Monica Zetterlund

Uppväxt, skada och tidiga jobb

Monica Zetterlund föddes i Hagfors som dotter till målaren och dragspelaren Bengt 'Sik-Bengt' Nilsson och Margareta 'Greta' Norén. Som ung flicka skadade hon ryggen allvarligt då hon ramlade från en hemmagjord trapets. Skadan ledde till skolios, en sned ryggrad, som möjligen hade ett samband med fallet och som upptäcktes först flera år senare. Hon låg länge i gipsvagga och var tvungen att bära korsett, men skadan var obotlig. Hon plågades av svåra ryggbesvär under hela sitt liv och blev från 1990-talet alltmer invalidiserad, och var under sina sista år rullstolsburen.

Efter realexamen arbetade hon först som kontorsbiträde på Hagfors järnverk och därefter som telefonist på Televerket innan hennes artistkarriär tog fart på allvar.

Från Hagfors till internationellt genombrott

Monica Zetterlund debuterade i tonåren med sin fars orkester i hemstaden. År 1957 gästuppträdde hon på Eldfesten i Hagfors med Ib Glindemanns storband och städslades på stående fot. Hon följde med Glindemann till Köpenhamn, där hon gjorde sina första skivinspelningar 1958. Redan 1957 hade hon under pseudonymen Eva Norén spelat in några så kallade sjungande vykort som kunde spelas på en vanlig skivspelare.

Hon kom till Stockholm 1958 och sjöng med Arne Domnérus band på Nalen. Två år senare turnerade hon i USA och spelade in en LP med trumpetaren Thad Jones och tenorsaxofonisten Zoot Sims, en skiva som inte utgavs förrän 1996. Hennes formella debut som kabaréartist skedde 1961 i föreställningen Klappa din hand på Hamburger Börs, en krogshow skapad av Pär Rådström och Beppe Wolgers. Wolgers kom sedan att skriva många sångtexter åt henne, ofta svenska gestaltningar av amerikanska jazzsånger.

En jazzstämma med svensk text och bred repertoar

Monica Zetterlund är mest förknippad med jazz, men hennes repertoar var mångfacetterad. Genom Beppe Wolgers texter fick hon en stor hit med 'Sakta vi gå genom stan' från 1961. Tillsammans med sånger av Hasseåtage som 'Bedårande sommarvals', 'Att angöra en brygga' och 'Var blev ni av?' visade hon att det var fullt möjligt att sjunga jazz på svenska. Hon gjorde ett mindre antal jazzskivor på engelska, varav den mest kända är 'Waltz for Debby', inspelad med Bill Evans trio i Stockholm 1964. Denna inspelning, som innehåller svenska folkmelodier som 'Jag vet en dejlig rosa' i Evans arrangemang, ansågs av henne själv och många jazzmusiker vara hennes finaste.

Hon samarbetade med flera amerikanska jazzikoner som Louis Armstrong, Stan Getz och Quincy Jones. Bland svenska samarbetspartners märks Bo Nilsson, Georg Riedel, Lars Färnlöf, Jan Johansson och Arne Domnérus. På 1970- och 1980-talen uppträdde hon regelbundet med Lasse Bagge på piano, Sture Åkerberg på bas och Johan Dielemans på trummor. Hennes sista musikaliska samarbete var med Jan Sigurd, vilket resulterade i skivan 'Det finns dagar' och en gemensam turné 1997, som blev hennes sista.

Textens betydelse och senare framgångar

Monica Zetterlund fäste större vikt vid texten än många jazzsångare, vilket gjorde att hon gärna sjöng visor och populärmusik. Hennes konst att ge text och musik en personlig ton utvecklades under 1960-talet och märks i tolkningar som Povel Ramels 'Den sista jäntan' från 1966 och Olle Adolphsons 'Trubbel' från 1969. Hon föredrog ofta nyskrivna sånger framför standards, gärna texter av Tage Danielsson, till exempel dem han skrev till Blossom Dearies musik, som 'Hej man' och 'Så skuggar jag dej', vilka hon sjöng in med Lasse Bagges orkester 1975.

År 1991 samarbetade hon med yngre musiker som producenten Peter R. Ericson på albumet 'Varsamt'. Låten 'Under vinrankan' från det albumet blev hennes karriärs största framgång räknat i topplistor och skivförsäljning. Hennes insatser som sångare brukar jämföras med artister som Billie Holiday, Sarah Vaughan, Peggy Lee och Ella Fitzgerald.

Scen, film och Melodifestivalen

Samarbetet med Hasseåtage gjorde Monica Zetterlund till skådespelare. Hon medverkade i de flesta av AB Svenska Ords revyer från 'Gröna hund' 1962 till 'Svea Hund' på Göta Lejon 1976, samt i filmerna 'Svenska bilder' 1964, 'Att angöra en brygga' 1965 och 'Äppelkriget' 1971. År 1964 debuterade hon vid talteatern med rollen som Krog-Jenny i 'Tolvskillingsoperan' på Stockholms stadsteater.

Hon blev verkligt folkkär genom rollen som pigan Malin i folklustspelet 'Söderkåkar' i tv 1970. Strax därefter spelade hon sockenhoran Ulrika i filmerna 'Utvandrarna' och 'Nybyggarna', en roll som blev hennes mest ihågkomna och för vilken hon fick en Guldbagge. Senare roller inkluderar filmen 'Rännstensungar' 1974, tv-serien 'Katitzi' 1979 och Solveig Ternströms tv-serie 'Morsarvet' 1993.

Hon deltog i svenska Melodifestivalen tre gånger, 1962, 1963 och 1972 , och vann tävlingen 1963 med sången 'En gång i Stockholm'. Låten blev väl ihågkommen hemma i Sverige men kom på delad sista plats i den internationella finalen.

Privatliv och bostäder

Monica Zetterlund var gift tre gånger. Första äktenskapet var 1955–1958 med fil. mag. Torbjörn Zetterlund, med vilken hon fick dottern Eva-Lena. Andra äktenskapet var 1964–1966 med basisten Göran Pettersson och tredje 1974–1983 med basisten Sture Åkerberg. Hon levde ihop med pianisten Steve Kuhn mellan 1967 och 1971. Från mitten av 1980-talet och fram till sin död var hon sambo med Magnus Roger. I början av 1960-talet sällskapade hon med filmaren Vilgot Sjöman.

Under sin karriär bodde hon på flera platser. Först i stadsdelen Farsta i Stockholm, sedan under 1962 på Björngårdsgatan på Södermalm. Mellan 1963 och 1972 bodde hon i en stor villa på Oskarsvägen på Lidingö. Därifrån flyttade hon till gården Solbacken söder om Nykvarn och bodde där några år innan hon åter bosatte sig i Stockholm.

Sista tid, död och fysiska arv

Monica Zetterlund omkom i en brand i sin lägenhet på Ingemarsgatan, en tvärgata till Birger Jarlsgatan nära Roslagstull i Stockholm, den 12 maj 2005. Stadsdelen kallas i folkmun för 'Sibirien'. Hon gravsattes den 13 oktober 2005 på Hagfors kyrkogård i samma grav som sina föräldrar.

Ett fysiskt arv efter henne finns i form av Monica Zetterlunds park i Sibirien i Vasastaden i Stockholm, som bär hennes namn. När Karlstad lät uppkalla tio stadsbussar efter Karlstadsprofiler 2016 var hon en av dem som fick en buss uppkallad efter sig.

Kulturarv och hyllningar

Monica Zetterlunds liv och musik har hyllats på många sätt. Pontus & Amerikanernas låt 'Monica Zetterlund' från 1991 innehåller textrader som refererar till henne. Charlotte Perrelli gjorde en hyllningsskiva 2006 med en nykomponerad sång tillägnad Zetterlund, 'I din röst'. Cellisten Mats Lidström hyllade henne 2010 i sin pianosvit 'Portraits', där en sats är kallad 'Night Games' efter Mai Zetterlings film 'Nattlek', som Zetterlund medverkade i.

Hennes självbiografi 'Hågkomster ur ett dåligt minne' från 1992 översattes till danska 2012. En tv-film om hennes liv, 'Underbart är kort', gjordes av Tom Alandh 1989. År 2013 kom den fritt baserade biografiska filmen 'Monica Z', regisserad av Per Fly med Edda Magnason i titelrollen. Hon hyllades också i TV-programmet 'Så mycket bättre' 2018.

Hennes musikaliska magi har beskrivits av samarbetspartnern Jan Sigurd, som menade att hemligheten låg i hennes frasering, i att inte rytmisera som ackompanjemanget, vilket skapade en spänning mellan melodin och kompen. Tage Danielsson karakteriserade henne med den välkända beskrivningen 'ett lingonris som satts i cocktailglas'.

Vanliga frågor om Monica Zetterlund

Vilken är Monica Zetterlunds mest kända låt?

En av hennes mest framgångsrika och kända insjungningar är 'Sakta vi gå genom stan' från 1961, med text av Beppe Wolgers. Hon är också internationellt känd för jazzalbumet 'Waltz for Debby', inspelat med Bill Evans trio 1964, som inkluderar svenska folkmelodier.

I vilka filmer medverkade Monica Zetterlund och vilken roll är mest ihågkommen?

Hon medverkade i flera filmer, ofta i samarbete med Hasseåtage, som 'Svenska bilder' (1964), 'Att angöra en brygga' (1965) och 'Äppelkriget' (1971). Hennes mest ihågkomna rollprestation var som sockenhoran Ulrika i filmerna 'Utvandrarna' och 'Nybyggarna', för vilken hon fick en Guldbagge. Andra roller finns i 'Rännstensungar' (1974) och tv-serien 'Katitzi' (1979).

Vann Monica Zetterlund Melodifestivalen och med vilken låt?

Ja, Monica Zetterlund vann svenska Melodifestivalen år 1963 med sången 'En gång i Stockholm'. Låten kom på delad sista plats i den internationella finalen. Hon deltog även i tävlingen 1962 och 1972.

Vad var orsaken till Monica Zetterlunds ryggproblem?

Som ung flicka ramlade hon från en hemmagjord trapets och skadade ryggen. Skadan ledde till skolios, en sned ryggrad, som möjligen hade ett samband med fallet och som upptäcktes först flera år senare. Hon låg i gipsvagga och bar korsett, men skadan var obotlig och ledde till livslånga besvär och senare rullstolsbundenhet.

Hur dog Monica Zetterlund och var finns hon begravd?

Monica Zetterlund omkom i en brand i sin lägenhet på Ingemarsgatan i Stockholm den 12 maj 2005. Hon gravsattes den 13 oktober 2005 på Hagfors kyrkogård i samma grav som sina föräldrar, Bengt och Margareta Nilsson.

Källor: Wikipedia (sv). Senast uppdaterad 2026-09-26.