Engelbrektsloppet

Uppkomst och historia

Engelbrektsloppet skapades efter ett beslut 1968 av några skidentusiaster i Norberg. Syftet var att skapa en ekonomisk inkomstkälla för att stödja den lokala skideliten. Redan från början beslutade arrangörerna att loppet skulle vara öppet för damer, vilket var en kontrast till Vasaloppets regler vid den tiden. Det första loppet genomfördes 1969 och segraren var Janne Stefansson från Sälen. Året därpå, 1970, öppnades loppet officiellt för damer och Irene Atterbring från Fagersta Södra IK blev den första kvinnliga segraren. 1976 blev Engelbrektsloppet en officiell del av tävlingsserien En svensk klassiker. Loppet är uppkallat efter 1400-talshjälten Engelbrekt Engelbrektsson, som var en frihetskämpe från bygden som stred mot danskarna. Sedan starten har loppet vuxit kraftigt och genomgått många förändringar, där användningen av konstsnö idag är helt avgörande för att kunna genomföra evenemanget.

Loppets utveckling och omfattning

Sedan starten 1969 har Engelbrektsloppet genomgått en betydande utveckling. Från att ursprungligen ha varit ett enda lopp har det vuxit till en hel vintervecka med flera tävlingar som passar alla åldrar och nivåer, från barn och ungdomar till elit och motionärer. Idag omfattas evenemanget av sex olika tävlingar. Förutom huvudloppet på 60 kilometer i klassisk stil för både damer och herrar finns Kristinaloppet på 30 kilometer, som endast är öppet för damer. Det arrangeras även Lilla Engelbrektsloppet med distanser från 900 meter upp till 12 kilometer, samt Engelbrektsstafetten på 3 x 10 kilometer. Alla lopp har start, varvning och målgång på Torget i centrala Norberg. Loppets framgång och genomförbarhet har blivit beroende av modern teknik, där konstsnö idag är helt avgörande. Banan har också utvecklats, men den ursprungliga 30 kilometer långa banan kännetecknas fortfarande av varierande terräng. Den innehåller platta stakpartier genom vackra sjöområden, småkuperad skogsterräng och två större enskilda stigningar. Engelbrektsloppet fungerar också som ett seedningslopp för Vasaloppet, vilket gör det extra attraktivt för seriösa långloppsåkare.

Samhällsengagemang och ideellt arbete

Engelbrektsloppet drivs av en stark ideell förening och har en betydande samhällsroll. Överskottet från evenemanget går tillbaka till det lokala föreningslivet. Varje år betalas mellan cirka 200 000 och 300 000 kronor ut till de funktionärsföreningar som medverkar. Under själva vinterveckan är mellan 200 och 250 funktionärer från omkring tjugo olika föreningar inblandade i alla moment, från parkering och nummerlappsutdelning till spårpreparering och vätskekontroller. Förberedelserna pågår under hela året och kräver tusentals ideella arbetstimmar. Det handlar om underhåll av den 30 kilometer långa banan, snötillverkning, byggnationer och maskinunderhåll. Föreningen har också spelat en stor roll för folkhälsan genom att under sin historia ha sett fler än 100 000 skidåkare träna och genomföra sina utmaningar i loppen.

Föreningen arrangerar också Klasskidan, ett evenemang där alla grundskoleelever i årskurs F-5, totalt cirka 500 barn, deltar. Barnen samlar så många varv de orkar runt Torget och efteråt delas medaljer, dryck och små överraskningar ut. För att säkerställa att alla kan vara med lånar föreningen ut skidutrustning, ett viktigt insats eftersom endast ungefär tio procent av eleverna har egen utrustning. Inför säsongen 2023/24 köpte föreningen in 200 kompletta skidpaket med hjälp av lokala sponsorer för att öka tillgängligheten för gratis utlåning.

Praktisk information och service för deltagare

Norberg är ett samhälle med cirka 6000 invånare, beläget ungefär 160 kilometer från Stockholm, vilket motsvarar ungefär två timmars bilfärd. För deltagare erbjuds förmånliga busspaket med avgångar från Stockholm och Uppsala för att underlätta resan. Arrangören erbjuder olika rabatter för att göra loppen tillgängliga, bland annat 20 procent rabatt för alla upp till och med 25 år som anmäler sig till motionsklass. Denna rabatt dras av automatiskt vid anmälan men gäller inte vid anmälan via friskvårdsportalerna Benify eller Epassi. Studentrabatt kan erhållas via Mecenat och anställda kan använda friskvårdsportaler som Benify eller Epassi för att anmäla sig direkt.

För att förbättra upplevelsen erbjuds olika tjänster. Deltagare kan boka ett langningspaket inför Engelbrektsloppet 60, som inkluderar professionell langning från Enervits personal vid fyra tillfällen utöver de officiella drickakontrollerna utefter spåret. Paketet innehåller även produkter att ta före och efter loppet. Vänner och familj kan följa en åkares lopp i realtid via den officiella appen Engelbrektsloppet, som använder mobilens inbyggda GPS för livetracking och visar officiella tider. Appen gör det möjligt för supportrar att följa tävlingen på distans.

Engelbrektsloppet i en nationell kontext

Engelbrektsloppet ingår inte bara i En svensk klassiker utan är också en del av en större nationell cup för långlopp på skidor, kallad The Originals. Denna cup tar deltagare till sju olika destinationer och erbjuder flera åldersklasser. Cupen har genom åren fungerat som en naturlig plattform för landets långloppsåkare. Varje deltävling är kvalitetssäkrad för att ge deltagarna en så bra upplevelse i spåret som möjligt. För många är loppen i cupen inspirerande utmaningar och styrkeprov, medan det för andra handlar om att samla spännande upplevelser och nya erfarenheter. Engelbrektsloppet står som ett starkt exempel på en sådan kvalitetssäkrad destination med sin långa historia och omfattande arrangemang.

Organisation och framtiden

Engelbrektsloppets framgång bygger på ett brett ideellt engagemang och en långsiktig planering. Förutom de hundratals funktionärer som är aktiva under själva loppsveckan krävs förberedelser som pågår under hela året. Dessa eldsjälar är helt ovärderliga för verksamheten. Föreningen har också en veteranklubb för att hedra sina mest trogna deltagare genom åren. Distanserna på de olika loppen varierar idag från 10 kilometer upp till 60 kilometer, vilket visar på en anpassning till olika målgrupper. Trots all utveckling och förändring består en grundläggande princip: överskottet från evenemangen går fortfarande tillbaka till föreningslivet, vilket säkerställer att verksamheten fortsätter att gynna lokalsamhället i Norberg.

Vanliga frågor om Engelbrektsloppet

När startade Engelbrektsloppet och varför?

Engelbrektsloppet startade 1969 efter ett beslut som fattades året innan, 1968. Initiativet togs av några skidentusiaster i Norberg som ville skapa en ekonomisk inkomstkälla för att stödja den lokala skideliten. Det första loppet hade en segrare, Janne Stefansson från Sälen. Redan från början var tanken att damer skulle få delta, vilket blev verklighet 1970 då Irene Atterbring från Fagersta Södra IK blev den första kvinnliga segraren.

Vilka lopp ingår i Engelbrektsloppets vintervecka?

Under Engelbrektsloppets vintervecka arrangeras flera olika lopp. Huvudloppet är Engelbrektsloppet på 60 kilometer i klassisk stil för damer och herrar i både tävlings- och motionsklass. Därutöver finns Kristinaloppet, som är 30 kilometer långt och endast öppet för damer. Det arrangeras också Lilla Engelbrektsloppet med distanser som 900 meter, 3 km, 6 km och 12 kilometer, samt Engelbrektsstafetten på 3 x 10 kilometer. Totalt omfattas evenemanget av sex olika tävlingar som passar både barn, ungdomar, elit och motionärer.

Var går loppen och hur ser banan ut?

Alla lopp har start, varvning och målgång på Torget i centrala Norberg. Den ursprungliga banan är 30 kilometer lång och erbjuder en varierad terräng. Den innehåller platta stakpartier som går genom flera vackra sjöområden, småkuperad skogsterräng och två större enskilda stigningar. Banan är alltså en blandning av olika typer av skidåkning. Norberg är ett litet samhälle med cirka 6000 invånare, beläget ungefär 160 kilometer från Stockholm.

Vad är Engelbrektsloppets koppling till Vasaloppet?

Engelbrektsloppet är det näst största långloppet i Sverige efter Vasaloppet. Dessutom fungerar Engelbrektsloppet som ett seedningslopp till Vasaloppet. Det innebär att resultat och placeringar i Engelbrektsloppet kan påverka startgrupp och seedning för deltagare som även anmäler sig till Vasaloppet. Denna koppling gör loppet extra attraktivt för åkare som förbereder sig för Vasaloppet och vill förbättra sina startvillkor.

Vad är Kristinaloppet och hur skiljer det sig?

Kristinaloppet är ett 30 kilometer långt skidlopp som arrangeras i anslutning till Engelbrektsloppet. Det skiljer sig från huvudloppet genom att det endast är öppet för damer. Loppet genomförs under samma vintervecka och delar samma inriktning på att erbjuda en klassisk långloppsupplevelse. Precis som Engelbrektsloppet har det start, varvning och mål på Torget i Norberg och är en del av den breda evenemangsfamiljen.

Hur finansieras och drivs Engelbrektsloppet?

Engelbrektsloppet drivs som en ideell verksamhet där överskottet går tillbaka till det lokala föreningslivet. Mellan cirka 200 000 och 300 000 kronor betalas ut årligen till de funktionärsföreningar som medverkar. Verksamheten är helt beroende av ideellt arbete, med mellan 200 och 250 funktionärer från omkring tjugo föreningar under loppsveckan och tusentals arbetstimmar under hela året för förberedelser. Dessa förberedelser inkluderar underhåll av den 30 km långa banan, snötillverkning och maskinunderhåll.

Källor: Wikipedia (sv). Senast uppdaterad 2026-10-04.