Dubbelmordet i Linköping

Händelseförloppet vid Kanberget

Morden begicks en tisdagsmorgon strax efter klockan 07.50 vid Kanberget i centrala Linköping. Den 21-årige gärningsmannen Daniel Nyqvist anföll först den 8-årige pojken med en balisongkniv och högg ihjäl honom. Den 56-åriga kvinnan bevittnade mordet på pojken innan hon själv blev angripen. Kvinnan överlevde attacken tillräckligt länge för att kunna berätta för polisen att gärningsmannen var en ung man, men han kunde inte identifieras på plats. Båda offren avled av knivskadorna.

Det omfattande spaningsarbetet

Polisutredningen, som leddes av poliskommissarie Jan Staaf, blev den näst största i Sveriges brottshistoria, efter utredningen av mordet på Olof Palme. Polisen säkrade mordvapnet och en mössa från brottsplatsen, vilket gav tillgång till gärningsmannens DNA-profil. Analyser av DNA:t visade att mannen var från Nordeuropa, hade mellanblont hår och använde tobak i form av rökning eller snus vid tiden för brottet. Polisen bedömde också att den misstänkte var i tjugoårsåldern och sannolikt led av psykisk störning. Vissa alternativa teorier, som framfördes av bland andra Leif GW Persson och Hasse Aro, menade att dådet kunde ha varit planerat, i synnerhet riktat mot den 8-årige pojken, och att gärningsmannen inte nödvändigtvis var psykiskt störd.

Under åren gjordes fler än 7 000 förhör och polisen tog emot över 13 000 tips. År 2010 publicerades en fantombild av en eftersökt oidentifierad yngre man, och fallet uppmärksammades i SVT:s program Veckans brott som sändes på årsdagen av morden. År 2018 släppte polisen en ny fantombild som var skapad i Nederländerna baserat på en tolkning av DNA-profilen, en teknik som då testades i Sverige för första gången. Denna bild genererade cirka 150 nya tips men ledde inte till någon gripning, och utredningen var länge helt utan misstänkta personer trots det intensiva arbetet.

Gärningsmannens bakgrund och tidiga spår

Daniel Nyqvist växte upp i samhället Sturefors utanför Linköping. Han hade klarat grundskolan med godkänt i alla ämnen och avslutat gymnasiet några månader före dådet. I gymnasiet hade han bytt program och gått elprogrammet med inriktning mot datorteknik på Anders Ljungstedts gymnasium. Redan i januari 2020 hade polisen fått ett tips om Daniel Nyqvist och hans knivintresse, vilket ledde till att han kallades till topsning och förhör. Han infann sig dock inte till detta tillfälle, vilket försenade hans gripande med flera månader.

Genombrottet med DNA-släktforskning

Ett avgörande genombrott i utredningen kom genom användning av kommersiell DNA-släktforskning, en metod som aldrig tidigare använts för att lösa ett brott i Sverige. Polisen fick hjälp av den professionelle genealogen Peter Sjölund. En träff hittades i databasen FamilyTreeDNA på en amerikansk person med svenskt ursprung. Genom traditionell släktforskning kunde man sedan spåra släktlinjer tillbaka till tidigt 1800-tal i Östergötland. En viktig pusselbit kom när en kvinna, efter att ha fått veta att fler DNA-prov från personer med Östergötlands-ursprung skulle kunna hjälpa utredningen, skickade in sitt eget prov. Det visade sig att hon delade cirka 6,25 procent av sitt DNA med gärningsmannen, vilket motsvarar ett släktskap som kusinbarn, och denna träff förenklade arbetet avsevärt eftersom det innebar ett relativt nära släktskap.

Spåren ledde till att polisen i januari 2020 kallade Daniel Nyqvist till förhör och topsning på grund av ett tips om hans knivintresse, men han infann sig inte. Den 9 juni 2020, sexton år efter dåden, greps den då 37-årige Daniel Nyqvist. Först togs hans bror till förhör, men ett DNA-test på Daniel Nyqvist visade en hundraprocentig matchning med spåren från brottsplatsen. Samma dag som han greps erkände han morden på båda offren.

Rättegång och dom

Den 1 oktober 2020 dömdes Daniel Nyqvist i Linköpings tingsrätt för de två morden. Domen löd på rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning. Under rättegången framkom att morden var oprovocerade och att Nyqvist led av en allvarlig psykisk störning med tvångstankar som drev honom att döda. Han dömdes även att betala skadestånd till den mördade 8-åringens familj om totalt 350 000 kronor. Dessutom dömdes han att betala drygt 1,4 miljoner kronor i skadestånd till staten. Den 56-åriga kvinnans familj begärde inget skadestånd under rättegången. Strax efter domen meddelade Daniel Nyqvist genom sin advokat Johan Ritzer att han inte avsåg att överklaga, och domen var därmed slutgiltig.

Rättsligt och metodiskt eftermäle

Dubbelmordet i Linköping blev ett pilotfall för användningen av kommersiell DNA-släktforskning inom svensk brottsutredning. Integritetsskyddsmyndigheten kom senare fram till att polisens arbetssätt vid tillfället inte hade stöd i svensk lag. Som en direkt följd av fallet genomfördes en lagändring som från den 1 juli 2025 ger polisen rätt att, under vissa förutsättningar, använda metoden vid utredning av allvarliga brott som mord, grov våldtäkt och grov våldtäkt mot barn. Fallet har således haft ett betydande inflytande på svensk rättspraxis och utredningsmetodik.

Fallet i media och kultur

Hösten 2020 sändes en dokumentär i två delar om tekniken bakom mordets lösning med titeln DNA-detektiven: Dubbelmordet i Linköping på C More. År 2021 publicerade Peter Sjölund tillsammans med reportern Anna Bodin boken Genombrottet, som detaljerat beskriver släktforskningsarbetet som ledde fram till gärningsmannen. Sjölund medverkade också i Sommar i P1 samma år. Historien har även blivit föremål för en dramaserie. I januari 2025 släpptes Netflix-serien Genombrottet, som är baserad på boken med samma namn, och serien och boken har bidragit till att sprida kunskap om den nya för sin tid utredningsmetoden och fallets ovanliga karaktär i svensk brottshistoria.

Vanliga frågor om Dubbelmordet i Linköping

Vad hände vid dubbelmordet i Linköping?

Den 19 oktober 2004 höggs en 8-årig pojke och en 56-årig kvinna ihjäl med en kniv vid Kanberget i centrala Linköping. Kvinnan bevittnade mordet på pojken innan hon själv attackerades. Hon hann berätta för polisen att gärningsmannen var en ung man, men han kunde inte identifieras på plats. Båda offren avled av sina skador. Gärningsmannen var den då 21-årige Daniel Nyqvist.

När och hur löstes morden i Linköping?

Morden löstes den 9 juni 2020, sexton år efter att de begicks. Lösningen kom genom att polisen, med hjälp av genealogen Peter Sjölund, använde kommersiell DNA-släktforskning för att identifiera gärningsmannen. En träff i släktforskningsdatabasen FamilyTreeDNA kombinerat med traditionell släktforskning ledde fram till Daniel Nyqvist. Ett DNA-test bekräftade sedan en hundraprocentig matchning med spåren från brottsplatsen, och han erkände morden samma dag som han greps.

Vem var gärningsmannen och vilket straff fick han?

Gärningsmannen var Daniel Nyqvist, som var 21 år vid tidpunkten för brotten och 37 år när han greps. Den 1 oktober 2020 dömdes han i Linköpings tingsrätt till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning för de två morden. Domen grundades på att han led av en allvarlig psykisk störning med tvångstankar vid tillfället. Han dömdes också att betala skadestånd på 350 000 kronor till den 8-årige pojkens familj och drygt 1,4 miljoner kronor till staten.

Vad var speciellt med hur detta mordfall löstes?

Detta var första gången i Sveriges historia som ett mord eller annat brott löstes med hjälp av kommersiell DNA-släktforskning. Polisen använde träffar från en databas för släktforskning och kombinerade detta med traditionell släktforskning för att bygga ett familjeträd som ledde fram till gärningsmannen. Metoden blev ett pilotfall inom svensk polis och ledde senare till en lagändring. Integritetsskyddsmyndigheten konstaterade att metoden vid tillfället saknade stöd i lag, vilket påskyndade en ny reglering som träder i kraft 2025.

Vilka bevis fann polisen på brottsplatsen och vilka teorier fanns?

Polisen säkrade mordvapnet, en balisongkniv, och en mössa som gärningsmannen hade burit. Från dessa föremål kunde man ta fram en fullständig DNA-profil av förövaren. DNA-analysen visade att mannen var från Nordeuropa, hade mellanblont hår och var tobaksanvändare. Polisens huvudteori var att gärningsmannen var psykiskt störd, medan alternativa teorier från bland andra Leif GW Persson och Hasse Aro menade att morden, särskilt mot pojken, kunde ha varit planerade och att gärningsmannen inte nödvändigtvis var sjuk.

Finns det någon dokumentär eller bok om fallet och vilket rättsligt inflytande hade det?

Ja, det finns flera bearbetningar av fallet. Hösten 2020 sändes dokumentären DNA-detektiven: Dubbelmordet i Linköping på C More. År 2021 gav Peter Sjölund och Anna Bodin ut boken Genombrottet, som detaljerar släktforskningsarbetet. I januari 2025 släpptes även en dramaserie med titeln Genombrottet på Netflix. Rättsligt sett blev fallet ett pilotfall som visade på en laglucka, vilket ledde till en lagändring som från 1 juli 2025 tillåter polisen att använda DNA-släktforskning vid utredning av allvarliga brott under vissa förutsättningar.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.