Ricinolja

Framställning och kemisk sammansättning

Ricinolja framställs genom att fröna från ricinväxten skalas, varefter kärnorna krossas och kallpressas. Fröna innehåller mellan 40 och 60 procent olja. För medicinsk användning är det viktigt att befria oljan från giftiga proteiner, särskilt ricin, vilket görs genom att den kokas ut med vatten eller löses i alkohol och behandlas i hermetiskt slutna kärl. Sämre kvalité av olja, som inte används i medicin, kan erhållas genom varmpressning eller direkt urkokning med vatten, en metod som är särskilt vanlig i Sydasien och Karibien. Den färdiga oljan är tjockflytande, färglös eller endast svagt gulaktig samt klar och genomskinlig.

Kemisk sett består ricinoljan till cirka 90 procent av ricinoleinsyra, vilket är en ovanlig, monomättad 18-kol-fettsyra med en hydroxygrupp. Denna funktionella grupp gör ricinoleinsyran mer polär än de flesta andra fettsyror och är grunden för oljans särskilda egenskaper och höga industriella värde. Övriga betydande komponenter är oljesyra och linolsyra. Hydroxygruppen möjliggör också omvandling av ricinoleinsyra till sebacinsyra och 2-oktanol. På grund av sitt höga innehåll av ricinoleinsyra har ricinolja ett högre marknadsvärde jämfört med många andra fröoljor som soja-, solros- och rapsolja.

Fysikaliska egenskaper och förvaring

Ricinolja saknar lukt och har en fet och mild smak, även om äldre eller härsken olja kan få en rivande och mycket obehaglig smak. Oljan stelnar vid temperaturer mellan minus 17 och 18 grader Celsius och blir redan vid 0 grader kornig. Den har en kokpunkt på 313 grader Celsius och en densitet på 0.961 gram per kubikcentimeter. Ricinolja löses väl i alkohol och i en till tre delar av en okänd vätska vid 50 grader Celsius. Den löses också väl i metanol, vilket gör den lämplig som smörjolja i exempelvis modellmotorer för radiostyrda bilar och flygplan. För korrekt förvaring bör oljan förvaras i väl slutna flaskor, på en mörk och sval plats.

Medicinsk användning och effekter

Ricinolja har länge varit ett allmänt använt laxermedel. En dos på 1 till 2 matskedar ger vanligtvis efter några timmar en säker avförande verkan. Den laxerande effekten tillskrivs ricinoleinsyra, som produceras genom hydrolys i tunntarmen. Internationellt är ricinolja fortfarande i betydande användning som laxermedel, medan det i Sverige inte längre är ett förstahandsmedel, även om det säljs receptfritt på apotek. Användning för enkel förstoppning avråds dock från medicinsk synpunkt då det kan orsaka våldsam diarré. För att underlätta intag har en vanlig metod varit att omröra en matsked olja i en kopp kokhet mjölk för att skapa en emulsion som sägs likna havresoppa i utseende och smak.

I en dos av en tesked varannan timme har ricinoljan historiskt använts som ett beprövat, men numera föråldrat, medel mot diarré. Oljan har även använts som beredningsvätska för injektioner av vissa steroidhormoner, som estradiolvalerat, via intramuskulär eller subkutan injektion. Under 1800-talet rekommenderades ricinolja tillsammans med tio droppar laudanum för att lindra falska värkar i barnmorskehandböcker. På senare år har oljan på Internet fått rykte om sig att stimulera hårväxt, ett påstående som saknar vetenskapliga belägg och har avfärdats.

Användning i förlossning och som straffmedel

Ricinolja används fortfarande för att framkalla förlossning i miljöer utan tillgång till moderna läkemedel, men dess fysiologiska effekt är dåligt förstådd. En systematisk översyn av tre studier med 233 kvinnor fann att det inte finns tillräckligt med forskning för att visa effekterna på mognad av livmoderhalsen eller igångsättning av förlossning, eller att jämföra den med andra metoder. Översynen fann att alla kvinnor som tog oljan per mun kände illamående. Ytterligare forskning behövs. Enligt referensverket Drugs in Pregnancy and Lactation bör ricinolja inte intas eller användas på huden av för tidigt gravida kvinnor, och det finns ingen data om potentiell toxicitet för ammande mödrar.

Eftersom barn ofta starkt ogillar smaken, har ricinolja historiskt använts som ett straffmedel för barn, något som läkare avrått från då det kan associera medicin med bestraffning och göra barn rädda för doktorn. För vuxna har tvingat intag av stora doser ricinolja använts som en förnedrande bestraffning och ett verktyg för tortyr. Sådan användning förekom under det brittiska styret i Indien mot omedgörliga tjänare, i Kongofristaten som straff för att vara för sjuk för att arbeta, och var ett favoritverktyg för fascistiska svartskjortor i Italien under Benito Mussolini. Politiska dissidenter tvingades då inta stora mängder för att framkalla extrem diarré, en metod som kombinerades med slag och kunde vara livsfarlig på grund av uttorkning och infektion.

Industriella och kommersiella tillämpningar

Ricinolja har goda smörjande egenskaper och har använts i maskiner och högt trimmade motorer där det ställs höga krav. En nackdel är att oljan kan vara aggressiv mot vissa tätningsmaterial, varför tätningar i nitrilgummi rekommenderas. Den kletar också lätt ner och kräver rengöring efter användning. I många fall har moderna syntetoljor övertagit ricinoljans roll som smörjmedel. Inom polyuretanindustrin används ricinolja som en biobaserad polyol. Globalt produceras mellan 270 000 och 360 000 ton ricinolja årligen för en mängd olika användningar.

Dessa användningsområden inkluderar tillverkning av tvål, smörjmedel, hydraul- och bromsvätskor, färger, färgämnen, beläggningar, bläck, kådplaster som tål kyla, vax, polermedel, nylon och parfymer. Inom livsmedelsindustrin används livsmedelsgodkänd ricinolja som tillsatsmedel, smakämne, i godis (till exempel polyglycerolpolyricinoleat i choklad) och som mögelhämmare i förpackningar. Polyoxietylerad ricinolja, som Kolliphor EL, används också inom livsmedelssektorn. I Indien, Pakistan och Nepal används oljan för att bevara spannmål som ris, vete och baljväxter, som duvärtor, genom att hindra röta under förlängd lagring.

Kosmetisk användning och alternativa påståenden

Kosmetiskt har ricinoljan använts i hudkrämer som fuktgivare och emollient. Den har kombinerats med zinkoxid för att skapa en kräm som både fuktar och drar ihop, vilket används för att behandla blöjeksem hos spädbarn. Hydrogenerad ricinolja, även känd som trihydroxystearin, används också i kosmetik och personliga vårdprodukter. Trots dess användning i kosmetika finns det inga vetenskapliga belägg för att ricinolja skulle kunna bota sjukdomar. Enligt American Cancer Society stöder tillgängliga vetenskapliga bevis inte påståendena att ricinolja på huden botar cancer eller någon annan sjukdom.

Vanliga frågor om Ricinolja

Vad är ricinolja och var kommer den ifrån?

Ricinolja är en vegetabilisk olja som pressas ur fröna från ricinväxten Ricinus communis. Växten odlas globalt, och oljan har producerats fabriksmässigt i stor skala, särskilt i Indien, men även i flera västländer. Fröna innehåller mellan 40 och 60 procent olja. Oljan erhålls genom att fröna skalas, kärnorna krossas och sedan kallpressas. Den har en mycket lång historia med användning som laxermedel dokumenterad redan från omkring 1550 f.Kr.

Hur används ricinolja som medicin?

Ricinolja har länge använts som ett laxermedel. En dos på 1 till 2 matskedar ger vanligtvis avföring efter några timmar. Den laxerande effekten kommer från ricinoleinsyra som frigörs i tunntarmen. Oljan har även använts i en mindre dos som ett medel mot diarré, men detta anses föråldrat. I Sverige säljs den receptfritt på apotek, men är inte ett förstahandsmedel. Den har också använts som beredningsvätska för vissa hormoninjektioner och rekommenderades under 1800-talet tillsammans med laudanum mot falska värkar.

Finns det andra användningsområden för ricinolja?

Ja, ricinolja har många användningsområden. På grund av sina goda smörjegenskaper har den använts i maskiner och motorer, även i modellmotorer. Inom livsmedelsindustrin används den som tillsatsmedel, smakämne, i godis, som konserveringsmedel för spannmål och som mögelhämmare. Den ingår i kosmetiska produkter som krämer och används mot blöjeksem. Industriellt används den vid tillverkning av tvål, färg, bläck, plast, nylon, polyuretaner, hydraulvätskor, bromsvätskor, vax, polermedel och parfymer.

Är det sant att ricinolja hjälper mot hårväxt eller botar sjukdomar?

Nej, det finns inga vetenskapliga belägg för att ricinolja skulle stimulera hårväxt. Påståendet har spridits via Internet, men har avfärdats som saknar grund. Likaså finns det inga belägg för att oljan på huden skulle bota cancer eller andra sjukdomar, enligt exempelvis American Cancer Society. Tillgängliga vetenskapliga bevis stöder inte dessa påståenden, trots att oljan används i kosmetika som fuktgivare.

Hur smakar ricinolja och hur kan man dölja smaken? Har den använts som straff?

Ricinolja har en fet och mild smak, men äldre eller härsken olja kan få en rivande och mycket obehaglig smak. En historisk metod för att underlätta intag som laxermedel var att omröra en matsked olja i en kopp kokhet mjölk för att skapa en emulsion som sägs likna havresoppa. På grund av den obehagliga smaken och effekten har oljan använts som ett straffmedel. Den tvingades i barn, något läkare avrådde från, och i stora doser tvingades den i politiska dissidenter under perioder som fascistiska Italien för att framkalla extrem diarré och förnedring, vilket var en form av tortyr.

Kan ricinolja användas för att framkalla förlossning och är det säkert?

Ricinolja används fortfarande i vissa miljöer för att framkalla förlossning, men dess fysiologiska effekt är dåligt förstådd. En systematisk översyn fann att det inte finns tillräckligt med forskning för att visa effekterna på förlossning eller jämföra den med andra metoder. Studien fann att alla kvinnor som tog oljan per mun kände illamående, och det finns bevis för att det orsakar kräkning och diarré. Enligt ett referensverk bör den inte användas av för tidigt gravida kvinnor, och mer forskning behövs för att fastställa dess säkerhet och effektivitet.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.