Bildsköne Bengtsson

Uppväxt och tidiga år

Bernhard Harald Bengtsson föddes i Vittsjö i Skåne och blev tidigt faderlös. Han växte upp hos sina morföräldrar i Småland under en sträng religiös uppfostran som präglades av hårt arbete. Som ung sökte han sig till skogarna, där han tältade och drömde om att vara en modern Nils Dacke, en dröm som speglade hans längtan efter ett liv utanför samhällets ramar. Denna tid lade en avgörande grund för det kringflackande liv i naturen som senare skulle prägla hans många år som fredlös brottsling. Vid tretton års ålder fick han ett första riktigt arbete som elev på en järnvägsstation i Strömsnäsbruk, vilket tycktes erbjuda en framtid. Efter ett halvår tvingades den fjortonårige Bengtsson iväg, avskedad efter en falsk anklagelse för stöld, en händelse som satte en prägel på hans tilltro till samhället.

Året efter, i ett försök att hitta en ny väg, kom han in på flottans skeppsgossekår i Karlskrona. Denna karriär tog dock ett abrupt slut när han blev utstraffad för att ha förvarat ammunition i sitt klädskåp. Eftersom han nu saknade lämpliga betyg och vitsord hade han mycket svårt att få fast arbete. Han levde därför som luffare och begick småbrott för sitt uppehälle, ett liv som ofta förde honom över gränserna till andra länder. När brotten blev allt grövre och mer systematiskt inriktade på stöld skickades han 1909 till Bona uppfostringsanstalt för uppfostran. Han rymde dock upprepade gånger från denna anstalt, vilket markerade en tydlig ovilja mot auktoriteter och början på hans mer allvarliga brottsliga bana.

Brottslig karriär tar form

Efter flykten från Bona inledde Bengtsson en brottslig karriär som kom att domineras av inbrott och senare sprängningar av kassaskåp. Under en 35-årsperiod, från 1910 till 1945, satt han i fängelse i drygt 25 år, fördelat på åtta olika straffperioder. Hans första riktiga fängelsestraff, två år, kom efter en rymning och en stöldturné, vilket visade att det inte längre var tal om uppfostran utan om straff. Vid 22 års ålder tog han ett avgörande kliv i sin kriminella karriär genom att beställa dynamit och tändtråd på postorder, en teknik han självständigt utvecklade. Han blev därmed en pionjär i Sverige i att spränga kassaskåp, en metod som gjorde honom ökänd.

Hans porträtt publicerades ofta i tidningen Polisundrettelser, och totalt blev det omkring 90 efterlysningar på honom. Trots hundratals stölder och sprängningar väckte han sympati hos allmänheten eftersom han aldrig använde våld mot personer. Han sågs av många som en Robin Hood-figur, och ryktet om hans väluppfostrade sätt och älskvärda manér spreds vida. Otaliga vittnesmål eller skrönor berättade om hur han lyckades prata till sig ett mål mat eller en övernattning med sitt förtroendeingivande sätt, för att ibland sedan försvinna med husets lösöre. Han var geografiskt mycket rörlig och förflyttade sig över stora områden med de medel som fanns, till fots, med cykel, under järnvägsvagnar eller på stulen motorcykel, vilket var förvånansvärt med tanke på tidens relativt outvecklade transporter.

Amerikadrömmar och Göteborgsbas

Ett försök att bryta mönstret och emigrera till Amerika slutade i Göteborg, en stad som kom att bli en viktig bas för många av hans framtida stöldodyseeér över landet. I Göteborg försökte han en gång betala sin järnvägsbiljett med tioöringar som han hade stulit ur en telefonautomat, vilket ledde till att han blev upptäckt och åkte i fängelse igen. Denna stad skulle förbli en central plats i hans liv, både under hans brottsliga dagar och senare som hans hem och arbetsplats under de sista sexton åren av hans liv. Hans tidiga brottsliga erfarenheter, inklusive att ha gripits i Malmö 1910 för stöld och för att ha smitit från en hotellnota, hade resulterat i tre månader på Bona, där han lärde sig skrädderi samtidigt som kamraterna invigde honom i brottets abc.

Stöldturnén med Tatuerade Johansson

Höjdpunkten och samtidigt slutet på Bengtssons omfattande brottsliga verksamhet var den landsomfattande stöldturné han genomförde tillsammans med Folke 'Tatuerade' Johansson mellan 1932 och 1934. De båda hade träffats och blivit kompanjoner på Långholmens fängelse, där Tatuerade Johansson var känd för att vara glad i både skjutvapen och sprit. Under drygt två år gäckade de polisen och deras jakthistoria blev en spännande följetong i pressen, där de beskrevs som några av de fräckaste och mest framgångsrika kriminella polisen hade att göra med. Sommaren 1933 etablerade de ett gömställe i en koja i skogen vid Grytgöl, från vilken de planerade och utförde brott.

Från denna bas gjorde de bland annat inbrott i Norrköping och var inblandade i en intensiv polisjakt i Kumla där de använde en stulen bil. När polisen till slut överrumplade kojan uppstod en skottlossning, men de båda brottslingarna lyckades trots allt undkomma till fots in i skogarna. Deras sista och mest hållbara gömställe var en annan koja, denna gång i Göingeskogarna vid Filkesjön, som fungerade som deras bas under det sista året av deras turné. Efter att polisen upptäckt detta gömställe senhösten 1934 tvingades de på flykt västerut, vilket ledde till att de greps en vecka senare utanför Göteborg, förhördes och tillbringade några dygn i häkte innan de transporterades vidare.

Dom, rymning och frihet

År 1935 dömdes Bengtsson till åtta år och tre månaders fängelse för sina brott under stöldturnén. Han avtjänade detta straff och blev frigiven 1943. Efter frigivningen hölls han kvar av medicinska, sannolikt psykiatriska, skäl enligt myndigheternas bedömning. Våren 1944 flyttades han därför till ett mentalsjukhus där han skulle hållas på obestämd tid. Senare samma år lyckades han dock rymma från sjukhuset och höll sig undan för myndigheterna i ett helt halvår. Efter att ha grepts igen genomgick han en ny bedömning och försattes slutligen på fri fot med övervakning hösten 1945, vilket markerade slutet på hans långa period av institutioner.

Därefter lämnade han i princip det kriminella livet, med undantag för två inbrott som begicks 1951. Han försörjde sig därefter helt som skräddare, ett hantverk han hade lärt sig under sin tid på Bona uppfostringsanstalt. Han arbetade först som skräddare i Markaryd fram till 1950 och flyttade sedan till Göteborg. I Göteborg arbetade och bodde han i sexton år, fram till sin död den 9 juni 1966. Han ligger begravd på Kvibergs kyrkogård i samma stad.

Smeknamnet, mytbildningen och kulturellt arv

Hans ökända smeknamn, Bildsköne Bengtsson, uppkom i media efter en specifik händelse i Askersund. Där hade han lyckats prata sig ur en poliscell, bytt upp sig till ett hotellrum och sedan försvunnit spårlöst. Den grundlurade polischefen beskrev honom senare för pressen som en bildskön yngling med förtroendeingivande utseende, en fras som journalisterna snabbt fäste vid honom. Han tillhör därmed den speciella kategorin brottslingar som blev riktiga legender utan att spilla en droppe blod, vilket stärkte hans Robin Hood-aura. Hans historia har levt kvar långt efter hans död, inte minst genom en aktiv minnesförening som bär hans namn.

Hans liv och legend har inspirerat till ett flertal kulturella referenser och verk. I en sketch i radioserien Mosebacke Monarki parodierades hans namn och persona genom karaktären Osköne Olsson, spelad av Hans Alfredson. En skulptur av Bengtsson ingår i en skulpturgrupp utanför polishögskolan i Solna, ett permanent kulturhistoriskt dokument. Han var också direkt inspiration till huvudkaraktären med samma namn, spelad av Simon J. Berger, i SVT:s julkalender Tidstjuven från 2025. Hans liv har dokumenterats i flera böcker, som Bildsköne Bengtsson, en dynamitards historia från 1934 och Den bildsköne från 2005, samt i en populär P4 Dokumentär med titeln Jakten på Bildsköne Bengtsson.

Vanliga frågor om Bildsköne Bengtsson

Vem var Bildsköne Bengtsson?

Bildsköne Bengtsson var smeknamnet för Bernhard Harald Bengtsson, en svensk brottsling född 1893 i Vittsjö. Han var känd för ett mycket stort antal inbrott och sprängningar av kassaskåp från 1910-talet till 1930-talet. Han blev en folklig och känd figur främst för att han under hela sin brottsliga bana aldrig använde våld mot personer. Han tillbringade drygt 25 år i fängelse under åtta olika straffperioder mellan 1910 och 1945. Efter sin sista frigivning arbetade han som skräddare fram till sin död i Göteborg 1966.

Vad hände under den berömda stöldturnén 1932–1934?

Under åren 1932 till 1934 genomförde Bildsköne Bengtsson en omfattande landsomfattande stöldturné tillsammans med sin kumpan Folke 'Tatuerade' Johansson. De gäckade polisen i drygt två år och deras jakthistoria blev en spännande följetong i pressen. De hade flera gömställen i skogarna, bland annat kojor vid Grytgöl och senare vid Filkesjön i Göingeskogarna. De gjorde inbrott på många platser, som i Norrköping, och var inblandade i polisjakter, till exempel i Kumla med en stulen bil. Turnén slutade med att de greps utanför Göteborg i slutet av 1934 efter att deras sista koja hade upptäckts.

Hur fick han sitt speciella smeknamn Bildsköne?

Smeknamnet Bildsköne Bengtsson uppstod efter en specifik och fräck händelse i Askersund. Han hade gripits men lyckades med sitt charmiga sätt prata sig ur poliscellen. Han bytte sedan upp sig till ett hotellrum och försvann helt. När den grundlurade polischefen senare beskrev den förrymde mannen för media använde han uttrycket en bildskön yngling med förtroendeingivande utseende. Denna exakta beskrivning togs snabbt upp av journalister och blev förknippad med honom för alltid, vilket gav upphov till hans ökända och bestående smeknamn.

Vilket straff fick Bildsköne Bengtsson för stöldturnén?

Efter att ha grepts tillsammans med Tatuerade Johansson 1934 dömdes Bildsköne Bengtsson år 1935 till åtta år och tre månaders fängelse. Han avtjänade detta straff och blev frigiven år 1943. Efter den formella frigivningen hölls han kvar av medicinska, sannolikt psykiatriska, skäl enligt myndigheternas bedömning. Han placerades på ett mentalsjukhus våren 1944, men rymde därifrån senare samma år. Efter att ha grepts igen och genomgått en ny bedömning försattes han slutligen på fri fot med övervakning hösten 1945.

Vad gjorde han efter att han slutligen blev frigiven 1945?

Efter sin sista frigivning med övervakning 1945 lämnade Bildsköne Bengtsson i huvudsak det kriminella livet bakom sig. Det enda undantaget var två inbrott som begicks år 1951. Han försörjde sig därefter helt och hållet som skräddare, ett hantverk han hade lärt sig under sin ungdomstid på Bona uppfostringsanstalt. Han arbetade först som skräddare i Markaryd fram till 1950. Därefter flyttade han till Göteborg där han arbetade och bodde som skräddare i sexton år, fram till sin död den 9 juni 1966.

På vilka sätt lever han kvar i svensk kultur idag?

Bildsköne Bengtsson lever kvar i den svenska kulturen på flera sätt. Hans namn och persona parodierades i en sketch i radioserien Mosebacke Monarki, där en karaktär spelad av Hans Alfredson hette Osköne Olsson. En skulptur av honom ingår i en skulpturgrupp utanför polishögskolan i Solna, vilket är ett permanent kulturhistoriskt inslag. Han var också direkt inspiration till huvudkaraktären med samma namn, spelad av Simon J. Berger, i SVT:s julkalender Tidstjuven från 2025. Dessutom har hans liv dokumenterats i flera böcker och i en P4 Dokumentär med titeln Jakten på Bildsköne Bengtsson.

Källor: Wikipedia (sv). Senast uppdaterad 2026-10-05.