Jackie Arklöv

Uppväxt och tidiga år

Jackie Arklöv föddes i Liberia av en liberiansk mor och en 60-årig engelsman till far. Han fick en amerikansk styvfar som dock återvände till USA efter ett år, varefter modern beslöt att adoptera bort Jackie och hans syster. Barnen kom till Norge som adoptivbarn när Arklöv var i tvåårsåldern och flyttade efter ungefär ett år till byn Ankarsund i södra Lappland i Sverige. Familjen drev en lanthandel och bodde på övervåningen. Arklöv hade en svår barndom där han slöt sig i sina känslor, uppvisade tecken på identitetskris och mobbades samtidigt som han själv dominerade andra. Han utvecklade ett starkt intresse för andra världskriget, Förintelsen och nazism redan som tonåring. Som 17-åring antogs han som befälselev och genomförde värnplikten vid Norrlands dragonregemente i Arvidsjaur, men nekades inträde till officersutbildningen. Han sökte sig då till den franska främlingslegionen men lämnade den när han fick veta att den inte deltog i riktiga krig, och reste istället till Kroatien.

Tiden som legosoldat i Bosnienkriget

Som 19-åring reste Jackie Arklöv 1992 till Zagreb för att delta i kriget i Bosnien och Hercegovina. Han var en övertygad nynazist och sökte sig till den bosnienkroatiska armén HVO med motiveringen att de stod närmast hans ideologi, eftersom de var allierade till Nazityskland. Han anslöt sig till den ökända paramilitära enheten Ludvig Pavlović, som han tyckte hade disciplin och stridsmoral. Arklöv deltog i strider och var stationerad som fångvaktare i lägren Gabela, Grabovina och Dretelj. I dessa läger begick han omfattande tortyr av muslimska fångar, inklusive gravida kvinnor, och även östortodoxa serber. Han tvingade till exempel den gravida kvinnan Mevlida Sesar att säga Allahu akbar medan han stoppade gevärspipan i hennes mun, och hotade att skära ut fostret ur henne med kniv. Han skrev i sin krigsdagbok att döda muslimer var nästan som en orgasm och att ansluta sig till milisen var en uppfyllelse av hans fascistiska dröm. Under en operation i byn Rotimlja i juli 1993 var hans enhet inblandad i att döda civila, bland annat två barn, och Arklöv noterade i dagboken att de brände byn, kastade granater in i hem och likviderade allt levande.

Arklöv begick även andra grymheter, som att tvinga en fånge krypa genom ett minfält och att slita av polisonger på fångar. Fångarna kallade honom den svarte djävulen på grund av hans hudfärg och svarta uniform. Under en permission hemma i Sverige bjöd han in en reporter från Västerbotten-Kuriren och visade upp utklippta emblem från dödade soldater som han samlade på. Trots att han upplevde ångest och till och med hallucinationer, som att se en svart hund i sitt rum, återvände han till kriget. I maj 1995 greps han av bosnisk militärpolis i Mostar. Han dömdes först till 13 års fängelse för krigsförbrytelser, men efter överklagan sänktes straffet till åtta år av högsta domstolen i Sarajevo. Vid rättegången konfronterade offret Mevlida honom direkt och sade Varför flinar du inte nu? Skratta nu då.

Återkomst till Sverige och nynazistiska kontakter

Efter drygt ett år i bosniskt fängelse överfördes Arklöv till Sverige 1996 genom en fångutväxling organiserad av Röda korset. Vid ankomsten greps han omedelbart och en förundersökning inleddes, men den lades ned i januari 1997 av åklagare Jan Danielsson. Arklöv släpptes fri och fick istället 23 000 kronor i skadestånd från staten. Under sin tid i svenskt häkte hade han fått brev från de militanta nynazisterna Tony Olsson och Mats Nilsson, som var imponerade av hans krigserfarenheter och rekryterade honom till sin planerade utomparlamentariska nazistiska organisation. Efter frigivningen blev Arklöv involverad i den nynazistiska miljön, främst runt gruppen NS Östersund och den planerade Nationalistiska Republikanska Armén. Hans mörka hudfärg ledde till skepsis inom gruppen, och en före detta ledare uppgav att de, om de tog makten, skulle sterilisera honom. Tony Olssons flickvän var starkt kritisk till hans närvaro. Arklöv förklarade sin ideologi med att Hitler inte hatade mörkhyade och bar ett blågult hakkors i sin plånbok. Han dömdes även för ett nazistiskt motiverat bombhot mot en vänsterpolitisk konsert och skrev insändare åt Nationalsocialistisk fronts tidning.

Psykiska men och ett splittrat liv i Sverige

Efter återkomsten från kriget led Arklöv av svåra psykiska men som diagnostiserats som posttraumatiskt stressyndrom. Symptomen innefattade synvillor, nätterror, panikångest, illamående, sömnlöshet och ett depersonaliserat skymningstillstånd där människor och omgivning inte kändes verkliga. En före detta flickvän beskrev hur han kunde se krigsfilmer på VHS i timmar, hade svårt att leva ett normalt liv och drabbades av raseri- och ångestattacker. I sin hemort var han omskriven i pressen, vilket ledde till att enstaka lokalbor provocerade honom, som när någon på en krog sade look at the mercenary there, vilket ledde till handgemäng. Flera invånare var rädda för honom och visste om hans öknamn krigsförbrytaren. För att hitta struktur började han spela bollsport i laget Jämtland Republicans, där tränaren Jörgen Wedmark blev en god vän som var medveten om Arklövs självmordstankar. Lagkamrater fick dock reda på hans bakgrund och politiska åsikter via tidningen, vilket skapade konflikter. Arklöv beskrev själv dubbellivet som utmattande och att han levde i ett skymningstillstånd, en värld av spöken, full av tomhet.

Malexandermorden och rättsprocess

Jackie Arklöv är mest känd i Sverige för sin centrala roll i Malexandermorden 1999. Tillsammans med de två andra nynazisterna Tony Olsson och Andreas Axelsson planerade och genomförde de ett bankrån i Kisa som en del av deras kriminella verksamhet. I samband med rånet och flykten sköts två poliser, Robert Karlström och Olle Borén, ihjäl. Arklöv var den som avlossade de skott som dödade poliserna. Efter en omfattande polisjakt greps gärningsmännen. I den efterföljande rättegången erkände Arklöv morden och gav en detaljerad redogörelse för händelseförloppet, vilket var ovanligt i ett sådant fall. Hans vittnesmål och erkännande var avgörande för att även Tony Olsson och Andreas Axelsson kunde dömas för morden, eftersom det klarlade deras respektive roller. Arklöv dömdes till livstids fängelse för morden och bankrånet. Hans samarbete med åklagaren och viljan att berätta sanningen var en central och omdiskuterad del av rättsprocessen.

Efterspel och påföljder för krigsförbrytelser

Jackie Arklöv sitter ett livstidsstraff för Malexandermorden. Hans tidigare dom för brott mot mänskligheten i Bosnien har också fått rättsliga konsekvenser i Sverige. År 2006 dömdes han av Stockholms tingsrätt till ytterligare fyra års fängelse för dessa brott, en dom som senare bekräftades av Hovrätten. Straffet skulle tjänas efter det livstidsstraff han redan avtjänade. Fallet har varit viktigt för att belysa svensk rätts behörighet att döma för grova internationella brott begångna utomlands. Arklövs historia, dokumenterad i böcker som Den svarte nazisten av Magnus Sandelin, har visat på den svåra kombinationen av extrem ideologi, svåra krigstrauman och ett våldsamt kriminellt beteende. Hans krigsdagbok, som innehåller detaljerade skildringar av övergrepp och nazistiska symboler, har varit en central källa för att förstå hans motiv och handlingar under Bosnienkriget.

Vanliga frågor om Jackie Arklöv

Vad är Jackie Arklöv mest känd för?

Jackie Arklöv är mest känd för två saker. För det första är han ökänd för sin delaktighet i morden på två poliser i Malexander 1999, ett brott som skedde i samband med ett bankrån begånget tillsammans med andra nynazister. För det andra är han känd för att ha varit legosoldat och dömd för grova brott mot mänskligheten under Bosnienkriget på 1990-talet. Han dömdes i Bosnien för tortyr och övergrepp mot civila fångar i koncentrationsläger. Hans fall är ovanligt i Sverige på grund av denna kombination av internationella krigsförbrytelser och inhemska mord.

Vilka brott begick Jackie Arklöv i Bosnienkriget?

I Bosnienkriget begick Jackie Arklöv omfattande brott mot mänskligheten som legosoldat i den bosnienkroatiska armén HVO och enheten Ludvig Pavlović. Hans brott omfattade tortyr av muslimska och serbiska fångar i lägren Gabela, Dretelj och Grabovina. Specifika handlingar inkluderade att tortera gravida kvinnor, tvinga en kvinna att säga Allahu akbar med ett gevär i munnen, slita av fångars polisonger, och tvinga en man att krypa genom ett minfält. Han deltog också i etniska rensningar av byar, där han enligt sin dagbok kastade granater i hus och likviderade allt levande. För dessa gärningar dömdes han till åtta års fängelse av en bosnisk domstol.

Vilket straff fick Jackie Arklöv för Malexandermorden?

Jackie Arklöv dömdes till livstids fängelse för sin delaktighet i Malexandermorden. Han erkände i rätten att han var den som sköt och dödade de två poliserna Robert Karlström och Olle Borén under flykten efter bankrånet i Kisa. Hans erkännande var fullständigt och han gav en detaljerad redogörelse för händelseförloppet. Detta vittnesmål var avgörande för att även hans två medbrottslingar, Tony Olsson och Andreas Axelsson, kunde dömas för morden. Arklövs straff är livstids fängelse, och han avtjänar det för närvarande.

Hur kom Jackie Arklöv i kontakt med nynazister i Sverige?

Kontakten uppstod när Arklöv satt i svenskt häkte efter sin återkomst från Bosnien 1996. Där fick han brev från de redan dömda, militanta nynazisterna Tony Olsson och Mats Nilsson. De var imponerade av hans erfarenheter som legosoldat och krigsförbrytare och ville rekrytera honom till sin planerade utomparlamentariska nazistiska organisation, som senare kom att kallas Nationalistiska Republikanska Armén. Efter att han släppts fri och förundersökningen lagts ned träffades de, och Arklöv blev involverad i den nynazistiska miljön, främst runt gruppen NS Östersund. Tony Olsson berömde Arklöv och sade att hans erfarenheter var viktiga för deras planer på ett raskrig.

Vad hände med Arklövs dom för krigsförbrytelser i Sverige?

En första svensk förundersökning om brotten i Bosnien lades ned 1997, och Arklöv fick skadestånd. Men år 2006 återupptogs frågan och Jackie Arklöv dömdes då av Stockholms tingsrätt till fyra års fängelse för brott mot mänskligheten för de handlingar han begick i Bosnien. Domen bekräftades senare av Hovrätten. Detta straff skulle avtjänas efter det livstidsstraff han redan hade för Malexandermorden, vilket i praktiken innebar en förlängning av hans fängelsetid. Fallet etablerade en prejudikat om svensk rätts behörighet att döma för sådana internationella brott.

Vad skrev Jackie Arklöv i sin krigsdagbok och hur påverkade kriget honom psykiskt?

I sin krigsdagbok skrev Arklöv detaljerat om sina handlingar. Han beskrev hur han deltog i att rensa byar genom att kasta granater in i hus och skjuta innevånare, och noterade att döda muslimer var nästan som en orgasm. Dagboken var full av hakkors och innehöll en ordlista med förolämpningar. Kriget lämnade honom med svåra psykiska men. Han led av posttraumatiskt stressyndrom med symptom som synvillor (han såg en svart hund), nätterror, panikångest och ett känslomässigt avtrubbat skymningstillstånd där världen kändes overklig. En före detta flickvän beskrev hur han inte kunde sova eller leva normalt, och hans tränare i idrottslaget visste att han var suicidal. Trots detta återvände han till kriget efter en permission.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.