Sexuella övergreppen under We Are Sthlm

Bakgrund och tidigare problem

We Are Sthlm var en gratis sommarfestival för ungdomar i centrala Stockholm. Arrangören var medveten om att sexuella övergrepp hade förekommit under tidigare festivaler. Sedan 2014 hade ett nytt tillvägagångssätt noterats, där grupper av unga män omringade och ofredade flickor. Detta beteende liknade ett fenomen som i arabiska länder kallas taharrush gamea. Polisen hade inför festivalen 2015 interna diskussioner om att sexuella ofredanden varit ett stort problem tidigare år. Enligt polisen var ensamkommande överrepresenterade bland gärningsmännen, en uppgift som senare kom att spela en stor roll i den offentliga debatten.

Övergreppen under festivalen 2015

Under festivalen 2015 inkom rapporter om sexualbrott tidigt, så fort konserterna startat. Antalet anmälda sexualbrott ökade till 19, jämfört med 13 året innan. Totalt rapporterades 38 incidenter av sexuella trakasserier under åren 2014 och 2015, där de flesta offren var flickor under 15 år. Polisen bedömde att mörkertalet var stort och att antalet anmälningar var få i förhållande till de misstänkta brotten. På grund av trängsel och svårigheten att identifiera gärningsmän valde polisen en strategi att avvisa misstänkta personer från området med stöd av ordningslagen. Totalt genomfördes 270 sådana avlägsnanden. Mycket av polisens resurser gick åt till att trösta offer och hjälpa dem hem. Efter festivalen sammanställde polisen en förteckning över 20 ärenden om sexuellt ofredande. Endast ett av dessa ledde till åtal, vilket polisen förklarade med att brotten var svåra att utreda på grund av trängsel, brist på vittnen och att vissa målsägande valde att inte medverka.

Begränsad rapportering under sommaren 2015

Medierapporteringen om händelserna under själva festivalen var mycket begränsad. Sveriges Radio gjorde ett inslag den 12 augusti där man nämnde att det funnits problem tidigare år, men utelämnade information om omfattningen, det specifika tillvägagångssättet och att förövarna enligt polisen var flyktingungdomar. Inga andra stora medier följde upp detta. Efter festivalen publicerade polisen en artikel där man summerade evenemanget som förhållandevis lugnt med få brott, utan att nämna de sexuella övergreppen. Författaren och politikern Tommy Deogan bloggade den 16 augusti om att ha bevittnat övergrepp, men större medier valde att inte rapportera. Dagens Nyheter hade fått tips om händelserna två dagar efter festivalen, både från en psykolog och en polisinspektör, men tidningen följde inte upp nyheten. Enligt psykologen tipsades även Svenska Dagbladet, som inte heller återkom.

Uppdagandet och debatten i januari 2016

Händelserna vid We Are Sthlm kom i allmänhetens fokus i januari 2016, i samband med de omfattande sexuella övergreppen i Köln under nyårsafton. Dagens Nyheter kritiserade den 7 januari tysk media och polis för att ha tystat ned händelserna i Köln. Den 9 januari publicerade tidningen en artikel av Lasse Wierup som pekade på likheter med övergreppen i Stockholm och undrade varför de hamnat i medieskugga. Samma kväll skrev Chang Frick på Nyheter Idag att Dagens Nyheter hade fått tips i augusti men inte agerat. Dagens Nyheter medgav att man fått tips men menade att det inte gick att bekräfta, och kritiserade i sin tur polisen för att ha mörklagt händelsen. En polischef uttalade att man ibland inte vågar säga som det är av rädsla för att det ska gynna Sverigedemokraterna. Rikspolischef Dan Eliasson lovade att utreda händelsen. Polisens talesperson Varg Gyllander sade att det förekommit självcensur hos polisen på grund av rädsla för immigrationsdebatten, men att polisen inte medvetet mörkat händelserna. Statsminister Stefan Löfven beskrev det som ett dubbelt svek mot de utsatta kvinnorna, både att brott inte lagförts och att polisen inte informerat.

Kritik mot medier och motreaktioner

Debatten som följde blev intensiv och polariserad. Dagens Nyheters redaktionschef Caspar Opitz uttryckte förvåning över att så många journalister som bevakat festivalen missat nyheten. Han menade att alla etablerade medier, inklusive alternativmedia, kollektivt hade förbisett händelserna. Kritiken mot Dagens Nyheter från Nyheter Idag och andra avfärdades av vare sig kommentatorer som ett drev från högerextrema krafter. Helena Giertta, chefredaktör på Journalisten, beskrev kritiken som en attack på alla journalister från nationalistiska och invandringsfientliga krafter. Den norska branschtidningen Journalisten granskade dock Nyheter Idags källor och bedömde dem som trovärdiga. En anonym polisman uttalade i intervju att man inte vill beskriva en obekvam verklighet. Peter Santesson vid Demoskop menade att samhällsdebatten om migration hade förändrats radikalt mellan augusti 2015 och januari 2016, vilket gjorde att nyheten då kunde ta fart.

Konsekvenser och senare åtgärder

Polisen var i februari 2016 självkritisk till att man inte informerat allmänheten om den förhöjda risken för unga flickor. Senare under året delade man ut armband med texten #tafsainte. Stockholm stads evenemangschef sade att man tagit tag i problemet genom att utbilda personal i värdegrund och förstärka säkerhetsavdelningen. Han förnekade att det var fråga om en mörkläggning och menade att händelsen fått ny uppmärksamhet genom liknande övergrepp i Köln och Helsingfors. Vid festivalen 2018 rapporterade arrangören att man genom att stänga tidigare och ändra spelordning lyckats minska antalet incidenter med 90 procent. En 15-årig pojke greps i januari 2016 och åtalades för övergrepp mot två 14-åriga flickor vid festivalen 2015, vilket var ett av mycket få fall som ledde till åtal.

Analys och tolkningar

Debatten kring händelserna vid We Are Sthlm berörde djupare frågor om medieetik, politisk korrekthet och integrationsutmaningar. Varg Gyllander från polisen spekulerade i att rädsla för att ge bränsle åt invandringskritisk retorik hade lett till självcensur. KBT-terapeuten Anosh Ghasri skrev 2017 att för att förstå förövarnas gruppbeteende måste man förstå hur social skam fungerar i gruppcentrerade samhällen, och hur denna kontrollmekanism sätts ur spel när individer är skilda från sina vanliga sociala nätverk. David Brax, forskare vid Göteborgs universitet, hypotesiserade att polisen kanske var orolig för hämndattacker mot andra migranter om brotten gjordes offentliga, samtidigt som han varnade för att en mörkläggning skulle bekräfta högerextrema gruppers tro på att media inte rapporterar om brott begångna av migranter.

Vanliga frågor om Sexuella övergreppen under We Are Sthlm

Vad hände under We Are Sthlm 2015?

Under ungdomsfestivalen We Are Sthlm i Stockholm sommaren 2015 utsattes unga kvinnliga besökare för omfattande sexuella övergrepp och trakasserier. Gärningsmännen, som ofta verkade i grupp, omringade och ofredade flickorna i trängseln. Polisen fick in rapporter om 19 sexualbrott under årets festival, en ökning från 13 året innan. Totalt anmäldes 38 incidenter under åren 2014 och 2015. Polisens strategi blev att avvisa misstänkta från området, vilket ledde till 270 avlägsnanden.

Varför kom inte händelserna fram förrän månader senare?

Händelserna vid We Are Sthlm 2015 kom inte till allmänhetens kännedom förrän i januari 2016. Anledningen var att varken polisen eller de etablerade medierna rapporterade om omfattningen under eller direkt efter festivalen. Polisen inkluderade inte informationen i sina pressmeddelanden, och medier som Dagens Nyheter och Sveriges Radio som fått tips valde att inte publicera nyheten. Först i samband med de uppmärksammade övergreppen i Köln nyårsafton 2016 började svenska medier granska vad som hänt i Stockholm.

Vem kritiserades för att ha täckt upp händelserna?

Både polisen och medierna utsattes för hård kritik. Polisen anklagades för att ha mörklagt händelserna genom att inte informera allmänheten i sina sammanfattningar av festivalen. Polisens talesperson Varg Gyllander medgav att det förekommit självcensur bland polisanställda på grund av rädsla för immigrationsdebatten. Dagens Nyheter kritiserades för att ha fått konkreta tips men inte ha följt upp dem. Tidningens redaktionschef svarade att tipset inte gick att bekräfta. Statsminister Stefan Löfven kritiserade polisen för ett dubbelt svek mot offren.

Vilka var gärningsmännen och ledde brotten till åtal?

Enligt polisen var ensamkommande flyktingungdomar överrepresenterade bland gärningsmännen vid festivalen. Brotten var dock svåra att utreda på grund av trängsel, brist på vittnen och att vissa offer inte ville medverka. Av de 20 ärenden som polisen sammanställde efter festivalen 2015 ledde endast ett till åtal. I januari 2016 greps en 15-årig pojke och åtalades för övergrepp mot två 14-åriga flickor vid festivalen.

Vad gjorde polisen under festivalen för att stoppa övergreppen?

Polisens främsta åtgärd under festivalen 2015 var att avvisa misstänkta personer från området med stöd av ordningslagen. Totalt genomfördes 270 sådana avlägsnanden. Polisen bedömde att detta arbete sannolikt förhindrade ett betydande antal övergrepp. Mycket av polisens resurser gick även åt till att trösta och hjälpa offer. Efter kritiken 2016 blev polisen mer självkritisk och startade informationskampanjer, som att dela ut armband med texten #tafsainte.

Hur påverkade detta festivalens arrangemang framöver?

Efter uppmärksamheten införde arrangören av We Are Sthlm åtgärder för att förhindra nya övergrepp. Man utbildade personal i värdegrund, förstärkte säkerhetsavdelningen och ändrade logistik. Vid festivalen 2018 rapporterade arrangören att man genom att stänga tidigare och ändra spelordning lyckats minska antalet incidenter med hela 90 procent. Evenemangschefen förnekade att den tidigare bristande rapporteringen var en medveten mörkläggning, utan menade att problemet fått ny aktualitet genom händelser utomlands.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.