Ungern

Geografi och klimat

Ungern är ett landlocked land i Centraleuropa som till stor del omfattar Karpaterbäckenet. Större delen av landet består av slättland, med det stora området Alföld som en central del. Den ungerska slätten var under förhistorisk tid täckt av vatten, och de flodavlagringar som blev kvar tillsammans med lössjord har gett vidder av mycket bördig mark. Landet domineras av stora låglandsslätter och genomflyts av Donau.

Ungerns största sjö är Balaton, som också är den största insjön i Centraleuropa. Landet har ett kontinentalt klimat med kalla, fuktiga vintrar och varma somrar. Årsmedeltemperaturen är 9,7 grader Celsius. Temperaturerna kan svänga mellan cirka 40 grader på sommaren och minus 29 grader på vintern. Den genomsnittliga årsnederbörden är cirka 600 millimeter. En mindre del av landet söder om staden Pécs har medelhavsklimat. Den topografiska avgränsningen av Donaubäckenet gör att Ungern är utsatt för torka.

Tidig historia och medeltid

Stora delar av dagens Ungern hörde under antiken till den romerska provinsen Pannonien. Efter romarriket invandrade germanska stammar, och på 400-talet blev området först centrum för hunnerriket och sedan för avarernas rike. Avarerna besegrades av Karl den store år 796. I slutet av 800-talet vandrade magyariska stammar under ledning av Árpád västerut och bosatte sig på slätten mellan floderna Donau och Tisza.

En kristen statsbildning skapades år 1000 eller 1001 av Stefan I, och den omfattade nästan hela Karpaterbäckenet. Det ungerska kungarikets storhetstid inföll under 1300- och 1400-talen. Osmanska riket besegrade dock ungrarna i det avgörande slaget vid Mohács år 1526. Efter detta delades Ungern i över 150 år i tre delar: Kungliga Ungern med en habsburgsk kung, furstendömet Transsylvanien och en del som ingick i Osmanska riket.

Habsburgvälde och Österrike-Ungern

Osmanerna besegrades slutgiltigt år 1697, men försök att bilda ett helt självständigt Ungern slogs ner. Hela landet fick då en kung från den österrikiska Habsburg-ätten. En ungersk riksdag verkade under lång tid i ständig konflikt med hovet i Wien. Den 15 mars 1848 bröt en revolution ut mot Habsburgarna, och under ett och ett halvt år var Ungern självständigt. Habsburgarna återtog dock makten med hjälp av ryska styrkor.

Habsburgarna tvingades så småningom till stora eftergifter. Genom 1867 års Ausgleich, eller utjämning, bildades dubbelmonarkin Österrike-Ungern. Ungern fick stor inre självständighet, men makten över utrikespolitik, försvar och delar av finanspolitiken förblev i Wien. Österrike-Ungern deltog i första världskriget på den förlorande sidan tillsammans med Tyskland.

Trianonfördraget och mellankrigstiden

Efter första världskriget fastställdes Ungerns moderna gränser genom Trianonfördraget år 1920. Fördraget innebar att Ungern förlorade cirka två tredjedelar, eller 71,5 procent, av sitt historiska territorium till grannländerna Rumänien, Tjeckoslovakien, Jugoslavien och Österrike. Strax efter kriget utbröt en kommunistisk revolution under ledning av Béla Kun, vilket ledde till upprättandet av den Ungerska sovjetrepubliken 1919. Denna republik krossades efter ett halvår när rumänska styrkor intog Budapest.

Ungern återinförde monarkin som statsskick 1920, men tronen förblev vakant. Istället blev riksföreståndaren Miklós Horthy statschef. Under mellankrigstiden rådde ett flerpartisystem, men socialistiska och kommunistiska partier var förbjudna. En stark revanschistisk anda gällde de förlorade områdena. Ungern drogs allt närmare Tyskland och Italien och återfick i fyra etapper mellan 1938 och 1941 stora delar av de förlorade territorierna.

Andra världskriget och sovjetiseringen

Under andra världskriget deltog Ungern på axelmakternas sida. Horthy vägrade dock att deportera de ungerska judarna till Tyskland, vilket i kombination med hemliga förhandlingar med västmakterna fick Hitler att ockupera Ungern på våren 1944. En stor del av de ungerska judarna deporterades därefter under ledning av Adolf Eichmann. Horthy försökte skydda judarna i Budapest men bortfördes till fångenskap i Tyskland. Hitler tillsatte i stället en marionettregering bestående av det ungerska nazistpartiet Pilkorsarna under Ferenc Szálasi.

Efter kriget återgick Ungern till Trianonfördragets gränser och den tyska ockupationen ersattes av en sovjetisk. En provisorisk regering tillkom med Zoltán Tildy som premiärminister. Sovjetunionen tog 600 000 ungrare som krigsfångar och tvångsarbetare, varav 200 000 aldrig återvände. Det Ungerska arbetarpartiet av sovjetisk modell tog snart över makten genom hot och terror. Folkrepubliken Ungern utropades 1949, och landet blev en enpartistat inom Warszawapakten.

Upproret 1956 och Kádär-eran

Ungernrevolten bröt ut 1956 och slogs brutalt ner av sovjetiska trupper. Premiärministern Imre Nagy hade verkställt för att dra ut Ungern ur Warszawapakten och göra landet alliansfritt. Även om revolten inte lyckades, ledde den till att Ungern under tidigt 1960-tal kunde avvika från den strikta sovjetiska linjen. Under ledning av János Kádár blev landet en mer självständig stat med betydande ekonomiska reformer och ökade personliga friheter jämfört med andra länder i den sovjetiska intressesfären. Ungern förblev en socialistisk enpartistat fram till 1989.

Demokratisering, EU-medlemskap och modern politik

Den ungerska regeringen beslutade 1989 att montera ner järnridån, en process som påbörjades i augusti samma år. Denna händelse medverkade till att de sovjetstödda regimerna i Östblocket föll. Den 23 oktober 1989, på minnesdagen av 1956 års revolt, utropades Ungern till republik. Det första fria valet hölls 1990. Ungern blev medlem i Nato 1999 och anslöt sig till Europeiska unionen 2004. Landet är också medlem i Schengenområdet sedan 2007.

Högerpartiet Fidesz har styrt Ungern från 2010 under premiärminister Viktor Orbán. Hans regering har genomfört omfattande samhällsförändringar som har fått kritik från omvärlden, inhemsk opposition och aktivister för att inskränka demokratiska rättigheter och utöva politisk styrning över statliga institutioner, utbildning och rättsväsende. Internationella observatörer har kritiserat de senaste parlamentsvalen, och landet betraktas som en elektoral autokrati med regelbundna men inte fullt ut fria val. Ungern är en parlamentarisk republik där premiärministern väljs av parlamentet och utövar den verkställande makten.

Vanliga frågor om Ungern

Var ligger Ungern och vilka länder gränsar det till?

Ungern är ett inlandsland i Centraleuropa som ligger inom Karpaterbäckenet. Landet gränsar till sju andra länder. I norr gränsar det till Slovakien, i nordost till Ukraina och i öst och sydost till Rumänien. I söder gränsar Ungern till Serbien, i sydväst till Kroatien och Slovenien, och i väster till Österrike. Huvudstaden Budapest ligger i landets norra del vid floden Donau. Landet domineras av stora låglandsslätter.

Vilket språk talas i Ungern?

Det officiella språket i Ungern är ungerska. Ungerskan är ett finsk-ugriskt språk och är bland de få språken i Europa som inte tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen. Namnet på landet på ungerska är Magyarország. Majoriteten av befolkningen består av etniska ungrare, även kallade magyarer, och det finns en betydande romsk minoritet i landet. Språkets namn är kopplat till de sju stammar som bildade den ungerska statsbildningen.

Vad är Ungerns huvudstad och största turistattraktioner?

Ungerns huvudstad är Budapest, som också är landets största stad och kulturella och ekonomiska centrum. Budapest är en populär turistdestination. En annan stor turistattraktion är sjön Balaton, som är Centraleuropas största insjö och ett omtyckt semestermål. Ungern lockade 2019 24,5 miljoner internationella besökare. Landet har ett långt historiskt arv med betydande bidrag till konst, musik och litteratur. Parlamentsbyggnaden i Budapest är Ungerns största byggnad och Europas näst största parlamentsbyggnad.

Vilken typ av klimat har Ungern?

Ungern har ett kontinentalt klimat. Det innebär kalla och fuktiga vintrar samt varma somrar. Årsmedeltemperaturen är 9,7 grader Celsius. Sommartemperaturerna ligger vanligtvis mellan 27 och 32 grader, men kan nå upp mot 40 grader. Vintertemperaturerna ligger vanligtvis mellan minus 15 och 0 grader, med extrema fall ner till minus 29 grader. Den genomsnittliga årsnederbörden är cirka 600 millimeter. En mindre del av landet, söder om staden Pécs, har medelhavsklimat. Den topografiska avgränsningen av Donaubäckenet gör landet utsatt för torka.

Vad är Ungerns historia med Europeiska unionen och Nato?

Ungern är en medlemsstat i Europeiska unionen, sedan det anslöt sig år 2004. Landet är också medlem i Nato, sedan 1999. Dessutom ingår Ungern i Schengenområdet sedan 2007. Innan EU-medlemskapet genomgick landet en fredlig demokratisk omvandling under revolutionsåren 1989, då kommunistpartiet avvecklades och järnridån monterades ner. Ungern är också medlem i många andra internationella organisationer som FN, Världshälsoorganisationen och Visegrádgruppen. Landet har en höginkomstekonomi med universell sjukvård och avgiftsfri högre utbildning.

Vad hände i Ungern 1956?

Ungernrevolten bröt ut 1956. Det var ett folkligt uppror mot den sovjetstödda regimen. Premiärministern Imre Nagy verkade för att dra ut Ungern ur Warszawapakten och göra landet alliansfritt. Upproret slogs dock brutalt ner av sovjetiska trupper som gick in i landet. Även om revolten inte lyckades med sina omedelbara mål, ledde den till att Ungern under de följande decennierna, under János Kádárs ledning, kunde införa större ekonomiska reformer och personliga friheter jämfört med andra öststater. Revolten minns den 23 oktober, vilket också blev dagen då republiken utropades 1989.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.