Melodifestivalen

Ursprung och historisk utveckling

Den första svenska uttagningen till Eurovision Song Contest ägde rum 1959, integrerad i radioprogrammet Säg det med musik. Tävlingen hölls på Cirkus i Stockholm med åtta bidrag, och vinnaren korades av fyra expertjuryn i olika städer. Den första vinnaren var Siw Malmkvist med låten Augustin, men Sveriges Radio beslutade att den vinnande sången skulle framföras av Brita Borg i Eurovision. Denna policy att välja artist internt avslutades 1961. Tävlingen blev ett fristående TV-program 1960 under namnet Eurovisionschlagern, svensk final, och fick sitt nuvarande namn, Melodifestivalen, 1967. Under de tidiga åren sändes tävlingen även i Norge och Danmark via Nordvision-nätverket.

Melodifestivalen har uteblivit vid tre tillfällen. År 1964 ställdes tävlingen in på grund av en artiststrejk, vilket innebar att Sverige inte skickade något bidrag till Eurovision det året. Sverige var återigen frånvarande vid Eurovision 1970 på grund av en nordisk bojkott av röstningssystemet efter en fyravägs delad seger året innan. Efter att Sveriges Radio arrangerade Eurovision 1975 i Stockholm ledde protester från vänstergrupper mot kommersiell musik till att Sverige beslöt att inte skicka ett bidrag till Eurovision 1976, men återvände 1977. Trots att Eurovision Song Contest inställdes 2020 på grund av coronaviruspandemin, producerade Sveriges Television en upplaga av Melodifestivalen det året eftersom beslutet från EBU kom efter att den svenska tävlingen redan hade avgjorts.

Formatförändringar och tävlingsupplägg

Från starten 1959 och fram till 2001 producerades Melodifestivalen som en eller två sändningar per år. Under 1950-, 1960- och 1970-talet bestod finalerna vanligtvis av en enda röstningsomgång. Under större delen av 1980- och 1990-talet delades finalerna ofta upp i två omgångar, där juryn först röstade fram hälften av bidragen till en avgörande slutomgång. Röstningen skedde fram till 1993 enbart via jury, med undantag som poströstning 1962 och 1971. Åren 1993 samt 1999 till 2001 infördes en kombinerad jury- och tittarröstning.

Ett stort genombrott kom år 2002 när hela konceptet gjordes om från en enda finalkväll till ett turnéformat med deltävlingar. I det nya systemet delas ett startfält på mellan 28 och 32 bidrag upp i fyra eller fem kvalprogram, så kallade deltävlingar, samt ett uppsamlingsheat. I varje deltävling röstar publiken fram två bidrag direkt till finalen och ett eller två bidrag till uppsamlingsheatet. I uppsamlingsheatet, som genom åren haft namn som Andra chansen, Semifinal och Finalkval, ges tittarna möjlighet att rösta vidare ytterligare bidrag till finalen. Själva finalen är det första programmet där röstningen är jämnt delad mellan tv-tittarnas telefonröster och inbjudna internationella jurygrupper. Det bidrag som får högst totalpoäng blir Sveriges representant i Eurovision Song Contest.

Produktion och tävlingsproducentens roll

Innan införandet av deltävlingsformatet 2002 producerades varje upplaga av olika nöjesredaktioner inom Sveriges Television, ibland från olika städer, vilket var särskilt vanligt under 1980- och 1990-talet samt de första åren på 2000-talet. Producenterna byttes ofta. När formatet gjordes om 2002 anställdes Christer Björkman som artistansvarig, och han kom att vara en centralfigur i produktionen fram till 2021 i roller som tävlingsproducent och exekutiv producent. Inför hans avslut anställdes Karin Gunnarsson, som sedan tog över hans funktioner efter en period av parallellt arbete för en smidig övergång.

Tävlingen arrangeras alltid under perioden januari till mars, med undantag för vissa kval och webbtävlingar som har hållits tidigare. Det tidigaste datumet en deltävling har arrangerats är den 19 januari (2002) och det senaste den 31 mars (1991). Datumen bestäms utifrån de deadlines som den Europeiska radio- och TV-unionen (EBU) sätter för Eurovision. Regler kring när tävlingsbidrag får ha publicerats har ändrats över tid, från den 1 januari samma år till den 1 september året före tävlingen, vilket gäller sedan 2011.

Deltagande och urval av bidrag

Hundratals artister och låtskrivare har deltagit i Melodifestivalen sedan starten. Processen att välja ut de tävlande bidragen pågår under över sju månader. Sveriges Television väljer direkt ut hälften av bidragen från de inskickade förslagen från allmänheten, medan den andra hälften kommer från speciella inbjudningar eller andra utvalda bidrag. Mellan 2012 och 2021 valdes ett bidrag ut via Sveriges Radios tävling P4 Nästa. Minst tio procent av de tävlande bidragen måste sjungas på svenska. Deltagande artister och låtskrivare måste vara minst sexton år på dagen för den första Eurovision-semin finalen. Sedan 2012 har utländska låtskrivare tillåtits delta, förutsatt att de samarbetar med en svensk låtskrivare.

Antalet tävlande bidrag var begränsat till mellan fem och tolv under perioden fram till 2001. Införandet av deltävlingar ökade detta till upp till trettiotvå bidrag. Tävlingen har varit en språngbräda för många svenska artister som ABBA, Carola Häggkvist och Lena Philipsson, men har också haft deltagare från andra länder. Att vinna tävlingen är inte en förutsättning för kommersiell framgång i Sverige, då många bidrag oavsett placering hamnar högt på de svenska försäljningslistorna direkt efter festivalen.

Popularitet och kulturell betydelse

Melodifestivalen är ett av Sveriges mest sedda TV-program genom tiderna. Rekordet sattes 2006 då finalen sågs av 4,24 miljoner tittare. Programmet var det mest sedda i fjorton år i rad fram till 2013. Tävlingen har en betydande inverkan på de svenska musiklistorna, där det är vanligt att bidrag dyker upp på Svensktoppen, Trackslistan och försäljningslistorna efter sändningarna. Under 2000-talets första decennium blev detta allt vanligare. I veckan efter finalen 2008 upptog Melodifestivalen-bidrag hela topp femton på den svenska singellistan.

Tävlingen har producerat sju Eurovision-vinnare för Sverige och många toppfem-placeringar. Den har traditionellt varit starkt förknippad med schlagermusik, vilket gett den smeknamn som Schlagerfestivalen, men sedan utvidgningen av formatet har många andra genrer som rap, reggae och glam rock fått plats. Införandet av en final i Stockholm har också lockat betydande turism till staden. En barnversion av tävlingen, Lilla Melodifestivalen, startade 2002.

Vanliga frågor om Melodifestivalen

Vad är syftet med Melodifestivalen?

Melodifestivalens primära syfte är att fungera som Sveriges uttagningstävling till den europeiska musiktävlingen Eurovision Song Contest. Tävlingen utser den artist och det bidrag som kommer att representera Sverige i Eurovision. Den har arrangerats för detta ändamål nästan varje år sedan 1959. Vinnaren av Melodifestivalen får alltså äran att åka till det land som arrangerar Eurovision och tävla för Sverige. Sverige har vunnit Eurovision sju gånger, och efter varje seger har Sverige varit värdland året därpå, vilket ibland har lett till en nedbantad svensk uttagning av ekonomiska skäl.

Hur många bidrag tävlar i Melodifestivalen?

Antalet bidrag har varierat över tid. Fram till 2001 var tävlingen begränsad till en eller två sändningar per år med mellan fem och tolv tävlande bidrag. Sedan formatförändringen 2002 har antalet bidrag ökat kraftigt. Ett startfält på mellan 28 och 32 bidrag delas upp i fyra eller fem deltävlingar. Totalt sett har över tusen bidrag tävlat i Melodifestivalen sedan den första publika uttagningen 1959. Det tusende bidraget framfördes i en deltävling år 2021. I varje deltävling tävlar sex, sju eller åtta bidrag, beroende på årtal.

Hur fungerar röstningen i Melodifestivalen?

Röstningssystemet har förändrats genom åren. Från starten 1959 och fram till 1993 avgjordes vinnaren enbart av jurygrupper, med vissa undantag som poströstning 1962 och kvalprogrammen 1971. Åren 1993 samt 1999 till 2001 infördes en kombinerad jury- och tittarröstning i finalerna. Sedan införandet av deltävlingsformatet 2002 avgör publiken genom telefonröstning vilka bidrag som går vidare från varje deltävling till finalen och uppsamlingsheatet. I själva finalen är röstningen jämnt delad mellan telefonrösterna från tv-tittarna och poäng från internationella jurygrupper, som sedan 2011 består av åtta tävlande länder i Eurovision. Det bidrag som får högst totalpoäng vinner.

Vilka har varit producenter för Melodifestivalen?

Innan 2002 producerades varje upplaga av olika nöjesredaktioner inom Sveriges Television, vilket ledde till att producenterna byttes ofta. När tävlingen gjordes om 2002 anställdes Christer Björkman som artistansvarig. Han kom att vara en nyckelperson i produktionen i olika roller, som tävlingsproducent och exekutiv producent, fram till 2021. Inför hans avslut anställdes Karin Gunnarsson, som efter en period av parallellt arbete tog över hans funktioner som producent. Under perioden innan deltävlingsformatet hade varje upplaga sina egna producenter som kom och gick.

Har Melodifestivalen ställts in någon gång?

Ja, Melodifestivalen har inte arrangerats vid tre tillfällen: 1964, 1970 och 1976. År 1964 ställdes tävlingen in på grund av en artiststrejk, och Sverige deltog inte i Eurovision det året. År 1970 arrangerades ingen tävling på grund av en nordisk bojkott av Eurovisions röstningssystem efter en fyravägs delad seger 1969. År 1976, efter att Sverige arrangerat Eurovision 1975, beslöt man av ekonomiska och politiska skäl att inte skicka ett bidrag och arrangerade därmed ingen uttagning. Trots att Eurovision ställdes in 2020 producerades dock en svensk Melodifestival det året, eftersom EBU:s beslut kom efter att den svenska tävlingen redan hade avgjorts.

Vilket namn har tävlingen haft?

Tävlingen har haft flera olika namn genom historien. Under de första åren kallades den bland annat Schlagertävlingen (1958), Säg det med musik: Stora schlagertävlingen (1959), Eurovisionsschlagern, svensk final (1960–1963) och Svensk sångfestival (1965–1966). Från och med 1967 fastställdes namnet till Melodifestival. Namnet ändrades sedan till den nuvarande formen Melodifestivalen år 2001. I media har tävlingen även kallats informellt för Schlagerfestivalen, Schlager-SM eller Mello. Upplagorna 1971 och 1972 hade tillfälligt andra uttagningsnamn.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.