Hermann Göring
Hermann Wilhelm Göring var en tysk politiker, militär och dömd krigsförbrytare. Han föddes 1893 i Rosenheim och dog 1946 i Nürnberg. Göring var en av de mest inflytelserika personerna i det nazistiska Tredje riket, där han bland annat tjänstgjorde som riksmarskalk och chef för flygvapnet Luftwaffe. Han ställdes inför rätta vid Nürnbergprocessen efter andra världskriget och dömdes till döden för brott mot freden, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten.
Uppväxt och tidiga år
Hermann Wilhelm Göring föddes den 12 januari 1893 på Marienbad-sanatoriet i Rosenheim i Bayern. Hans far, Heinrich Ernst Göring, var en före detta kavalleriofficer som vid tiden för sonens födelse tjänstgjorde som generalkonsul på Haiti. Modern, Franziska Tiefenbrunn, återvände till Tyskland för att föda barnet men lämnade den sex veckor gamle Hermann hos en vän i Bayern och återvände till maken i Västindien. Först tre år senare återförenades familjen i Tyskland. Görings fadder var den judiske läkaren och affärsmannen Hermann Epenstein, som försörjde familjen ekonomiskt och lät dem bo på slottet Burg Veldenstein. Göring utvecklade ett tidigt intresse för militären och lekte med tennsoldater och klädde ut sig i en boeruniform. Vid elva års ålder skickades han till internatskola, men han tyckte om livet där så illa att han sålde en fiol för att köpa en tågbiljett hem och låtsades vara sjuk för att slippa återvända. Han älskade att leka krig och klättra i berg, och vid sexton år började han på den prestigefyllda militärakademin i Berlin-Lichterfelde, där han tog examen med utmärkelse.
Första världskriget och flygarmeriter
Göring anslöt sig till det preussiska prins Wilhelm-regementet 1912. Vid första världskrigets utbrott 1914 tjänstgjorde han i infanteriet nära den franska gränsen men insjuknade snart i reumatism. Hans vän Bruno Loerzer övertalade honom att övergå till flygtjänst, och Göring började flyga som Loerzers observatör i en spanings- och bombdivision. För dessa insatser dekorerades båda männen med Järnkorset av första klass av kronprinsen. Efter att ha genomgått pilotutbildning blev Göring jaktpilot och tilldelades först till Jagdstaffel 5. I luftstrid skadades han svårt i höften och behövde nästan ett år för att återhämta sig. I februari 1917 överfördes han till Jagdstaffel 26, som då leddes av hans vän Loerzer. Göring fortsatte att skjuta ned fientliga flygplan och fick i maj 1917 befälet över Jagdstaffel 27. Under sin aktiva tid som stridspilot sköt han totalt ned 22 fientliga flygplan. För dessa bedrifter tilldelades han den högsta preussiska militära utmärkelsen, Pour le Mérite, i maj 1918. Efter Manfred von Richthofens död i april 1918 blev Göring slutligen befälhavare för den berömda Richthofeneskadern, även känd som Jagdgeschwader 1.
Mellankrigstiden, missbruk och politisk början
Efter krigsslutet 1918 vistades Göring en tid i Sverige och Danmark, där han arbetade som pilot. I Sverige var han engagerad i det nybildade flygbolaget Svensk Lufttrafik och erhöll en svensk flyglicens för passagerarflyg i augusti 1919. Under första halvåret 1920 var han anställd som pilot vid bolaget. Han påstås ha varit pilot på den första flygpostrutten mellan Sverige och England den 15 september 1920. Under en resa till greve Eric von Rosens gods Rockelsta i februari 1920 träffade han Carin von Kantzow, som han gifte sig med den 3 januari 1923. I München kom Göring i kontakt med Adolf Hitler och anslöt sig till NSDAP i slutet av 1922. Han var med och organiserade paramilitära styrkan SA. Göring deltog i det misslyckade ölkällarkuppförsöket i november 1923, där han skadades svårt av ett rikoschetterande skott i ljumsken. Under sin konvalescens utvecklade han ett morfinberoende som skulle förfölja honom livet ut. Efter kuppen var han efterlyst och tvingades fly utomlands, först till Österrike och Italien, och sedan tillbaka till Sverige. I Sverige förvärrades hans missbruk, och han var vid flera tillfällen tvångsinlagd på sjukhus. År 1925 var han patient på Aspuddens sjukhem, skriven som narkoman, och han bröt sig in i ett medicinskåp för att få tag på morfin. Han var så våldsam att han fördes till Långbro sjukhus, där han var tvångsinlagd på en avdelning för våldsbenägna patienter mellan september och oktober 1925. Han återvände till Långbro för ytterligare vårdperioder under 1926 och 1927.
Politisk makt och uppbyggnad av naziststaten
Efter en amnesti 1926 kunde Göring återvända till Tyskland och blev snart riksdagsledamot för NSDAP efter valet 1928. Hans kontakter med den tyska aristokratin var viktiga för partiets ökade inflytande. Den 30 augusti 1932 valdes han till riksdagens talman. Hans första hustru Carin avled 1931 på grund av ett medfött hjärtfel. År 1935 gifte han om sig med skådespelerskan Emmy Sonnemann, med vilken han fick dottern Edda 1938. Efter nazisternas maktövertagande 1933 utnämndes Göring till preussisk ministerpresident. Han blev chef för Reichsluftfahrtministerium och hade ansvar för återskapandet av det tyska flygvapnet, Luftwaffe. En av hans första åtgärder som minister var att övervaka skapandet av hemliga polisen Gestapo, som han senare överlät till Heinrich Himmler 1934. Göring var central i utrensningen under de långa knivarnas natt 1934, då SA-chefen Ernst Röhm och andra högt uppsatta personer mördades. Han planerade och organiserade denna aktion tillsammans med Himmler och Reinhard Heydrich. År 1935 utsågs han formellt till överbefälhavare för Luftwaffe.
Ekonomisk makt, utrikeskontakter och förföljelser
År 1936 utsågs Göring till ansvarig för den så kallade fyraårsplanen, vilket gav honom omfattande kontroll över den tyska krigsekonomin och mobiliseringen för krig. Genom koncernen Reichswerke Hermann Göring, en stor industriell konglomerat inom järn-, vapen- och maskinindustrin, byggde han upp en stor personlig förmögenhet. Göring var även inblandad i organisationen av pogromen kristallnatten 1938, som en reaktion på mordet på en tysk diplomat i Paris. Historiker anser att Hitler talade om behovet av en kraftfull markering, vilket ledde till att främst Joseph Goebbels och Göring organiserade våldshandlingarna. Göring fortsatte att ha nära kontakter med Sverige. Han var vän med bröderna von Rosen och utnämndes 1938 till hedersledamot i Svenska Jägareförbundet. Han förlänades storkorset av Kungl. Svenska Svärdsorden med kedja 1939. Göring hade ett centralt ansvar för etableringen av det nazistiska förtrycksapparaten. Han var ansvarig för inrättandet av de första koncentrationslägren. År 1941 gav han Reinhard Heydrich i uppdrag att organisera den så kallade slutgiltiga lösningen av judefrågan.
Andra världskriget och gradvis maktförlust
Vid krigsutbrottet den 1 september 1939 utnämndes Göring officiellt till Hitlers ställföreträdare som rikskansler. Som chef för Luftwaffe ledde han de inledande flyganfallen mot Polen och senare Storbritannien. Efter Frankrikes fall 1940 utnämndes han till riksmarskalk (Reichsmarschall des Grossdeutschen Reiches), en särskilt skapad rang som gav honom senioritet över alla andra officerare i de tyska väpnade styrkorna. Från 1942 började dock hans inflytande att minska, delvis på grund av Luftwaffes oförmåga att förhindra allierade bombningar över Tyskland och att förse de omringade tyska trupperna i Stalingrad med förnödenheter. Hans återupptagna morfinmissbruk bidrog också till försämringen. Relationen med Hitler blev alltmer spänd, och andra nazistledare som Martin Bormann, Heinrich Himmler, Joseph Goebbels och Albert Speer utnyttjade situationen för att tävla om Führerns gunst. I april 1945, med ryska trupper nära Berlin, besökte Göring Hitler i rikskansliets bunker på dennes födelsedag och for sedan till Obersalzberg. General Alfred Jodl meddelade honom att han förväntades ta över ledningen om Hitler dog. Göring skickade den 23 april ett telegram till Hitler där han erbjöd sig att ta över makten. Hitler tolkade detta som förräderi, uteslöt Göring ur partiet, avsatte honom från alla ämbeten och beordrade hans arrestering. Bormann försökte få honom avrättad, men ordern verkställdes inte. Efter Tysklands kapitulation greps Göring av amerikanska trupper och fördes först till Luxemburg och sedan till Nürnberg.
Nürnbergprocessen, dom och självmord
Hermann Göring ställdes inför rätta som den främste av de anklagade vid den internationella militärdomstolen i Nürnberg 1945–1946. Han åtalades för konspiration, brott mot freden, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Under rättegången gjorde han initialt ett skarpt intryck och försvarade sig energiskt. Domstolen fann honom skyldig på samtliga punkter och dömde honom till döden genom hängning. Göring hade formellt begärt att bli avrättad genom arkebusering, som en soldat, men denna begäran avslogs av domstolen. Natten innan den planerade avrättningen den 15 oktober 1946 begick Göring självmord i sin cell på Nürnbergs stadsfängelse genom att svälja en cyanidkapsel. Hans död förhindrade att domen verkställdes av de allierade myndigheterna.
Vanliga frågor om Hermann Göring
Vad är Hermann Göring mest känd för?
Hermann Göring är mest känd som en av de högsta ledarna i det nazistiska Tyskland och en dömd krigsförbrytare. Han var riksmarskalk och överbefälhavare för flygvapnet Luftwaffe under andra världskriget. Göring var en av de mäktigaste personerna i Tredje riket efter Adolf Hitler och hade ansvar för den tyska krigsekonomin genom fyraårsplanen. Han var också en av grundarna av hemliska polisen Gestapo och hade ett centralt ansvar för inrättandet av koncentrationslägren och organisationen av Förintelsen. Efter kriget dömdes han till döden vid Nürnbergprocessen.
Vad hände med Hermann Göring efter kriget?
Efter andra världskrigets slut greps Hermann Göring av amerikanska soldater i maj 1945. Han fördes först till ett interneringsläger i Luxemburg och i augusti 1945 till Nürnbergs stadsfängelse. Han ställdes inför rätta vid den internationella militärdomstolen i Nürnberg, där han var den främste av de åtalade. Göring dömdes till döden för brott mot freden, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Han skulle avrättas genom hängning den 15 oktober 1946, men begick självmord i sin cell natten innan genom att svälja en cyanidkapsel.
Vad hade Göring för roll i Luftwaffe och varför förlorade han inflytande?
Hermann Göring utsågs 1935 till överbefälhavare för det tyska flygvapnet, Luftwaffe, och hade ansvar för dess uppbyggnad och operationer. Under andra världskriget ledde han Luftwaffe under anfallen mot Polen 1939 och under slaget om Storbritannien. Hans rykte och inflytande hos Hitler försämrades dock i takt med att Luftwaffe misslyckades med att förhindra de allierades strategiska bombningar av Tyskland. Ett speciellt svårt misslyckande var oförmågan att förse de omringade tyska trupperna i Stalingrad med förnödenheter via luften. Dessa militära motgångar, kombinerat med att han återupptog ett morfinmissbruk, ledde till en successiv maktförlust från 1942 och framåt.
Hur var Görings relation till Adolf Hitler?
Görings relation till Hitler var nära under många år, och han utnämndes till hans officiella ställföreträdare 1939. Under krigets första år stod han högt i gunst och utnämndes till riksmarskalk 1940. Från 1942 började relationen försämras på grund av militära motgångar och Görings återfall i morfinmissbruk. Misstämningen blev tydlig våren 1943, och våren 1944 var relationen mycket spänd. Brytningen blev fullständig i april 1945 när Göring, efter att ha fått uppgifter om att Hitler tänkte begå självmord i Berlin, skickade ett telegram där han erbjöd sig att ta över ledningen. Hitler såg detta som förräderi, uteslöt honom ur partiet, avsatte honom från alla ämbeten och lät arrestera honom.
Vad gjorde Göring under mellankrigstiden innan han blev nazist?
Efter första världskriget arbetade Göring som pilot i Sverige och Danmark. Han var anställd vid flygbolaget Svensk Lufttrafik och påstås ha varit pilot på den första flygpostrutten mellan Sverige och England den 15 september 1920. I Sverige träffade han sin blivande hustru Carin von Kantzow under ett besök på greve Eric von Rosens gods. Efter att ha anslutit sig till NSDAP 1922 deltog han i det misslyckade ölkällarkuppförsöket 1923, skadades och tvingades fly utomlands. Under exilen i Sverige led han av ett svårt morfinmissbruk som utvecklats efter hans skada och var tvångsinlagd på sjukhus som Långbro flera gånger mellan 1925 och 1927. Efter amnesti återvände han till Tyskland, blev riksdagsledamot 1928 och valdes till riksdagens talman 1932.
Vilka utmärkelser fick Göring och vilket var hans förhållande till Sverige?
Under sin tid som stridspilot under första världskriget tilldelades Hermann Göring den prestigefyllda utmärkelsen Pour le Mérite 1918 för att ha skjutit ned 22 fientliga flygplan. Han mottog även Järnkorset av första klassen. Under nazisttiden förlänades han storkorset av Kungl. Svenska Svärdsorden med kedja 1939. Han utnämndes också till hedersledamot i Svenska Jägareförbundet 1938. Göring hade en personlig koppling till Sverige genom sin första hustru Carin von Kantzow och vänskapen med familjen von Rosen. Han tillbringade betydande tid i landet under 1920-talet, både som pilot och under sin konvalescens och behandling för morfinmissbruk.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.





