Bosse Parnevik

Uppväxt och tidiga influenser

Bo Sigfrid Parnevik föddes i Göteborg men familjen flyttade till Munkfors i Värmland när han var två år gammal. Han träffade aldrig sin biologiske far och växte upp med sin styvfar, speditören Gösta Parnevik. Redan som tonåring började han uppträda med imitationer på ungdomsgårdar, vilket lade grunden för hans framtida karriär. Hans mor var affärsbiträdet Britt Andrén. Parnevik var en duktig friidrottare med särskild talang för häcklöpning. Denna idrottsliga bakgrund ledde honom till Stockholm, där han utbildade sig till gymnastikdirektör vid Gymnastiska Centralinstitutet. Denna utbildning skedde parallellt med hans växande intresse för scenen.

Genombrott i radio och TV

Bosse Parneviks officiella debut skedde på nyårsafton 1957 i ett TV-program som sändes från Nalen i Stockholm. Här fick han tidigt möjlighet att visa imitationer av artister som fanns på plats, som Charlie Norman, Ingemar Johansson och Povel Ramel. Hans talang blev bredare uppmärksammad efter en framgångsrik uppvisning vid Folkparkernas Artistforum i Västerås 1959. Det nationella genombrottet kom 1963 genom medverkan i Lennart Hylands populära radioprogram Karusellen. Denna exponering ledde till en fast plats i TV-rutan, där han mellan 1965 och 1967 var en återkommande del av Ulf Thoréns serie Hvar fjortonde dag. Genom dessa framträdanden etablerade han sig snabbt som en av landets främsta imitatörer.

Folkparkskungen och eget TV-framträdande

I slutet av 1960-talet hade Bosse Parnevik nått en sådan popularitet att hans sommarsäsong kunde innehålla uppemot 300 framträdanden i folkparkerna mellan maj och september. Han blev känd för att vara en av Sveriges bäst betalda artister, en position han medvetet arbetade för genom att lära sig förhandla om rejäla gager. Hans scennärvaro var enorm under denna period. År 1971 fick han äntligen sitt första helt egna TV-program, Harpsundspartaj. Fyra år senare, 1975, medverkade han i julkalendern Långtradarchaufförens berättelser. Den stora TV-succén kom dock mellan 1978 och 1979 med serien Party hos Parnevik, där han fungerade som programvärd. Serien blev en stor tittarframgång och befäste hans status som en av Sveriges mest älskade komiker.

Konsten att imitera och busringningar

Parneviks imitationer utmärkte sig genom att vara heltäckande. Förutom att träffsäkert härma röster var han skicklig på att applicera masker och sminkning, så att han även visuellt förvandlades till personerna. Till hans mer kända imitationer hörde statsminister Olof Palme, politikerna Ingemar Mundebo och Lennart Bodström, artisten Sven-Bertil Taube och programledaren Bengt Bedrup. Hans imitation av kung Carl Gustaf blev särskilt uppmärksammad, inte minst genom en roll i filmen Göta Kanal eller Vem drog ur proppen? från 1981. Ett annat signum var hans busringningar, där han ringde upp personer och imiterade någon annan. Två berömda exempel är samtalet med Anni-Frid Lyngstad där han utgav sig för att vara pianisten Charlie Norman, och samtalet med Malena Ivarsson där han imiterade Bengt Bedrup. Dessa ringningar var ofta upplagda som underhållning i olika program.

Scenrevyer och teaterengagemang

Parneviks karriär på scenen har varit lång och omfattande. Efter att ha blivit delägare i Chinateatern satte han upp sin första revy där, Parneviks revyparty, med etablerade artister som Siw Malmkvist, Grynet Molvig och Lars Amble i rollistan. År 1987 inledde han en lång spelperiod med Parneviks Oscarsparty på Oscarsteatern, en föreställning som kom att ges 368 gånger. Mellan 1993 och 1994 flyttade han revyn till Cirkus i Stockholm under namnet Parneviks Cirkusparty. Revyn regisserades av Anders Albien. I november 2007 återvände han till scenen med premiären för Parneviks Gubbröra på Maximteatern. I denna föreställning, som varade i drygt två timmar, blandade han klassiska TV-inslag med liveimitationer och personliga anekdoter om möten med de personer han imiterat.

Affärsverksamhet och familjeliv

Parallellt med sin artistkarriär etablerade sig Bosse Parnevik som krögare tillsammans med Hasse Wallman. Tillsammans köpte de ett antal restauranger i Stockholm, bland annat Bacchi Wapen i Gamla Stan. Denna verksamhet visade på hans entreprenörsanda och intresse för näringsliv utanför scenrampen. Parnevik är sedan 1964 gift med sjuksköterskan Gertie Parnevik, född Lundberg. Paret har fyra barn tillsammans. Deras äldsta barn är den internationellt kände golfspelaren Jesper Parnevik. Genom sina döttrars äktenskap är han även svärfar till golfspelaren Per-Ulrik Johansson och fotbollsspelaren Stefan Pettersson.

Samhällsengagemang och arv

Bosse Parnevik har visat ett starkt samhällsengagemang. Som en reaktion på Lasermannens rasistiska beskjutningar skrev han 1992 den antirasistiska dikten Invandrarna. Dikten var tänkt som ett tal vid en manifestation i hans hemkommun Österåker, men blev istället en skriven text. Den ingick senare i hans revy Parneviks Cirkusparty. År 2015 tonsattes texten av Lars Beijbom och spelades in av Anita Strandell under titeln Invandrarvisa.

Parnevik är hedersmedlem i organisationen Lokalrevyer i Sverige. Genom denna position har han instiftat Parnevikstipendiet, som årligen delas ut till lovande unga talanger inom revykonsten. Bland de som har mottagit stipendiet finns komikern Robert Gustafsson, regissören Lars Hjertner och skådespelaren Andreas T Olsson. Han har även belönats med priser som Pressrosen i Montreux och Edvardpriset, båda från 1982.

Senare år och filmografi

Under senare år har Bosse Parnevik varit mer sparsam med scenframträdanden men har ändå synts i media. Han medverkade i TV-serien Parneviks år 2016 och i programmet Stjärnorna på slottet under säsongerna 2017 och 2018. Hans tidigare filmroller inkluderar filmerna Trettio pinnar muck (1966), Drrapå - kul grej på väg till Götet (1967), Göta Kanal (1981) och Värmlänningar i närbild (1981). Hans liv och karriär präglas av en ovanlig kombination av skarpsinnig observationsförmåga, tekniskt hantverk inom imitation och en genuin vilja att underhålla. Genom sina många revyer, TV-framträdanden och även sitt affärs- och stipendieengagemang har han haft betydelse för svensk underhållningshistoria.

Vanliga frågor om Bosse Parnevik

Vilka är några av Bosse Parneviks mest kända imitationer?

Bosse Parnevik har imiterat många svenska profiler genom åren. Till hans mer kända imitationer hörde statsminister Olof Palme och ekonomen Ingemar Mundebo. Han härmade även politikern Lennart Bodström, artisten Sven-Bertil Taube och komikern Bengt Bedrup. Parnevik imiterade också kung Carl Gustaf, bland annat i filmen Göta Kanal från 1981.

Vilket är Parneviks stipendium och vem får det?

Bosse Parnevik delar varje år ut ett pris som kallas Parnevikstipendiet. Priset delas ut till unga talanger som är verksamma inom revykonsten. Han är hedersmedlem i organisationen Lokalrevyer i Sverige, som är kopplad till stipendiet. Bland tidigare mottagare av stipendiet finns komikerna Robert Gustafsson, Lars Hjertner och Andreas T Olsson.

Vad gjorde Bosse Parnevik förutom att vara komiker?

Förutom sin scenkarriär etablerade sig Bosse Parnevik som krögare tillsammans med Hasse Wallman. De köpte ett antal restauranger i Stockholm, bland annat Bacchi Wapen i Gamla Stan. Parnevik blev senare delägare i Chinateatern i Stockholm. På denna scen satte han också upp sin första revy, Parneviks revyparty, med artister som Siw Malmkvist och Grynet Molvig.

När och var gjorde Bosse Parnevik TV-debut?

Bosse Parnevik gjorde sin TV-debut på nyårsafton 1957. Programmet sändes från Nalen i Stockholm. I samma program fanns även artister som Charlie Norman, Ingemar Johansson och Povel Ramel. Denna debut markerade början på hans långa karriär inom svensk TV-underhållning.

I vilken julkalender medverkade Bosse Parnevik?

Bosse Parnevik medverkade i julkalendern Långtradarchaufförens berättelser år 1975. Detta var ett av hans många framträdanden i TV-sammanhang. Kalendern sändes under julperioden det året. Hans medverkan visar på hans bredd som underhållare utanför det rent komiska genret.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.