D.B. Cooper

Kapningen på Flight 305

På eftermiddagen den 24 november 1971 köpte en man en enkelbiljett med kontanter på Portland International Airport. På biljetten angav han namnet Dan Cooper. Han beskrevs som en vit man i 40-årsåldern, klädd i mörk kostym, vit skjorta, svart regnrock och slips. Han bar på en svart portfölj och en brun papperskasse. Han gick ombord på Northwest Orient Airlines Flight 305, ett Boeing 727-plan med destination Seattle, och satte sig på sista raden. Kort efter starten räckte han en handskriven lapp till en flygvärdinna. Lappen meddelade att han hade en bomb i sin portfölj och bad henne sätta sig bredvid honom. När flygvärdinnan bad att få se bomben öppnade han portföljen och visade en anordning med en stor cylinderbatteri och röda cylindrar som såg ut som dynamit.

Genom flygvärdinnan framförde Cooper sina krav till besättningen. Han krävde 200 000 dollar i omloppsbara amerikanska sedlar och fyra fallskärmar, två framfallskärmar och två ryggfallskärmar, som skulle vara levererade när planet landade i Seattle. Han specificerade att pengarna skulle vara i en ryggsäck. Kravet på två par fallskärmar tolkades som ett sätt att få myndigheterna att leverera fungerande utrustning, eftersom det antydde att han tänkte ta en gisslan med sig. Kaptenen meddelade flygbolagets ledning som godkände att lösenet betalades ut. Planet cirklade i två timmar över Puget Sound för att ge polis och FBI tid att samla ihop pengarna och fallskärmarna.

Interaktioner ombord och förberedelser

Under tiden planet cirklade satt flygvärdinnan Tina Mucklow bredvid Cooper för att fungera som liaison mellan honom och cockpiten. Cooper krävde att hon skulle stanna vid hans sida hela tiden. Han verkade vara på gott humör och skrattade till och med. När Mucklow frågade varför han valt just Northwest Airlines att kapa, svarade han att det inte var för att han hade något agg mot bolaget, utan snarare för att flygningen passade hans behov. Han frågade var Mucklow kom ifrån, och när hon svarade Pennsylvania och Minnesota, kommenterade han att Minnesota var ett mycket fint land. När hon försökte vända på frågan och fråga var han var ifrån, blev han upprörd och vägrade svara. Cooper erbjöd Mucklow en cigarett, vilket illustrerar hans ibland avslappnade sätt under den pågående krisen.

Cooper gav specifika instruktioner om vad som skulle hända vid landning i Seattle. Han krävde att bränslebilar skulle möta planet och att alla passagerare skulle förbli sittande medan Mucklow hämtade pengarna ombord. Han sa att han skulle släppa passagerarna först efter att han fått pengarna. De sista föremålen som skulle bäras ombord var de fyra fallskärmarna. Besättningen informerade flygledningen i Seattle om situationen, som i sin tur kontaktade Seattlepolisen och FBI. Passagerarna ombord fick veta att förseningen berodde på ett mindre mekaniskt problem.

Utväxling i Seattle och ny avfärd

När planet slutligen landade på Seattle, Tacoma International Airport möttes det av bränslebilar. Cooper lät då flygvärdinnan Tina Mucklow gå ut för att hämta lösenpengarna och fallskärmarna, medan de 36 passagerarna förblev ombord. Efter att ha fått pengarna och utrustningen släppte Cooper passagerarna. Han beordrade sedan besättningen att tanka planet fullt och att flyga vidare till Mexico City med en mellanlandning för bränsle i Reno, Nevada. Under tiden i Seattle noterade flygvärdinnan att Cooper verkade känna till området väl. Han kommenterade utsikten över Tacoma och visste ungefär hur lång tid det tog att köra från flygplatsen till McChord Air Force Base. Hon beskrev honom som lugn, vänlig och varken grym eller elak.

Det mystiska hoppet och omständigheterna

Efter att ha lyft från Seattle igen gav Cooper specifika instruktioner till besättningen. Han sa åt dem att flyga på en låg höjd med landningsstället nere och med en specifik vingkonfiguration. Han bad också att kabintrycket inte skulle utjämnas. När planet var på väg söderut mot Reno, någonstans över ett avlägset och skogigt område i sydvästra Washington, öppnade Cooper den bakre dörren på Boeing 727:an och fällde ut trappan. Under extrema förhållanden med mycket stark vind och dåligt väder hoppade han fallskärm med lösepengarna. Besättningen märkte en tryckförändring och när de kontrollerade kabinen var Cooper och hans utrustning borta. Hans öde efter hoppet är okänt. FBI kom senare att ändra sin uppfattning om att han var en tränad fallskärmshoppare, eftersom en erfaren hoppare troligen inte skulle ha genomfört ett så riskabelt hopp under de rådande svåra förhållandena.

FBI:s omfattande utredning och hypoteser

FBI inledde omedelbart en av sina mest intensiva och långvariga utredningar, som fick kodnamnet NORJAK. Inledningsvis trodde utredarna att kaparen var väl insatt i området och flygplanstypen, och att han möjligen hade militär bakgrund eller erfarenhet som fallskärmshoppare. Denna uppfattning ändrades senare. Experter menade att en tränad hoppare inte skulle ha genomfört ett hopp under de rådande farliga förhållandena. FBI noterade också att Cooper inte hade märkt att en av de medföljande reservfallskärmarna var obrukbar, vilket talade emot att han var erfaren. Vindhastigheten på flygplanets höjd uppgick till över 320 km/h och vädret var mycket dåligt, vilket gjorde hoppet extremt riskabelt. Under de första fem åren granskade FBI 800 misstänkta personer utan att hitta den skyldige. Många spekulationer har förekommit om att kaparen inte överlevde hoppet.

De få fynden och teorier om identitet

Även om bevisen var få har några föremål kopplade till fallet återfunnits. På hösten 1978 hittades en instruktionsbok som visade hur man öppnar den bakre trappan på en Boeing 727. Boken visade sig komma från det kapade planet. Ett betydligt viktigare fynd gjordes den 10 februari 1980 av den åttaårige Brian Ingram. Vid Tina's Landing vid Columbiafloden hittade han 294 sönderfallna 20-dollarsedlar, vilket motsvarade 5 880 dollar. Sedlarna identifierades med säkerhet som en del av lösesumman. Fyndet väckte nytt intresse för fallet, men ledde inte till några nya ledtrådar om Coopers öde eller identitet. Den återstående majoriteten av pengarna har aldrig återfunnits.

Flera personer har pekats ut som den möjlige Cooper. År 1995 berättade en man vid namn Duane Weber för sin fru på sjukhus att han var den mystiske kaparen Dan Cooper. Weber hade en slående likhet med den kompositbild som FBI tagit fram. Myndigheternas intresse väcktes, men DNA-tester kunde senare utesluta Weber som kaparen. Fallet har lockat många journalister, professionella utredare och amatörspanare att utveckla teorier om Coopers identitet. FBI:s omfattande fallarkiv ledde aldrig till några definitiva slutsatser om vem han var.

Eftermäle, påverkan och utredningens slut

D.B. Cooper-fallet är det enda dokumenterade olösta kapningsfallet i kommersiell flyghistorik. Kapningen, tillsammans med flera kopior det följande året, ledde omedelbart till stora förbättringar av säkerhetsåtgärderna inom flyget. Metalldetektorer installerades på flygplatser, inspektion av bagage blev obligatoriskt och passagerare som köpte biljetter kontant på avresedagen utsattes för extra granskning. FBI förde en aktiv utredning i 45 år och byggde upp ett omfattande fallarkiv, men nådde aldrig några slutgiltiga slutsatser. I juli 2016 meddelade FBI att man formellt avslutade den aktiva utredningen och inte längre skulle lägga resurser på fallet NORJAK, även om det tekniskt sett fortfarande är öppet. Journalister och andra utredare fortsätter dock att undersöka olika teorier om Coopers identitet och slutliga öde.

Vanliga frågor om D.B. Cooper

Vad hände med D.B. Cooper?

D.B. Cooper hoppade fallskärm från ett Boeing 727-plan under flygning över ett avlägset, skogigt område i sydvästra Washington. Hans öde efter hoppet är helt okänt. FBI och andra har spekulerat i att han kanske inte överlevde det farliga hoppet, men ingen har någonsin identifierats eller infångats. Fallet är fortfarande olöst. FBI avslutade sin aktiva utredning 2016 utan att ha nått en lösning.

Hittades några av lösepengarna?

Ja, en liten del av lösepengarna återfanns. Den 10 februari 1980 hittade en åttaårig pojke 294 sönderfallna 20-dollarsedlar, värda 5 880 dollar, vid stranden av Columbiafloden. Sedlarna identifierades som en del av de 200 000 dollar som utbetalats till Cooper. Den stora majoriteten av pengarna har dock aldrig återfunnits. Fyndet av pengarna väckte nytt offentligt intresse för brottet.

Varför kallas han D.B. Cooper när hans alias var Dan Cooper?

Kaparen använde aliaset Dan Cooper när han köpte sin biljett. En reporter som rapporterade om fallet missuppfattade dock namnet och skrev D.B. Cooper istället. Detta felaktiga namn fastnade i media och blev det namn som han är mest känd under idag. Det riktiga aliaset som användes vid biljettköpet var alltså Dan Cooper.

Vilka var D.B. Coopers krav och hur gick utväxlingen till?

Hans krav var 200 000 dollar i omloppsbara amerikanska sedlar och fyra fallskärmar, specifikt två framfallskärmar och två ryggfallskärmar. Pengarna skulle levereras i en ryggsäck när planet landade i Seattle. Efter att ha fått dessa släppte han passagerarna. Han beordrade sedan planet att tankas fullt och att flyga vidare till Mexico City med en mellanlandning i Reno, Nevada. Flygvärdinnan Tina Mucklow var den som hämtade pengarna och fallskärmarna på marken.

Har någon blivit dömd för kapningen och vilka var de starkaste misstankarna?

Nej, ingen har någonsin blivit identifierad, åtalad eller dömd för D.B. Cooper-kapningen. FBI utredde hundratals misstänkta under decennier men kunde aldrig säkert koppla någon till brottet. En av de mer kända misstänkta var Duane Weber, som på sin dödsbädd bekände för sin fru. DNA-bevis kunde dock senare utesluta honom. Utredningen avslutades formellt 2016 utan att ha lett till en lösning.

Hur påverkade kapningen flygsäkerheten och vad är fallets unika status?

D.B. Cooper-kapningen och kopior som följde ledde till omedelbara och betydande förstärkningar av säkerheten på flygplatser och inom kommersiell flygning. Bland åtgärderna fanns införandet av metalldetektorer, obligatorisk bagageinspektion och extra granskning av passagerare som köpte biljetter kontant på avresedagen. Fallet är ovanligt eftersom det är den enda dokumenterade olösta kapningen i kommersiell flyghistorik. Trots en 45-årig FBI-utredning förblev gärningsmannens identitet och öde okända.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.