Arbogafallet

Händelseförloppet 2015–2016

Arbogafallet har sitt ursprung i augusti 2015. Johanna Möller ringde då SOS Alarm efter att ha påträffat sin make, Aki Paasila, i vattnet utanför familjens sommarstuga i Granliden utanför Arboga. När räddningstjänsten anlände var Paasila avliden. Han hittades drunknad på ett meters djup, trots att han var frisk och simkunnig. Polisen inledde ingen förundersökning vid tillfället och fallet avskrevs som en olycka. Detta skulle senare visa sig vara början på en lång och komplex brottshistoria.

Drygt ett år senare, den 3 augusti 2016, inkom ett nytt akut larmsamtal till SOS Alarm. Den som ringde var Johanna Möllers mor, Anki Möller. Hon uppgav att hon hade hål i kroppen och blödde kraftigt, och att hennes man låg livlös i sängen. Detta larm blev upprinnelsen till en omfattande polisutredning. Utredningen visade att Mohammad Rajabi och ett okänt antal andra personer åkt i bil från Eskilstuna till makarna Möllers sommarställe den aktuella natten. På platsen överföll Rajabi sedan Göran och Anki Möller med kniv i deras sovrum. Vid överfallet avled Göran Möller och Anki Möller skadades svårt. Rajabi erkände gärningen, vilket även styrktes av teknisk bevisning.

Utredning och rättsprocess

Under utredningen av morden 2016 framkom att Johanna Möller hade förmått Mohammad Rajabi att begå dådet. Ett tydligt motiv kunde aldrig klarläggas, men det framfördes teorier om att arvet efter föräldrarna kunde ha spelat en roll. Utredningen ledde också till att fallet kring Aki Paasilas död 2015 aktualiserades på nytt, och en förundersökning inleddes. Omständigheterna kring hans död var oklara, och trots en mycket omfattande utredning som inkluderade att hans grav öppnades för en ny obduktion, saknades avgörande bevis.

Johanna Möller åtalades och dömdes i Västmanlands tingsrätt 2017 för anstiftan till mord på sina föräldrar och för anstiftan till mord på Aki Paasila. Hon dömdes till livstids fängelse. Mohammad Rajabi dömdes i samma rättsinstans till 14 års fängelse samt utvisning för mord och mordförsök. Båda överklagade domarna. Svea Hovrätt fastställde i februari 2018 domen rörande morden på Göran och Anki Möller. Hovrätten frikände dock Johanna Möller från anklagelsen om anstiftan till mord på Aki Paasila, vilket innebar att hans död förblev ouppklarad. Möller överklagade vidare till Högsta domstolen, som inte beviljade prövningstillstånd, vilket gjorde hovrättens dom slutgiltig.

Detaljer om försöket till försäkringsbedrägeri

Ett centralt sidobrott i fallet var Johanna Möllers försök till grovt bedrägeri mot försäkringsbolaget If. Under 2015 kontaktade hon bolaget med begäran om att få ut ersättning på en livförsäkring för den avlidne maken Aki Paasila. Ifs utredare märkte att försäkringen hade tecknats av förmånstagaren, det vill säga Möller själv, och inte av Paasila. Detta väckte misstankar och bolaget kontaktade polisen med uppgifterna. Parallellt hade Möller redan 2014 försökt teckna en livförsäkring hos Folksam, och efter makens död försökte hon även få ersättning därifrån, men den försäkringen hade inte aktiverats.

If gav Möller ett avslagsbesked i mitten av juli 2016, ungefär tre veckor innan morden på hennes föräldrar. Under dessa tre veckor försökte hon överklaga beslutet, först via mejl och sedan via kundombudsmannen. Ifs utredare begärde att en förundersökning skulle inledas för att reda ut försäkringstecknandet, men förfrågningarna var initialt fruktlösa. Detta fick utredarna att medvetet läcka detaljer i ärendet till media. Efter detta beslutade åklagare den 11 augusti 2016, nio dagar efter morden i Granliden, att inleda förundersökning om mord på Paasila och försök till grovt försäkringsbedrägeri. Möller dömdes senare för detta försök till grovt bedrägeri.

Övrig brottslighet kopplad till Johanna Möller

Förutom försäkringsbedrägeriet dömdes Johanna Möller för flera andra brott som framkom under förhör. Hon dömdes för givande av muta. Upprinnelsen till detta var att hon saknade alibi för mordnatten och behövde kommunicera med omvärlden. Enligt egen uppgift fick hon då en uppmaning från förhörsledarna att fråga en anställd om de kunde förmedla post. Möller kontaktade sedan en kriminalvårdare och erbjöd 5000 kronor för att posta ett kuvert, något hon upprepade nästa dag. Hon hävdade själv att detta gjordes för att skämta och testa om det gick.

Möller dömdes även för hot mot tjänsteman, vilket uttalades under ett av de många förhör hon genomgick. Ytterligare ett brott var urkundsförfalskning. Detta gällde bouppteckningen efter Aki Paasila, som måste vidimeras av två oberoende förrättningsmän. De personer som fanns antecknade i handlingen visade sig inte veta om att den upprättats. Möller medgav att hon skrivit under med annans namn med motiveringen att tiden rann iväg, men medgav inte att ett fel begåtts.

Hon dömdes också för stämpling. Tingsrätten fann styrkt att Möller vid flera tillfällen till minst fem olika personer mer eller mindre förtäckt hade framställt att det vore önskvärt om hennes dåvarande make Aki Paasila skrämdes, förolyckades, skadades eller misshandlades. Hon uppgav även att den som utförde en sådan gärning skulle få pengar. För detta dömdes hon för stämpling till grov misshandel i ett fall och stämpling till mord i några fall.

Tiden efter domen och placering i fängelse

Efter domen placerades Johanna Möller inledningsvis på anstalten Hinseberg. Kriminalvården beslutade dock senare om placering vid kvinnoanstalten i Ystad, en klass 2-anstalt. Beslutet motiverades med en bedömning om hög risk för rymning, fritagning eller annan allvarlig misskötsamhet. Möller har vid flera tillfällen sökt om lufthålspermission, ett tillstånd som endast livstidsdömda kan söka. Kriminalvården har dock inte beviljat detta, med motiveringen att de nödvändiga säkerhetsarrangemangen skulle bli alltför omfattande.

I april 2025 flyttades Möller av säkerhetsskäl till Kumlaanstalten. Kriminalvården fastställde då att hon hade ett mycket omfattande kontaktnät av tungt kriminella personer och att det fanns risk för rymning och annan kriminell verksamhet. Vad gäller Mohammad Rajabi hade han enligt uppgifter från december 2025 avtjänat två tredjedelar av sitt straff och kunde därmed bli villkorligt frigiven. Utvisningsdomen skulle då verkställas, men det har framförts som osäkert om en utvisning till Afghanistan eller möjligen Iran verkligen kan genomföras.

Efterspel, kritik mot polisen och forskning

Fallet har gett upphov till efterforskningar och kritik. Johanna Möller har enligt flera uppgifter, bland annat från sin dotter Julia Blomsterlund, arbetat med att få till stånd en resning. Advokaten Marko Tuhkanen har engagerat sig och lyft fram uppgifter som han anser pekar på att Möller kan vara felaktigt dömd. Ingen resning har dock kommit till stånd. Kriminologen Leif G.W. Persson framförde 2018 skarp kritik mot polisens arbete i den initiala utredningen av Aki Paasilas död. Han menade att om den utredningen hade genomförts korrekt, så hade de senare händelserna 2016 kanske aldrig inträffat.

Polismyndigheten genomförde under 2020 ett tillsynsärende i fallet för att granska polisens agerande. Genom detta ärende kunde man konstatera flera brister i utredningsarbetet. De främsta bristerna fanns i den initiala delen av utredningen kring Aki Paasilas död 2015. Fallet har även varit föremål för akademisk analys. I boken Gärningsmannaprofilering, författad av Anna Dåderman och utgiven av Studentlitteratur, beskrivs Johanna Möllers personlighet med tydliga inslag av narcissism och psykopati.

Vanliga frågor om Arbogafallet

Vad är Arbogafallet?

Arbogafallet, även kallat sommarstugemorden, är ett uppmärksammat svenskt kriminalfall som började 2015 med det ouppklarade dödsfallet för Aki Paasila. Det fortsatte 2016 med mordet på Göran Möller och mordförsöket på hans fru Anki Möller i deras sommarstuga i Granliden utanför Arboga. Fallet ledde till rättegångar 2017 och 2018 mot Johanna Möller, parets dotter, och hennes dåvarande pojkvän Mohammad Rajabi. Det är känt för sin komplexitet och de många bifogade brotten utöver själva morden.

Vem dömdes för morden i Arbogafallet och vilket straff fick de?

Mohammad Rajabi dömdes för mordet på Göran Möller och mordförsöket på Anki Möller. Han fick ett straff på 14 års fängelse samt utvisning. Johanna Möller dömdes för anstiftan till samma mord och fick livstids fängelse. Hon frikändes dock i hovrätten från anstiftan till mord på sin make Aki Paasila, vars död förblir ouppklarad. I Möllers dom ingick även andra brott som stämpling, bedrägeriförsök, muta, hot och urkundsförfalskning.

Hur hände morden 2016?

Den 3 augusti 2016 åkte Mohammad Rajabi och ett okänt antal andra personer i bil från Eskilstuna till Göran och Anki Möllers sommarställe i Granliden. Under natten överföll Rajabi paret med kniv i deras sovrum. Göran Möller avled av skadorna och Anki Möller skadades svårt men överlevde. Johanna Möller hade enligt utredningen förmått Rajabi att begå dådet, även om ett tydligt motiv aldrig klarlades fullt ut. Teorier om att arvet efter föräldrarna kunde ha varit ett motiv framfördes.

Varför frikändes Johanna Möller för mordet på Aki Paasila?

Johanna Möller frikändes i Svea Hovrätt 2018 för anstiftan till mord på sin make Aki Paasila. Anledningen var att bevisningen ansågs otillräcklig. Trots en omfattande utredning, som inkluderade att Paasilas grav öppnades för ny obduktion, kunde brottet inte styrkas. Därmed är hans död från 2015 fortfarande officiellt ouppklarad. Hovrättens dom i övrigt, inklusive livstidsstraffet för anstiftan till föräldrarnas mord, fastställdes.

Vilka andra brott dömdes Johanna Möller för och vad gällde de?

Utöver anstiftan till mord dömdes Johanna Möller för ett flertal andra brott. Hon dömdes för försök till grovt bedrägeri mot försäkringsbolaget If, gällande försök att få ut livförsäkring på maken. Hon dömdes för givande av muta till en kriminalvårdare, hot mot tjänsteman under ett förhör och urkundsförfalskning i samband med bouppteckningen efter maken. Dessutom dömdes hon för stämpling, då hon vid flera tillfällen till olika personer framfört önskemål om att hennes make skulle skadas eller dödas mot ersättning.

Har det funnits kritik mot hur polisen hanterade fallet och har det gjorts någon uppföljning?

Ja, det har framförts betydande kritik. Kriminologen Leif G.W. Persson menade 2018 att om polisen hade genomfört en korrekt utredning av Aki Paasilas död 2015, så hade de senare händelserna 2016 kanske kunnat förhindras. Som en direkt följd av denna kritik genomförde Polismyndigheten under 2020 ett tillsynsärende för att granska arbetet i fallet. Genom denna tillsyn kunde man konstatera flera brister, särskilt vad gäller den initiala utredningen av Paasilas död.

Källor: Wikipedia (sv). Senast uppdaterad 2026-10-17.