Beppe Wolgers

Uppväxt och konstnärliga rötter

John Bertil Beppe Wolgers föddes 1928 i Johannes församling i Stockholm. Han var son till jägmästare John Wolgers och Gerda Wolgers, född Korsgren, och växte upp i Stockholm med två bröder. Han gick på Carlssons skola och sedan Nya Elementar men avbröt sina läroverksstudier 1945 före studentexamen. Tidigt på 1940-talet började hans intresse för musik, särskilt jazz, växa. Han köpte en gitarr och började ta lektioner. Samtidigt skrev han dikter som han skickade till förlag som Bonniers.

År 1946 började han studera måleri vid Otte Skölds målarskola. Året därpå reste han till USA och stannade där ungefär ett år. Under denna tid studerade han vid Germantown Friends School i Philadelphia. Han var också verksam som konstnär och hade utställningar tillsammans med konstnären Ernfrid Bogstedt. Hans litterära debut kom 1953 med diktsamlingen Jag sjunger i skon.

Genombrott och konstnärskrets

Under 1950-talet umgicks Beppe Wolgers i en betydelsefull konstnärskrets med generationskamrater som Lars Forssell, Pär Rådström, Olle Adolphson och Carl Fredrik Reuterswärd. Hans publika genombrott kom hösten 1956 när den litterära kabarén startade på Hamburger Börs i Stockholm. Där framfördes visan Okända djur, med text av Wolgers och musik av Olle Adolphson. Denna tid skildrade Wolgers senare i den postumt utgivna självbiografin Cabaret, Mina memoarer del 5 från 1986.

Wolgers utvecklade sin författarbana med flera diktsamlingar, som Bilden av vattnet 1954 och Gissningar 1957. Han skrev också prosaberättelser som Djur som inte... 1956 och novellsamlingen Andra 1958. År 1959 hade han sin pjäs Vår tids hjälte på Munkbroteatern. Parallellt med detta arbetade han en period som journalist på Stockholms-Tidningen mellan 1960 och 1961.

TV-profil och barnvän

Beppe Wolgers blev en rikskänd TV-profil hösten 1963 som ett av deltagarna i den omdebatterade TV-serien Skäggen. Hans största popularitet hos den yngre publiken kom med barnprogramserien Beppes godnattstund, som sändes i fem omgångar mellan 1968 och 1974. I programmet låg han klädd i nattskjorta och nattmössa i en jättelik säng och talade med sina dockor. Han skapade och medverkade i flera andra minnesvärda barnprogram, som Beppes världshus 1969 och Där är du, här är jag som sändes 1971 till 1973.

Som skådespelare är han kanske mest ihågkommen för rollen som Pippi Långstrumps pappa, Efraim Långstrump, i TV-serien från 1969 och i filmerna som Här kommer Pippi Långstrump 1973. Han gjorde även betydande röstroller i animerade filmer. Han gav röst åt björnen Baloo i den svenska dubbningen av Djungelboken 1967, dock inte i sångnumren, vilka utfördes av Roffe Bengtsson. Han gjorde också rösten till Lille John i Robin Hood 1973, även där utan sånginsatser, som istället gjordes av Bernt Dahlbäck. Wolgers medverkade dessutom i den svenska versionen av radioföljetongen Dickie Dick Dickens som gangsterbossen Jim Cooper.

Textförfattaren och översättaren

Beppe Wolgers var en oerhört produktiv textförfattare som skrev tusentals sångtexter. Han specialiserade sig på att sätta svenska texter till utländska melodier, en förmåga som kom till uttryck i texter som Ellinor Rydholm, den svenska versionen av Beatles Eleanor Rigby. Han skrev texter till många svenska artister, framför allt Monica Zetterlund, med klassiker som Sakta vi gå genom stan och Monicas vals. Han samarbetade också med gruppen Gals and Pals på låtar som Det är vårt öde att dooa och Kära båt. Som översättare och bearbetare gjorde han klassiker tillgängliga för svenska barn. Han översatte och bearbetade Jonathan Swifts Gullivers resor 1953, Howard Pyles Robin Hoods glada äventyr 1954 och Rudyard Kiplings Rikki-tikki-tavi och andra djurberättelser 1955. Hans översättar- och bearbetargärning sträckte sig även till pjäser och musikaler, som en otryckt översättning av Oblomov för Sandrews 1969 och musikalen Det är ju min show för Chinateatern 1982.

Revyn och kabarén

Wolgers var en produktiv kabaré- och revyförfattare. Ett betydande samarbete var med Povel Ramel på flera revyer på Hamburger Börs, däribland Ryck mig i snöret 1964, Ta av dej skorna 1965 och De sista entusiasterna 1968. Han skrev också manus till filmen Klotter på Maxim 1968. Hans kabarétalanger kom till uttryck i verk som Kända och okända djur från 1973. Hans förmåga att skriva för scenen kombinerades ofta med hans musikalitet och litterära sensibilitet, vilket gjorde honom till en ovanlig kraft i svensk underhållning under mitten av 1900-talet. Hans arbete inom kabarén var en direkt fortsättning på det genombrott han fick på Hamburger Börs 1956.

Författaren och Jämtland

Wolgers författarskap omfattade åtta diktsamlingar, fem prosaböcker och sju barnböcker. En viktig del av hans senare poesi hade motiv från norra Jämtland. Dessa dikter samlades i verk som Bilder från Milwaukee 1969, Röster från vattudalen 1972 och Mannen i Vattudalen 1983. För dessa dikter tilldelades han Jamtamots hederspris 1975.

Han skrev flera barnböcker, som Doj-Doj 1969, Sommaren med Pia och muliga Glömma-Karlson 1972 och Fantasier 1973 tillsammans med Peter Csihas. En speciell bok är Den stora fixaren från 1973, som beskrivs som en sorts bok nedtecknad av sonen Mats Wolgers med hjälp av farsan. Han skapade även manus och berättelse till den animerade filmen Dunderklumpen! 1974, där han också medverkade. Wolgers skrev memoarer, varav del två, Månsken över Dalarö, utgavs 1985 och del fem, Cabaret, utgavs postumt 1986.

Familj och senare år

Beppe Wolgers var gift två gånger. Första gången från 1953 med Inger Grönstedt, med vilken han fick sonen Tom Wolgers. Andra gången var han gift från 1962 med Kerstin Dunér, dotter till radioinspektör Osborn Dunér. I detta äktenskap föddes barnen Mats, Benton och Camilla Wolgers. Han var farbror till konstnären Dan Wolgers.

Wolgers avled 1986 på Östersunds sjukhus av blödande magsår. Han var då bosatt i Flen i Södermanland men gravsattes i Jämtland, på Strömsunds nya kyrkogårds minneslund. Hans koppling till Jämtland levde vidare genom ett Beppemuseum som öppnades på Öhn utanför Strömsund 1999 av hans änka Kerstin Wolgers. Museet, som drevs av dottern Camilla Wolgers från 2003 inklusive café, stängdes 2013.

Eftermäle och arv

Beppe Wolgers lämnade ett omfattande och mångsidigt kulturarv. Strömsunds kommun delar årligen ut ett kulturpris, Beppepriset, till hans minne. Hans liv och gärning har hyllats i olika sammanhang. Våren 2007 sände Sveriges Television dokumentären Barnens Beppe gjord av journalisten Henrik Koelman. År 2018, 90 år efter hans födelse, uppmärksammades han med hyllningskonserten Jazzkatten i Vattudalen under Storsjöyran. Bland de medverkande fanns Ebbot Lundberg, Amanda Werne och hans dotter Camilla Wolgers. Hans produktion har även samlats i efterhand, som i kulturjournalistiksamlingen Crazy, man, crazy! från 1994 och diktsamlingen Dikter från Vattudalen från 2016. Beppe Wolgers verk och personlighet berörde generationer av svenskar, från barn som somnade till hans godnattord till vuxna som njöt av hans intelligenta kabarétexter och vackra sångpoesi.

Vanliga frågor om Beppe Wolgers

Vilka är Beppe Wolgers mest kända sångtexter?

Beppe Wolgers skrev ett tusental sångtexter. Bland de mest kända finns Sakta vi gå genom stan och Monicas vals, som han skrev för Monica Zetterlund. Han skrev även texter för gruppen Gals and Pals, som till exempel Det är vårt öde att dooa och Kära båt. Wolgers specialiserade sig på att sätta svenska texter till utländska melodier, som till Beatles-låten Eleanor Rigby, som han översatte till Ellinor Rydholm. En annan tidig och betydelsefull text är Okända djur, som tonsattes av Olle Adolphson och bidrog till hans publika genombrott 1956.

Vilken roll spelade Beppe Wolgers i Pippi Långstrump?

Beppe Wolgers spelade Pippi Långstrumps pappa, Efraim Långstrump, i TV-serien Pippi Långstrump från 1969. Han repriserade rollen i filmerna Pippi Långstrump på de sju haven från 1970 och Här kommer Pippi Långstrump från 1973. Genom dessa roller blev han en välbekant och älskad skådespelare för en hel generation svenska barn. Hans porträttering av den äventyrliga och frånvarande skepparkaptenen blev en central del av filmatiseringen av Astrid Lindgrens värld.

Vad var Beppes godnattstund för ett program?

Beppes godnattstund var en barnprogramserie i svensk television som sändes i fem omgångar mellan 1968 och 1974. I programmet var Wolgers klädd i nattskjorta och nattmössa och låg i en jättelik säng där han pratade med sina dockor. Serien gjorde honom till en populär godnattfarbror för många barn. Han medverkade även i andra minnesvärda barnprogram som Beppes världshus 1969 och Där är du, här är jag mellan 1971 och 1973.

Vilka röster gjorde Beppe Wolgers i Disneyfilmer?

Beppe Wolgers var en flitig röstskådespelare i svenska dubbningar av Disneyfilmer. År 1967 gjorde han rösten till björnen Baloo i Djungelboken, dock inte i sångnumren som istället sjöngs av Roffe Bengtsson. År 1973 gjorde han rösten till Lille John i Robin Hood, där sångnumren utfördes av Bernt Dahlbäck. Hans distinkta och varma röst gjorde dessa karaktärer mycket minnesvärda för den svenska publiken. Han medverkade även i den svenska versionen av radioföljetongen Dickie Dick Dickens som gangsterbossen Jim Cooper.

Vad är Beppepriset och Beppemuseet?

Beppepriset är ett kulturpris som Strömsunds kommun delar ut årligen till Beppe Wolgers minne. Beppemuseet var ett museum på Öhn strax utanför Strömsund, som öppnades 1999 av hans änka Kerstin Wolgers. Museet drevs sommartid från 2003 inklusive café av dottern Camilla Wolgers men stängdes 2013. Wolgers hade ett starkt band till Jämtland, och för sina diktsamlingar med motiv från norra Jämtland erhöll han 1975 Jamtamots hederspris. Han är gravsatt i Strömsunds nya kyrkogårds minneslund.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.