Tysklands herrlandslag i fotboll

Tidig historia och grundande

Fotbollen kom till Tyskland 1874 och började utvecklas under 1890-talet med flera regionala förbund och serier. Berlin och Karlsruhe tillhörde de tidiga fotbollsstäderna under en period då många såg sporten som något otyskt, till skillnad från den mer etablerade gymnastiken. Det tyska fotbollsförbundet Deutscher Fussball-Bund grundades 1900, vilket gjorde det möjligt för organiserad landslagsfotboll. Innan dess hade det spelats tidiga inofficiella matcher, bland annat mot danska och engelska urvalslag, som ofta slutade med stora tyska förluster. Den första officiella landskampen spelades den 5 april 1908 i Basel mot Schweiz, en match som Tyskland förlorade med 5–3. Under de följande åren spelade laget flera matcher, inklusive en stor förlust mot England Amateurs 1909.

Fotbollens popularitet i Tyskland växte kraftigt fram till 1930-talet då den blev landets klart största sport. De stora klubbarna under denna period var SpVgg Greuther Fürth, 1. FC Nürnberg, Hamburger SV och senare Schalke 04. Tyskland deltog för första gången i en större internationell turnering vid olympiska spelen i Stockholm 1912, där laget bland annat slog Ryska imperiet med 16–0 i en tröstturnering. Den första VM-turneringen laget deltog i var 1934 i Italien, där Tyskland vann bronsmedaljerna. Otto Nerz var lagets första dedikerade förbundskapten från 1926 fram till 1936, då Sepp Herberger tog över efter ett misslyckande i de olympiska spelen i Berlin.

Andra världskriget och delningen

Inför VM 1938 i Frankrike annekterade Tyskland Österrike, vilket ledde till att österrikiska spelare tvingades in i det tyska landslaget. Denna sammanslagning blev ett misslyckande då laget förlorade mot Schweiz i första omgången. Under andra världskriget spelade Tyskland landskamper fram till 1942, huvudsakligen mot länder från ockuperade territorier eller bundsförvanter som Italien, Ungern och Sverige. Efter kriget delades Tyskland och fotbollen återupptogs inte förrän 1950. Tre separata tyska lag erkändes under denna period: Västtyskland, Östtyskland och Saarland. Västtyskland, som fortsatte traditionen från det ursprungliga DFB, blev snabbt den dominerande kraften.

Västtyskland kvalificerade sig för VM 1954 i Schweiz under ledning av Sepp Herberger. Med lagkaptenen Fritz Walter som en central figur genomförde laget en av fotbollshistoriens största sensationer, Das Wunder von Bern, genom att besegra storfavoriterna Ungern i finalen och vinna sitt första VM-guld. Denna seger blev en enorm kulturell händelse i det dåtida Västtyskland. Laget kvalificerades direkt som regerande mästare till VM 1958 i Sverige, där det slutade på fjärde plats efter förlust i semifinal mot värdarna och förlust i bronsmatchen mot Frankrike.

Uppbyggnad till en stormakt

Efter en kvartsfinalförlust i VM 1962 inleddes ett nytänkande i tysk fotboll, vilket bland annat ledde till bildandet av den rikstäckande Bundesliga 1963. Denna satsning höjde nivån och skapade en grund för en ny generation stjärnor. Under 1960-talet slog spelare som Franz Beckenbauer, Wolfgang Overath och målvakten Sepp Maier igenom. Västtyskland nådde final i VM 1966 på Wembley, där laget förlorade mot England efter förlängning. Efter att ha missat kvalet till EM 1968 kom laget tillbaka i storform inför VM 1970 i Mexiko. Med anfallaren Gerd Müller, som blev turneringens skyttekung med tio mål, vann Västtyskland alla gruppspelsmatcher och tog revansch på England i en dramatisk kvartsfinal. Laget föll sedan i semifinal mot Italien i en match som kom att kallas "århundradets match".

1970-talet blev Västtysklands storhetsperiod med en trupp dominerad av spelare från FC Bayern München och Borussia Mönchengladbach. Förbundskapten Helmut Schön ledde laget till sin första EM-titel 1972 efter finalseger mot Sovjetunionen. Två år senare, som värdnation för VM 1974, säkrade Västtyskland sitt andra VM-guld. Laget var det fjärde värdlandet som lyckades vinna turneringen och det första att erövra tre VM-medaljer i rad. Efter en förlust i EM-finalen 1976 mot Tjeckoslovakien på straffar, återtog Västtyskland Europamästartiteln 1980 och blev därmed det första laget att nå minst tre EM-finaler i rad.

Vägen mot återförening och tredje VM-titeln

Som regerande världsmästare misslyckades Västtyskland i VM 1978 med att ta sig ur gruppspelet. En ny generation spelare med Karl-Heinz Rummenigge och Bernd Schuster byggdes upp under Jupp Derwall. Vid VM 1982 i Spanien inledde laget med en chockförlust mot Algerier, en av turneringens största sensationer, men kämpade sig ändå till final. Där förlorade det dock mot Italien. Under 1980-talet förblev Västtyskland en toppnation och nådde ytterligare en VM-final 1986, som förlorades mot Argentina. Förbundskapten Franz Beckenbauer ledde sedan laget till sin tredje VM-titel vid VM 1990 i Italien, en seger som kom strax före Tysklands återförening senare samma år. Efter återföreningen absorberades Östtysklands landslagsstatistik i det nu enade Tysklands.

Det återförenade Tyskland etablerade sig omedelbart som en kraft att räkna med. Laget vann sin tredje EM-titel 1996 i England efter finalseger mot Tjeckien på golden goal. Under 2000-talet var Tyskland en ständig utmanare i stora turneringar, med framträdanden som VM-silver 2002 och brons 2006 och 2010. Som värdnation för VM 2006 arrangerade Tyskland en hyllad turnering där laget slutade på tredje plats, vilket bidrog till en renässans för fotbollens popularitet i landet.

Fjärde VM-guldet och senare år

Tyskland nådde semifinal i tre raka stora turneringar mellan 2010 och 2012. Höjdpunkten kom vid VM 2014 i Brasilien, där ett ungt och offensivt tyskt lag under förbundskapten Joachim Löw erövrade landets fjärde VM-guld. Denna seger var historisk då Tyskland blev det första och hittills enda europeiska landet att vinna ett VM i Sydamerika. Segervägen inkluderade en berömd semifinalseger med 7–1 mot värdnationen Brasilien. Efter VM-segern fortsatte Tyskland att prestera högt och vann FIFA Confederations Cup 2017, sin första och enda titel i den turneringen. Laget har dock också upplevt motgångar, som tidiga uttåg från VM 2018 och 2022. Tyskland har etablerat flera betydande rivaliteter på internationell nivå, främst med Nederländerna, Italien och England, matcher som ofta bär stor historisk och sportlig tyngd.

Vanliga frågor om Tysklands herrlandslag i fotboll

När spelade Tyskland sin första officiella landskamp?

Tysklands herrlandslag spelade sin första officiella landskamp den 5 april 1908. Matchen spelades i Basel i Schweiz och slutade med förlust för Tyskland med 5–3. Detta skedde åtta år efter det tyska fotbollsförbundet DFB grundats 1900. Innan dess hade det spelats inofficiella matcher, bland annat mot engelska och danska urvalslag.

Hur många VM-guld har Tyskland vunnit?

Tyskland har vunnit fotbolls-VM fyra gånger. De första tre titlarna vanns av Västtyskland 1954, 1974 och 1990. Den fjärde och senaste titeln vann det återförenade Tyskland 2014 i Brasilien. Tyskland delar med Italien andraplatsen för flest VM-guld, bakom Brasilien som har fem. Laget har även vunnit fyra VM-silver och fyra brons, vilket gör det till det lag med flest VM-medaljer totalt.

Vilka är Tysklands största rivaler i fotboll?

Tyskland har flera betydande och långvariga rivaliteter på internationell nivå. Den mest kända är troligen den med England, som har sina rötter i tidiga matcher från 1900-talets början och förstärktes av VM-finalen 1966. Rivaliteten med Nederländerna är också mycket intensiv och bär på en stor historisk och kulturell laddning. Dessutom har Tyskland en stark tävlingsrelation med Italien, framför allt på grund av flera avgörande VM-möten. Dessa matcher anses ofta vara några av de mest efterlängtade i internationell fotboll.

Vad är Das Wunder von Bern?

Das Wunder von Bern, eller "Miraklet i Bern", syftar på VM-finalen 1954 i Schweiz där Västtyskland överraskande besegrade storfavoriterna Ungern med 3–2. Ungern hade ett oslagbart lag och hade inte förlorat på fyra år. Den tyska segern, som kom i regn och lera på Wankdorfstadion, blev en enorm symbolisk och kulturell händelse för det dåtida Västtyskland efter andra världskriget. Segern räknas som en av de största händelserna i tysk fotbollshistoria.

Vann Östtyskland några stora titlar och vad hände med laget efter återföreningen?

Östtysklands herrlandslag, som existerade från 1952 till 1990, vann olympiskt guld i fotboll vid sommarspelen 1976 i Montréal. I de stora senior-VM- och EM-turneringarna nådde dock Östtyskland inte samma framgångar som Västtyskland. Efter Tysklands återförening 1990 upphörde Östtysklands landslag att existera som en egen enhet. Dess landslagsstatistik och spelarhistorik absorberades in i det enade Tysklands officiella rekord, som nu representeras av det tyska fotbollsförbundet DFB.

Vilket är Tysklands bästa resultat i EM?

Tyskland är ett av de mest framgångsrika lagen i Europamästerskapets historia med tre vunna EM-titlar. De vann som Västtyskland 1972 och 1980, och som det återförenade Tyskland 1996. Med dessa tre guld är Tyskland det näst mest framgångsrika landet i EM, efter Spanien som har fyra titlar. Tyskland har också varit finalförlorare tre gånger, vilket de delar med Sovjetunionen, och har flest EM-medaljer totalt av alla nationer. Laget var också det första att nå minst tre EM-finaler i rad, en bedrift som uppnåddes mellan 1972 och 1980.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.