Nürnberg

Filmen och dess förlaga

Nürnberg är en historisk dramafilm som också kan beskrivas som en psykologisk thriller. Den är skriven, medproducerad och regisserad av James Vanderbilt. Filmen är en adaption av Jack El-Hais fackbok från 2013, The Nazi and the Psychiatrist. Handlingens kärna följer den amerikanske armépsykiatern Douglas Kelleys arbete med att utreda personligheterna och övervaka det mentala tillståndet hos högt uppsatta nazister som Hermann Göring inför och under Nürnbergrättegångarna. Psykiatern var den första allierade psykiatern som fick i uppdrag att utvärdera nazistledare som Rudolf Hess, Julius Streicher och Karl Dönitz efter krigets slut.

Handlingens huvudlinjer

Filmen börjar den 7 maj 1945, en dag innan Nazitysklands kapitulation, då riksmarskalk Hermann Göring, Hitlers före detta ställföreträdare, överlämnar sig med sin familj till amerikanska styrkor i Österrike. Samtidigt informeras domaren Robert H. Jackson om Görings arrestering, vilket leder till en diskussion med hans sekreterare, Elsie Douglas, om att inrätta en internationell tribunal för att åtala den överlevande nazistledningen för krigsförbrytelser. Douglas är skeptisk och påpekar att en sådan åtgärd saknar juridiskt etablerad internationell precedent, medan Jackson är entusiastisk och ser möjligheten att skapa denna historia. Inledningsvis är USA tveksamma till Jacksons planer och föredrar summariska avrättningar. Jackson lyckas dock vinna påve Pius XII:s stöd genom att utnyttja sin kunskap om påvens kontroversiella förhållande till naziregimen. På annat håll kallas psykiatern Douglas Kelley till Bad Mondorf i Luxemburg för att utvärdera den mentala hälsan hos 22 nazistledare i allierad förvar, inklusive Göring, som har utsetts för åtal. Kelley rapporterar till fängelsechefen Burton Andrus och påbörjar sitt uppdrag med hjälp av tolken sergeant Howard Triest.

De första mötena med Göring är civiliserade, medan andra fångar som Robert Ley och Julius Streicher reagerar med förakt. Personligen bedömer Kelley Göring som intelligent men extremt narcissistisk, och han planerar att använda sina anteckningar från dessa samtal för att skriva en avslöjande bok för personlig vinst. Inför rättegångens början utses Jackson och den brittiske juristen Sir David Maxwell Fyfe till åklagare för den nyinrättade International Military Tribunal i Nürnberg, som åtalar de internerade för brott mot freden, krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och konspiration. I leden fram till rättegången interagerar Kelley och Göring varmt, och Göring går så långt att han hjälper Kelley att undersöka den före detta ställföreträdaren Rudolf Hess, i utbyte mot att få skriva till sin fru Emmy och dotter Edda. Kelley utvecklar också en relation med familjen och agerar budbärare mellan dem och Göring. Privat kontaktas Kelley av Jackson och ombeds rapportera fångarnas juridiska försvar till honom för att forma åtalet. Innan rättegången kan börja begår Robert Ley självmord genom att strypa sig själv i sin cell, vilket får Andrus att kalla in psykologen Gustave Gilbert för att ge en andra åsikt.

Vid rättegångens början levererar Jackson ett kraftfullt inledningsanförande som betonar behovet av ansvarighet, medan Göring tystas och istället beordras att lämna en plea. Han och de andra fångarna pleaderar inte skyldiga. Under rättegångens pauser får Kelley veta att Görings familj har arresterats i samband med hans påstådda konststölder och ber Andrus att ingripa. Göring får senare veta om händelseutvecklingen från Gilbert. När rättegången återupptas visar åklagarsidan filmupptagningar av regimen grymheter i koncentrationslägren, vilket får en upprörd Kelley att konfrontera Göring, som tidigare förnekat all kunskap om sådana handlingar. Göring står fast vid sina påståenden om okunskap och förnekar grymheterna eller jämför dem med påstådda brott begångna av de allierade.

Bestört blir Kelley berusad och avslöjar oavsiktligt sina privata diskussioner med Göring för journalisten Lila från The Boston Globe, som sedan publicerar informationen. Andrus, som blir rasande, avskedar Kelley och beordrar ut honom, men inte innan han avslöjar att han lyckats få Emmy och Edda frisläppta. Medan han lämnar avslöjar Triest för Kelley att han är en tyskfödd jude, och att medan hans yngre syster flydde till Schweiz mördades hans föräldrar av nazisterna 1942. Triest varnar för att regimen grymhet utmanades på grund av en allmän likgiltighet inför ondska, vilket får Kelley att stanna kvar och istället lämna över alla sina privata anteckningar om Göring till Jackson och Fyfe. Kelley förutspår att Göring planerar att använda rättegången för att försvara regimen agerande.

Som Kelley förutspått undviker Göring Jacksons korsförhör och förklarar att hans dekret om den slutgiltiga lösningen faktiskt var avsett som en komplett lösning fokuserad på emigration av Tysklands judar snarare än deras utrotning. Jacksons ilska mot Göring ger honom en sträng tillrättavisning av tribunalen, vilket får Fyfe att ta över. Fyfe utnyttjar Görings fåfänga och retar honom till att öppet erkänna sin fortsatta lojalitet mot Hitler, vilket slutligen fångar honom. Vid rättegångens slutsats döms Göring till döden genom hängning.

Efterspel och konsekvenser

Kelley besöker Göring en sista gång innan han lämnar, där han kommer till insikt om Görings sanna natur. Den 15 oktober 1946, natten före sin planerade avrättning, begår Göring självmord genom att inta cyanid, till Andrus stora ilska. De återstående avrättningarna fortsätter som planerat, där Streicher får ett nervsammanbrodd. Triest, som hade tänkt avslöja sitt judiska arv för Streicher före avrättningen, väljer istället att försiktigt assistera honom till galgen. Avrättningen går dåligt, och Streicher måste tyngas ner på repet för att dö. Kelley, traumatiserad av sina upplevelser i Nürnberg, återvänder till USA och publicerar sin avslöjande bok, 22 Cells in Nuremberg, som han har svårt att marknadsföra. Filmen avslöjar via text att Kelley föll offer för alkoholism och tillbringade resten av sitt liv med att förgäves varna om möjligheten till ett framtida regime liknande nazisterna, innan han begick självmord 1958 genom att inta cyanid. Triest lyckades återförenas med sin syster, medan Jacksons åklagarinsatser i Nürnberg lade grunden för internationell åtalan av krigsförbrytelser.

Rollbesättning och produktion

I huvudrollen som psykiatern Douglas Kelley ses Rami Malek. Russell Crowe spelar den mäktige nazistledaren Hermann Göring. Leo Woodall gestaltar tolken och sergeanten Howard Triest. Michael Shannon spelar åklagaren och domaren Robert H. Jackson, medan Richard E. Grant tar rollen som den brittiske åklagaren Sir David Maxwell Fyfe.

I övriga roller finns Colin Hanks som psykologen Gustave Gilbert, John Slattery som fängelsechefen Burton C. Andrus, och Wrenn Schmidt som Jacksons sekreterare Elsie Douglas. Lotte Verbeek spelar Görings hustru Emmy Göring. Andreas Pietschmann porträtterar Rudolf Hess, och Wolfgang Cerny spelar Baldur von Schirach. Ytterligare roller innehas av Mark O'Brien som John Amen, Steven Pacey som George C. Marshall, Paul Antony-Barber som Francis Biddle och Lydia Peckham i en av de stödjande rollerna. Filmen tillkännagavs i december 2023 med James Vanderbilt som regissör och manusförfattare, och med Rami Malek, Russell Crowe och Michael Shannon i huvudrollerna. Ytterligare rollbesättning med Richard E. Grant, Leo Woodall, John Slattery och Colin Hanks tillkännagavs under januari och februari 2024. Inspelningen påbörjades under 2024.

Premiär och mottagande

Nürnberg hade sin världspremiär den 7 september 2025 inom ramen för Toronto International Film Festivals Gala Presentations-sektion. Filmen hade sedan biopremiär i USA den 7 november 2025, utgiven av Sony Pictures Classics. I Sverige hade filmen biopremiär den 5 december 2025, distribuerad av SF Studios. Filmen fick generellt positiva recensioner av kritiker. Särskilt beröm riktades mot Russell Crowes prestation i rollen som Hermann Göring, som ansågs vara en framträdande insats i filmen.

Filmens historiska kontext och tema

Filmen Nürnberg gräver djupt i de psykologiska dynamikerna och de etiska frågor som omgav de historiska Nürnbergrättegångarna. Genom psykiatern Douglas Kelleys perspektiv utforskas nazistledarnas personligheter och deras förmåga att förneka eller rationalisera sina handlingar. Filmen belyser hur rättegången inte bara var en juridisk process utan också en kamp om narrativet, där åklagarna försökte etablera ett historiskt ansvar medan försvararna, särskilt Göring, försökte förvandla rättegången till en plattform för sina åsikter. Görings slutliga erkännande av lojalitet mot Hitler, framtvingat av Fyfe, visar hur fåfänga kunde vara en svaghet även för den mäktigaste av fångar.

En central tematik är konfrontationen med ondskan och samhällets likgiltighet, ett budskap som förmedlas genom karaktären Howard Triest och hans personliga tragedi. Filmen följer också de personliga konsekvenserna för dem som var involverade i processen, från Kelleys tragiska nedgång till alkoholism och självmord, till de små mänskliga handlingarna av medkänsla mitt i all grymhet, som när Triest väljer att hjälpa Streicher trots allt. Sluttexterna understryker hur Robert H. Jacksons arbete i Nürnberg lade grunden för den internationella rättsliga behandlingen av krigsförbrytelser, en arv som fortfarande är relevant. Filmen fungerar som en studie av hur psykologi, juridik och historia korsas i efterdyningarna av en av historiens största katastrofer.

Vanliga frågor om Nürnberg

Vad handlar filmen Nürnberg om?

Filmen Nürnberg följer den amerikanske armépsykiatern Douglas Kelley, spelad av Rami Malek, som utvärderar de nazistiska ledare som ska ställas inför rätta. Han fokuserar särskilt på Hermann Göring, spelad av Russell Crowe, och andra högt uppsatta nazister som Rudolf Hess och Julius Streicher. Handlingen kretsar kring Kelleys psykologiska möten med fångarna och hur han samtidigt agerar som informant åt åklagarsidan. Filmen skildrar även förloppet kring rättegångarna och de personliga konsekvenserna för de inblandade.

Vilka skådespelare har huvudrollerna i filmen?

Rami Malek spelar huvudrollen som psykiatern Douglas Kelley. Russell Crowe porträtterar den infångade nazistledaren Hermann Göring. I viktiga biroller syns Michael Shannon som åklagaren Robert H. Jackson och Leo Woodall som tolkaren Sergeant Howard Triest. Ytterligare betydande roller innehas av Richard E. Grant som den brittiske åklagaren Sir David Maxwell Fyfe och Colin Hanks som psykologen Gustave Gilbert. John Slattery spelar fängelsechefen Burton C. Andrus.

När och var hade filmen premiär?

Filmen Nürnberg hade sin världspremiär den 7 september 2025. Premiären ägde rum på Toronto International Film Festival i Kanada. Den släpptes sedan på bio i USA den 7 november 2025 genom Sony Pictures Classics. Den svenska biopremiären följde den 5 december 2025, där SF Studios stod för distribution.

Vilken bok är filmen baserad på och vem är regissören?

Filmen Nürnberg är baserad på Jack El-Hais roman från 2013 med titeln The Nazi and the Psychiatrist. Regissören James Vanderbilt har även skrivit filmens manus efter denna bok. Vanderbilt var också medproducent för filmen. Hans filmatisering följer bokens berättelse om psykiatern Douglas Kelleys arbete under Nürnbergrättegångarna.

Vad säger kritikerna om filmen?

Filmen Nürnberg fick generellt positiva recensioner från kritiker när den hade premiär. Särskilt beröm fick Russell Crowes rollprestation som Hermann Göring. Filmen hyllades för sin historiska skildring och psykologiska djup. Dess budskap om rättvisa och ansvar i kölvattnet av krigets fasor framhävdes också. Kritikerna noterade att filmen lyckas visa på komplexiteten i att bedöma och förstå de skyldigas natur.

Hur slutar filmen och vad hände med huvudpersonerna?

I filmens slut akt döms Hermann Göring till döden genom hängning, men han begår självmord med cyanid natten före avrättningen. Douglas Kelley återvänder till USA, publicerar en bok om sina erfarenheter men drabbas av alkoholism. En textremsa i slutet av filmen avslöjar att Kelley tog sitt eget liv med cyanid år 1958. Tolken Howard Triest återförenas med sin syster, medan åklagaren Robert H. Jacksons arbete lade grunden för framtida internationell rättvisa för krigsförbrytelser.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.