ishockeyn har spelare som Ulf Samuelsson, Tomas Sandström, Filip Johansson och Lucas Forsell sina rötter i Fagersta. Författaren och kåsören Jan Håkansson är uppväxt och verksam i staden, liksom författaren Mats Strandberg. Rune Lindström, författare till bland annat Himlaspelet, var brukspojke från Västanfors. Andra kända namn är bandyspelaren Sören Boström, politikern Stig Henriksson, ämbetsmannen Anitra Steen och metallurgen Johan August Brinell som uppfann Brinellhårdhetsprovet vid Fagersta Jernverk år 1900.

Historisk sett har bankväsendet varit viktigt i Fagersta och Västanfors. Mälareprovinsernas enskilda bank öppnade ett kontor i Västanfors år 1899, en bank som sedermera uppgick i Handelsbanken. Ortarna har även haft kontor tillhörande Sparbanken Mälardalen (senare Swedbank) och Uplandsbanken (senare Nordea). Under 2010-talet stängdes flera bankkontor. Nordea stängde i Västanfors 2016, Handelsbanken lade ner sitt Västanforskontor 2017 och Swedbank stängde i Fagersta 2018. Därefter hade Handelsbanken ortens enda kvarvarande bankkontor.

Vanliga frågor om Fagersta

Var ligger Fagersta?

Fagersta är en stad i Västmanland och centralort i Fagersta kommun, Västmanlands län. Staden ligger cirka 70 kilometer nordväst om Västerås, i hjärtat av den historiska bergslagsregionen. Fagersta är belägen vid riksvägarna 66 och 68. Genom staden går också den 60:e breddgraden norr om ekvatorn, vilket markeras med skyltar.

Vad är Fagersta känt för?

Fagersta är historiskt känt som ett utpräglat brukssamhälle med lång tradition av järn- och ståltillverkning. Idag är det en betydande industristad där en stor del av näringslivet är uppbyggt kring företag med ursprung i det gamla Fagersta Bruk. Staden är hem för internationella industriföretag som Seco Tools och Epiroc (tidigare Atlas Copco Secoroc). Fagersta är också känt för att vara födelse- eller uppväxtort för flera kända ishockeyspelare och författare.

Vad kan man se och göra i Fagersta?

I Fagersta kan man besöka luftbevakningstornet från 1944, ett runt tegelbyggt torn som är ett byggnadsminne. I den gamla arbetarstadsdelen Skansen finns bevarade villor från 1910-talet, där en arbetarbostad är återskapad. Staden erbjuder parker som Vilhelminaparken i centrum och Gröndalsparken i Västanfors. Genom Fagersta passerar Strömsholms kanal, och omgivningarna erbjuder skog och vatten. Historiskt har staden också arrangerat rockfestivalen Bergslagsrocken.

Vilken är historien bakom Fagersta?

Fagerstas historia är nära förknippad med järnhanteringen. Järnframställning har funnits i området sedan medeltiden. Det moderna brukets början var 1611 med en stångjärnshammare. Under 1800-talet utvecklades bruket till ett centrum för ståltillverkning. Bostadsbebyggelsen växte runt bruket och år 1900 hade orten 1600 invånare. År 1944 bildades Fagersta stad genom att bruksorten Fagersta slogs samman med den serviceinriktade grannorten Västanfors. Bruket var länge stadens dominant, men efter stålkriser på 1970-talet har näringslivet diversifierats.

Hur är kommunikationerna till och från Fagersta?

Fagersta är en viktig trafikknut med goda väg- och järnvägsförbindelser. Staden korsas av riksvägarna 66, 68 och 69. Det finns två järnvägsstationer: Fagersta Norra i centrum och Fagersta C i Västanfors. Dessa trafikeras av Tåg i Bergslagen AB. Stationen Fagersta C är en knutpunkt där järnvägslinjerna mellan Ludvika–Västerås och Avesta Krylbo–Örebro möts. Lokal busstrafik sköts av VL, med avgiftsfria linjer inom staden.

Vilka kända personer kommer från Fagersta?

Flera framstående personer har sina rötter i Fagersta. Bland författarna märks Lennart Hellsing (född i Västanfors), Mats Strandberg och Jan Håkansson. Inom ishockeyn har staden producerat NHL-spelare som Ulf Samuelsson och Tomas Sandström, samt Filip Johansson och Lucas Forsell. Bandyspelaren Sören Boström, politikern Stig Henriksson, ämbetsmannen Anitra Steen och författaren Rune Lindström är andra kända namn från orten. Metallurgen Johan August Brinell, som uppfann Brinellhårdhetsprovet, gjorde sin upptäckt vid Fagersta Jernverk.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.