Lidingöloppet

Historia och tillkomst

Idén till Lidingöloppet publicerades av journalisten Sven Lindhagen i tidningen Idrottsbladet den 15 maj 1965. Han föreslog ett stort terränglopp för motionslöpare, i stil med Vasaloppet för skidåkare. Initiativtagarna som tog idén till verkställighet var Karl Axel Karlberg och Sven Gärderud, far till löparen Anders Gärderud. Den första tävlingen ägde rum den 10 oktober 1965. Till denna första upplaga anmälde sig 644 personer, varav 538 kom till start och 512 fullföljde loppet. Deltagarantalet ökade snabbt under de följande åren. Statusen höjdes också i takt med att prissummorna ökade och fler elitlöpare började delta. Antalet deltagare har under senare år stabiliserats kring 35 000 personer under hela Lidingöloppshelgen. År 2009 var antalet anmälda så högt som 38 047. Huvudklassen på 30 kilometer har cirka 15 000 deltagare, varav ungefär 20 procent är kvinnor.

Lidingöloppet har en tradition av att locka långdistanslöpare som studerar vid Bosöns idrottshögskola. Sedan 1982 är tävlingen noterad i Guinness rekordbok som världens största terränglopp. En minnessten med en infälld järnplatta rests till 35-årsjubileet den 3 oktober 1999 på startområdet vid Koltorps gärde. Plattan bär texten som påminner om att Lidingöloppet är världens största terränglopp och att platsen varit startplats för 30-kilometersloppet sedan 1966.

Tävlingsupplägg och huvudlopp

Lidingöloppet genomförs numera sista helgen i september varje år. Under de första åren, från 1965 till 1972, hölls det andra söndagen i oktober. Perioden 1973 till 2001 var det första helgen i oktober, med ett undantag 1988 då det sköts upp till andra helgen på grund av OS i Seoul. Tävlingshelgen innehåller ett antal lopp som börjar på fredagen och avslutas med de sista loppen på söndagen. Dessa är anpassade för olika åldersgrupper och banlängder. Huvudloppet är 30-kilometersloppet, kallat MK30, där MK står för män och kvinnor. Det startar vid Koltorps gärde och har målgång i Grönsta gärde. I detta lopp springer män och kvinnor gemensamt och delas in i startgrupper baserat på tidigare kvalifikationer. För elitlöparna ligger vinnartiderna på cirka 1 timme och 40 minuter, medan normaltränade motionslöpare vanligtvis tar mellan 2,5 och 3 timmar. Tider från olika år är inte direkt jämförbara eftersom förutsättningarna kan variera kraftigt beroende på underlag och väder. För att motverka leriga sträckor vid regn läggs det numera ofta på grus på problematiska partier.

Utveckling av distanser och lopp

Utbudet av lopp har utvecklats och breddats sedan starten. År 1967 tillkom ett 15-kilometerslopp för kvinnor, med start vid Fågelöudde. Den ursprungliga sträckan var 15 800 meter men angavs som 16 km. 1981 justerades banan och distansen angavs därefter som 15 km. Från 1998, när starten flyttades till Hustegaholm, öppnades loppet även för motionärer under 50 år, och det fick namnet MK15. Banlängden är numera 14 950 meter. För äldre deltagare infördes tiokilometerslopp för män över 60 och kvinnor över 50 år redan 1973. Det finns ingen övre åldersgräns för att delta i MK30, men lägsta ålder är satt till 17 år. Kvinnornas huvudlopp är Rosa Bandet-loppet, som tidigare hette Lidingö Tjejlopp (LT10). Detta tiokilometerslopp avgörs på söndagen. Tiokilometersbanan är 9 840 meter lång och startar på ett gärde i Grönsta.

Traditioner och utmärkelser

En viktig tradition är utdelandet av segrarkransar. År 1968 föreslogs att det stora 30-kilometersloppet borde ha en kranskulla. Göcke Kåremos dotter Elisabeth blev den första kranskullan. En krans delas ut till segrarna i klasserna M30 och K30. Kranskullan koras traditionsenligt på fredagskvällen under Lidingöloppshelgen i Lidingö kyrka. De som fullföljer loppen får medaljer. Under de första elva åren fick löpare som klarade en specifik plaketttid på 30 km en bronsplakett. Från 1973 fastställdes plakettiden till 2 timmar och 15 minuter. Medaljmotiven har förändrats över tid. Från 1989 har medaljerna haft motiv från skulpturer av Lidingöbon Carl Milles, i samarbete med Millesstiftelsen. Dessa medaljer har en diameter på 65 mm och ett blåvitt band. Fullföljare får en bronsmedalj, de som klarar plakettiden får silver, och segrarna får en förgylld medalj.

Organisation och ledning

Lidingöloppet har haft flera tävlingsledare och generalsekreterare genom åren. Grundaren Sven Gärderud var tävlingsledare under de första tio åren, fram till 1975. Han efterträddes då av Lars-Eric Dahlstedt, som från 1978 var både generalsekreterare och tävlingsledare fram till sommaren 1999. Därefter tog Erik Toll över som kanslichef, medan Per Spik var tävlingsledare till 2003. Jan-Eric Österström var generalsekreterare mellan 2003 och 2010, följd av Tomas Hoszek (2010–2018). Ninna Engberg hade posten 2019–2020, Cecilia Gyldén 2020–2022, och från 2023 är Krister Svensson generalsekreterare.

De olika loppen under Lidingöloppshelgen

Lidingöloppshelgen omfattar ett brett spektrum av evenemang för olika grupper. På fredagen arrangeras Lidingöruset, ett terränglopp för barn och vuxna med intellektuella funktionshinder, med sträckor på 1,7 och 4 kilometer. Sedan 2013 ingår även ett rullstolslopp på 1,5 kilometer. Även Lidingöstafetten går av stapeln på fredagen, främst för företagslag. Stafetten startade 1988 och har haft varierande sträcklängder genom åren. Den nådde sin topp 1992 med 1 104 fullföljande lag. Lidingö På Gång, tidigare kallat Lidingö Stavgångslopp, hölls på fredagen fram till 2019, då det byttes ut mot Lidingö Femman, ett femkilometerslopp med start och mål på Grönsta Gärde. På lördagen arrangeras de huvudsakliga terrängloppen från två startplatser. Från Grönsta Gärde går lopp på 4 och 10 kilometer för olika åldersklasser. Från Koltorps gärde startar MK15 på 15 kilometer och huvudloppet MK30 på 30 kilometer. På söndagen hålls Lilla Lidingöloppet på sträckorna 1,7, 3 och 6 kilometer, samt Knatteloppet på 1,7 kilometer. Rosa Bandet-loppet (tidigare LT10) är kvinnornas huvudlopp och avgörs också på söndagen. Detta lopp infördes som ett Rosa Bandet-lopp 2016 i samarbete med Cancerfonden och ICA för att sprida kunskap om fysisk aktivitets betydelse och samla in pengar till cancerforskning.

Vanliga frågor om Lidingöloppet

När startade Lidingöloppet och vem kom på idén?

Lidingöloppet arrangerades för första gången den 10 oktober 1965. Den ursprungliga idén att skapa ett stort terränglopp för motionslöpare, som ett motsvarighet till Vasaloppet, publicerades av journalisten Sven Lindhagen i tidningen Idrottsbladet den 15 maj 1965. Initiativtagarna som förverkligade idén var Karl Axel Karlberg och Sven Gärderud. Till den första tävlingen anmälde sig 644 personer.

Varför är Lidingöloppet så känt?

Lidingöloppet är känt som världens största terränglopp sett till antalet deltagare, en titel som har varit noterad i Guinness rekordbok sedan 1982. Tävlingen lockar tusentals deltagare varje år, med huvudloppet på 30 kilometer som har cirka 15 000 deltagare. Dess storlek, långa historia sedan 1965 och inkludering i den prestigefyllda tävlingsserien En svensk klassiker har bidragit till dess ryktbarhet. Dessutom har tävlingen högt status bland både elit- och motionslöpare.

Vilka är huvudloppen och när går de av stapeln?

Huvudloppet är 30-kilometersloppet (MK30) där män och kvinnor springer tillsammans. Det avgörs på lördagen under Lidingöloppshelgen. Kvinnornas huvudlopp är Rosa Bandet-loppet på 10 kilometer (tidigare Lidingö Tjejlopp), som hålls på söndagen. Ytterligare ett populärt lopp är 15-kilometersloppet (MK15), som också går på lördagen. Hela evenemanget sträcker sig över tre dagar, från fredag till söndag, med olika distanser för olika åldrar och grupper.

Var går Lidingöloppet av stapeln?

Lidingöloppet arrangeras på Lidingö i Stockholms skärgård. Huvudloppets 30-kilometerssträcka startar vid Koltorps gärde och har sin målgång i Grönsta gärde. Banan går mestadels på breda, grusförstärkta stigar. Många av de andra loppen under helgen, som Lidingö Femman och Lilla Lidingöloppet, har även de start och/eller mål vid Grönsta Gärde.

Hur många deltar i Lidingöloppet?

Det totala antalet deltagare under hela Lidingöloppshelgen har under senare år stabiliserats kring 35 000 personer. Rekordåret var 2009 med 38 047 anmälda. Huvudklassen på 30 kilometer har cirka 15 000 deltagare varje år. Antalet deltagare ökade kraftigt från starten 1965, då 512 personer fullföljde, till att nå sin storlek på 1980-talet då det blev världens största terränglopp.

Vad är Rosa Bandet-loppet?

Rosa Bandet-loppet är ett tiokilometerslopp som ingår i Lidingöloppshelgen och hålls på söndagen. Det var tidigare känt som Lidingö Tjejlopp (LT10) och blev kvinnornas huvudlopp 2002. År 2016 infördes samarbetet med Cancerfonden och ICA, och loppet bytte namn till Rosa Bandet-loppet. Syftet är att sprida kunskap om hur fysisk aktivitet kan minska risken för cancer och samtidigt samla in pengar till cancerforskning. Loppet är öppet för både kvinnor och män och ingår i En svensk klassiker - korta.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.