Vasaloppet

Historik och ursprung

Idén till Vasaloppet offentliggjordes i Westmanlands Läns Tidning den 10 februari 1922 av Anders Pers från Mora. Han kopplade idén till Gustav Vasas flykt på skidor från Mora till Sälen undan Kristian II:s soldater vintern 1520–1521, en färd som enligt traditionen gjordes på skidor. Dagens Nyheter sponsrade det första loppet med 1000 kronor, vilket säkrade ekonomin för att genomföra tävlingen. Det första Vasaloppet kördes den 19 mars 1922 från Olnispagården på västra sidan av Västerdalälven i Sälen, och förvaltare John Westling flaggade iväg de första åkarna.

Av de 119 som startade det första loppet fullföljde 117. Den första segraren blev 22-årige Ernst Alm från IFK Norsjö på tiden 7 timmar, 32 minuter och 49 sekunder. Han var den yngste vinnaren i över 100 år, fram till Alvar Myhlbacks seger 2025. Carl Emmanuel Berg från IF Göta i Karlstad var den förste att anmäla sig till loppet, den 10 mars 1922. Totalt anmälde sig 139 personer till det första loppet.

Utveckling under 1900-talets första decennier

År 1924 restes Vasaloppsstenen och året efter sändes loppet i radio för första gången. Loppet har ställts in vid tre tillfällen: 1932 och 1990 på grund av snöbrist, samt 1934 på grund av för få anmälda. Under andra världskriget arrangerades inga lopp mellan 1942 och 1945. 1943 vann Nils 'Mora-Nisse' Karlsson sitt första Vasalopp, med sin syster Elsa Karlsson som kranskulla. Mora-Nisse kom att dominera loppet med segrar nästan varje år fram till och med 1953.

År 1954 vann för första gången en utländsk skidåkare, finländaren Pekka Kuvaja, efter ett lopp som präglades av plusgrader och många omvallningar. Kuvaja vallade om först efter sju mils åkning och vann med drygt nio minuters marginal. År 1966 direktsändes Vasaloppet i TV för första gången. 1960-talet dominerades i stället av Janne Stefansson, som vann loppet totalt sju gånger.

Kvinnors deltagande och förbud

Den första kvinnan som deltog i Vasaloppet var Margit Nordin, som fullföljde loppet 1923 på tiden 10 timmar, 9 minuter och 42 sekunder. Hennes deltagande möttes av massiv kritik från manliga konkurrenter och sportjournalister, som använde uttryck som 'cirkus och skådespel'. Året efter, 1924, infördes ett förbud mot kvinnors deltagande. Motiveringen var att det kunde vara farligt för den kvinnliga hälsan att delta i ett sådant lopp.

Under större delen av förbudstiden försvarades det med sanitära argument, som brist på toaletter och duschar för kvinnor. Förbudet varade fram till 1980. Under denna tid deltog ändå vissa kvinnor utklädda till män. År 1978 deltog Birgitta Westhed och Britt Dohsé med förklädnad, och Westhed blev intervjuad i TV vilket satte frågan på agendan. Förbudet upphörde officiellt 1981, och 1979 hade Öppet spår startat, där även kvinnor fick delta.

Fram till och med 1996 korades endast en 'Bästa dam' i loppet, och en officiell damklass infördes först 1997. Tillsammans med Westhed åkte även Britt Dohsé med mustasch Vasaloppet 1978, och hon fick sitt diplom överlämnat några år senare. Sedan damloppet Tjejvasan startade 1988 utses också en manlig kransmas som motsvarighet till kranskullan. Kranskullan är en kvinna i folkdräkt som hänger vinnarkransen om halsen på segraren, och hon och kransmas tjänar som loppets ambassadörer under året.

Stilutveckling och expansion av sidolopp

Under 1980-talet slog skejttekniken igenom stort bland aktiva elitåkare. Under några år var det frivilligt att välja åkstil, men sedan 1987 är endast klassisk stil tillåten i själva Vasaloppet på söndagen. Förbudet mot skejt motiveras med att tekniken förstör spår och försämrar framkomligheten för sämre åkare i stora motionslopp. Detta inkluderar även de separata loppen Vasaloppet 30, Ungdomsvasan, Tjejvasan, Öppet spår söndag, Vasaloppet 45 och Stafettvasan.

Däremot är fri stil, det vill säga skejt eller klassiskt, tillåten i Öppet Spår på måndagen och i Nattvasan, som hade premiär 2017. I dessa lopp prepareras två klassiska spår plus en pistad skejtyta. Skejtvasan lades ner och ersattes från 2013 av en satsning på fler deltagare i Stafettvasan. Allt fler motionsåkare har under senare år valt att överge diagonalandet för stakåkning, där kraften kommer från armarna.

Under åren har flera sidolopp tillkommit, vilket utökat Vasaloppsveckan. År 2008 fick ungdomarna ett eget lopp med namnet Ungdomsvasan, där man åker olika distanser beroende på ålder. Totalt har över 1,6 miljoner skidåkare deltagit i något av Vasaloppets lopp sedan 1922. En miljonte målgång nåddes 2012 av Fredrik Englund i Öppet spår på måndagen.

Banan, regler och säkerhet

Vasaloppets 90 kilometer långa bana går från Berga by utanför Sälen till Mora. Banan passerar flera välkända stationer: Smågan, Mångsbodarna, Risberg, Evertsberg, Oxberg, Hökberg och Eldris. Traditionellt sedan 1958 serveras blåbärssoppa vid stationerna, och under Vasaloppsveckan serveras cirka 50 000 liter. Även sportdrycker och 'Vasaloppsbullar' serveras, med kaffe vid Eldris station. För ett antal år hade Ekströms, tillverkaren av soppan, sin logotyp på startnumren, vilket ledde till att deltagare kallades 'blåbär'.

Alla från alla länder får delta, med en åldersgräns på 17 år (man ska fyllt under året). I huvudloppet är endast klassisk stil tillåten. Användande av skejtteknik eller att ta av sig skidorna och gå i spåret leder till diskvalificering. Från och med säsongen 2023/2024 är fluorvalla som innehåller per- och polyfluorerade alkylsubstanser (PFAS) förbjudet i alla Vasaloppets lopp. Beslutet togs av Internationella och Svenska Skidförbundet och motiveras med att PFAS är skadliga föreningar som kan drabba miljön och orsaka hormonförändringar.

Under loppets historia har tragiska dödsfall inträffat. År 2012 avled en 65-årig man i Skejtvasan, 1,5 km från målet, efter akuta hjärtproblem. År 2014 avled en drygt 70-årig man i Kortvasan, cirka 400 meter före mål. När statsminister Olof Palme mördades två dagar före loppet 1986 var det först risk för inställning, men loppet gick planenligt med 10 000 deltagare som höll en tyst minut före start.

Organisation, deltagarantal och elitsegrar

Vasaloppet arrangeras av den ideella Vasaloppsföreningen Sälen-Mora, som är registrerad hos Bolagsverket och ägs av IFK Mora och Sälens IF. Organisationen har cirka 35 heltidsanställda som arbetar med planering och utveckling. Startåret 1922 lockade 119 startande. År 1959 deltog för första gången fler än 1000 skidåkare, och 1977 var det fler än 10 000 deltagare. I den 80:e upplagan 2004 kom cirka 15 500 skidåkare till start i huvudloppet, och totalt deltog fler än 40 000 i en av de sju olika loppen under veckan.

Loppet har ingått i långloppslängdskidvärldscupen Worldloppet mellan 1979 och 2005, och ingår nu i långloppscupen Ski Classics. År 2006 ingick Vasaloppet i Världscupen i längdåkning. År 2013 vann Jørgen Aukland Vasaloppet utan fästvalla, vilket var första gången för en blivande segrare. Carl XVI Gustaf deltog 1977 under namnet Carl Bernadotte och kom på plats 5708. År 1988 blev det för första och hittills enda gången delad seger, mellan bröderna Anders och Örjan Blomquist, som bar kranskullan Karin Värnlund mellan sig in i mål.

Medieuppmärksamhet och kulturstatus

Vasaloppet har en stor medial närvaro. Loppet sändes i radio för första gången 1925 och direktsändes i TV första gången 1966. År 2008 sändes det för första gången i två TV-kanaler samtidigt, SVT1 och SVT24, samt direkt via webben. Under 2015 direktsändes loppet av ett stort antal TV-bolag runt om i världen, inklusive SVT i Sverige, TV2 i Norge, MTV3 i Finland, Czech TV i Tjeckien, ESPN i USA och NTV+ i Ryssland.

Vasaloppet har avbildats på svenska frimärken två gånger. En bild av starten 1972 ingick i frimärkshäftet 'I Dalom', som utkom den 2 mars 1973. En annan bild av Vasaloppet ingick i frimärkshäftet 'En Svensk Klassiker', som utkom den 16 januari 2014, tillsammans med bilder av Lidingöloppet, Vansbrosimningen, Vätternrundan och Engelbrektsloppet. Loppet är en av de fyra tävlingarna i En svensk klassiker. Sedan 2025 är Vasaloppet också utsett till en del av Sveriges kulturkanon.

Vanliga frågor om Vasaloppet

När och var körs Vasaloppet och vad är dess historiska koppling?

Vasaloppet körs årligen första söndagen i mars. Sträckan är 90 kilometer lång och går från Berga by utanför Sälen till Mora i Dalarna. Loppet är baserat på den väg Gustav Vasa tog under sin flykt på skidor från Mora till Sälen undan Kristian II:s soldater vintern 1520–1521. Tävlingen åker i motsatt riktning mot Gustav Vasas färd, det vill säga från Sälen till Mora. Den moderna tävlingen startade 1922 och är inspirerad av denna historiska händelse.

När startade Vasaloppet och vilka var de tidiga årens händelser?

Det första Vasaloppet kördes den 19 mars 1922. Idén hade offentliggjorts i Westmanlands Läns Tidning bara en månad tidigare av Anders Pers från Mora. Dagens Nyheter sponsrade loppet med 1000 kronor. Segrare blev då den 22-årige Ernst Alm från IFK Norsjö på tiden 7 timmar, 32 minuter och 49 sekunder. Av de 119 som startade det första loppet fullföljde 117. Alm var den yngste segraren i över ett sekel, fram till Alvar Myhlback vann 2025.

Hur har kvinnors deltagande i Vasaloppet utvecklats?

Den första kvinnan som deltog var Margit Nordin 1923, men hennes deltagande möttes av hård kritik. Ett förbud mot kvinnor infördes 1924 och motiverades med hälsoskäl och brist på sanitetsutrymmen. Förbudet varade till 1980, men kvinnor fick delta i det nya loppet Öppet spår från 1979. Under förbudstiden deltog vissa kvinnor utklädda till män, som Birgitta Westhed och Britt Dohsé 1978. Ett officiellt förbud upphörde 1981, en 'Bästa dam' korades fram till 1996, och en officiell damklass infördes 1997.

Vilken åkstil är tillåten och vilka sidolopp finns?

I huvudloppet på söndagen är endast klassisk stil tillåten, och skejtteknik leder till diskvalificering. Detta beslut togs 1987 för att skydda spåren för många motionsåkare. Däremot är fri stil tillåten i sidolopp som Öppet Spår på måndagen och Nattvasan, där det finns separata spår. Flera sidolopp har tillkommit, som Ungdomsvasan 2008 och Tjejvasan. Skejtvasan lades ner 2013 och ersattes med en utökad Stafettvasan. Totalt ingår lopp som Vasaloppet 30, Vasaloppet 45 och Stafettvasan i Vasaloppsveckan.

Vilka är Vasaloppets mest kända traditioner?

En viktig tradition är kranskullan, en kvinna i daladräkt som hänger vinnarkransen om segrarens hals i Mora. Sedan Tjejvasan startade utses också en kransmas. En annan välkänd tradition är serveringen av blåbärssoppa vid stationerna längs banan, vilket har pågått sedan 1958. Under loppets vecka serveras cirka 50 000 liter soppa. Över mållinjen i Mora står en permanent portal med loppets motto: 'I fäders spår för framtids segrar'. Portalen restes 1986 och är ett landmärke.

Hur många deltar och hur har loppet sänts i TV?

Vasaloppet är världens största långlopp sett till antalet åkare. 1959 deltog för första gången över 1000 personer, och 1977 passerade man 10 000 deltagare. I den 80:e upplagan 2004 tävlade cirka 15 500 i huvudloppet och totalt över 40 000 i något av loppen under veckan. Totalt har över 1,6 miljoner åkare deltagit sedan 1922. Loppet sändes först i radio 1925 och direktsändes i TV första gången 1966. År 2008 sändes det i två SVT-kanaler samtidigt och via webben. 2015 sändes det av många internationella TV-bolag, från Norge och Danmark till USA och Ryssland.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.