Trettondagsafton
Trettondagsafton, även kallad Epifaniafton, är en kristen högtid som infaller den 5 januari och markerar den tolfte och sista natten av julhelgen. Dagen firar ankomsten av de vise männen till den nyfödde Jesus i Betlehem och är en helgafton i Sverige. Traditionen har sitt ursprung i ett beslut från Kyrkomötet i Tours år 567, som fastställde de tolv dagarna mellan jul och trettondedag jul som en helig festperiod. Firandet är förknippat med särskilda seder som att äta kungakaka, avsluta juldekorationerna och inleda karnevalssäsongen i många länder.
Datum och betydelse
Trettondagsafton infaller den 5 januari, dagen före trettondedag jul som kallas Epifania. Högtiden markerar den tolfte och sista natten av den kristna julhelgen, även kallad de tolv juldagarna. Enligt många västerländska kyrkliga traditioner, såsom den lutherska och den anglikanska, räknas juldagen som den första juldagen, vilket gör att den tolfte natten hamnar på kvällen den 5 januari. I vissa andra traditioner räknas dagarna från den 26 december, vilket skulle placera Trettondagsafton på kvällen den 6 januari. I Sverige och många andra länder följs den första räkningen, vilket gör den 5 januari till helgafton. Dagen firar specifikt minnet av de vise männens ankomst till Betlehem, vägledda av Betlehemsstjärnan, för att hylla och ge gåvor till Jesusbarnet.
Skillnaden i datumberäkning härrör från olika tolkningar av ordet 'afton'. Afton kan definieras som kvällen före en högtidsdag, på samma sätt som julafton infaller före juldagen. I äldre språkbruk kunde ordet dock helt enkelt betyda 'kväll'. Denna skillnad har lett till att vissa kyrkliga traditioner betraktar den 5 januari som aftonen före den tolfte dagen, medan andra anser att den tolfte dagen och dess afton båda infaller den 6 januari. Den anglikanska kyrkan, till exempel, firar uttryckligen Trettondagsafton den 5 januari och beskriver den som natten före Epifania.
Historiska rötter
Trettondagsaftons historia kan spåras tillbaka till det forntida kyrkomötet i Tours år 567 e.Kr. Mötet proklamerade att hela perioden mellan jul och trettondedag jul skulle betraktas som en helig och festlig säsong. Detta skapade den period som blev känd som de tolv juldagarna eller Christmastide. Beslutet sägs ha tagits för att lösa administrativa problem i det romerska riket, som försökte koordinera den solbaserade julianska kalendern med de lunarkalendrar som användes i östra provinser. På den sista av de tolv dagarna, Trettondagsafton, utvecklade olika kulturer med tiden ett brett spektrum av särskilda festligheter.
Under medeltiden och Tudor-eran i England markerade Kyndelsmässodagen traditionellt slutet på julperioden. Senare kom Trettondagsafton att signalera slutet på Christmastide, varefter en ny men relaterad säsong kallad Epiphanytide började och varade fram till Kyndelsmäss. I det historiska England var en populär Trettondagsaftonstradition att gräva ner en böna och en ärta i en speciell Trettondagskaka. Den man som fann bönan i sin kakslice blev kung för kvällen, och kvinnan som fann ärta blev drottning. Efter denna utnämning fortsatte festligheterna med sång av julsånger och stora måltider.
Globala och lokala traditioner
Mat och dryck står i centrum för moderna Trettondagsaftonsfiranden, och många traditioner går tillbaka flera århundraden. I Storbritannien dricks särskilt den traditionella punschen wassail under Trettondagsafton och hela julperioden. Traditioner med dörr-till-dörr-wassailing, liknande julsång, samt wassailing i fruktträdgårdar var historiskt vanliga och praktiseras fortfarande i viss utsträckning. Världen över bakas speciella bakverk som tortell och kungakaka på Trettondagsafton för att ätas dagen efter under Epifaniafirandet. I delar av Kent i England finns en tradition att en ätbar dekoration skulle vara den sista julprydnaden som togs bort på Trettondagsafton och delades mellan familjen.
I Irland är det fortfarande tradition att placera statyer av de tre vise männen i krubban på Trettondagsafton eller senast dagen efter, på lilla jul. I koloniala Amerika lämnades alltid en julkrans kvar på ytterdörren. När den togs ner efter de tolv juldagarna åts eventuella ätbara delar tillsammans med andra festmålsrätter. På 1800- och 1900-talen gällde samma princip för färska frukter som prydde julgranar. Dessa frukter, tillsammans med nötter och annan lokal skörd, åts när granen togs ner på Trettondagsafton. I Spanien kallas dagen för 'víspera de Reyes' (Kungarnas afton).
Seder kring dekorationer och teater
En vida spridd vidskepelse i engelskspråkiga länder säger att det är otursbringande att ta ner juldekorationerna före Trettondagsafton, eller att låta dem sitta kvar efter denna dag. Denna tradition har rötter i den historiska avgränsningen av julperioden. En långvarig tradition finns på Theatre Royal, Drury Lane i London. Sedan 1795 har teatern haft seden att servera en kaka till sitt sällskap på Trettondagsafton. Denna tradition grundades genom skådespelaren Robert Baddeleys testamente, som lämnade pengar på 100 pund för att investeras och årligen förse teaterns inhemska sällskap med kaka och punch den 6 januari i evigheters evighet. Traditionen har hållits i över 200 år, med endast några få avbrott på grund av krig, renoveringar av teatern, COVID-19-pandemin och, enligt legenden, ett besökande franskt teatersällskap som fonden vägrade bjuda på kaka.
Koppling till karneval och moderna firanden
I många sydliga länder markerar Trettondagsafton och trettondedag jul början på karnevalsäsongen, som varar ända fram till Fettisdagen. Detta är särskilt tydligt i moderna amerikanska karnevalstraditioner från forna franska kolonier, som mest noterbart i New Orleans och Mobile. Under mitten av 1900-talet samlades vänner för veckovisa kungakakafester. Den som fick kaksmitten med 'kungen', vanligtvis i form av en miniatyrdocka som symboliserade Kristusbarnet, blev värd för nästa veckas fest. Traditionellt var detta en böna för kungen och en ärta för drottningen. Sådana fester är inte längre lika vanliga, och kungakaka bärs numera oftast till arbetsplatsen eller serveras på fester, där den som hittar den plastiga babyn förbinder sig att ta med nästa kaka till nästa tillställning. Karnevalssäsongen anses alltså inledas med dessa högtider.
Vanliga frågor om Trettondagsafton
När infaller Trettondagsafton?
Trettondagsafton infaller den 5 januari. Det är dagen före trettondedag jul, som firas den 6 januari. I Sverige är den 5 januari en helgafton. Datumet baseras på att juldagen räknas som den första av de tolv juldagarna, vilket gör att den tolfte natten hamnar på kvällen den 5 januari. Vissa traditioner räknar dock från den 26 december, vilket skulle placera Trettondagsafton på kvällen den 6 januari istället.
Vad firar man på Trettondagsafton?
Man firar minnet av den dag då de vise männen kom till den nyfödde Jesus i Betlehem. Enligt berättelsen i Bibeln kom de för att hylla honom och ge honom gåvor, vägledda av Betlehemsstjärnan. Dagen markerar också slutet på den kristna julhelgen, de tolv juldagarna. Det är en tidpunkt för sista festligheterna innan julperioden officiellt avslutas och den liturgiska säsongen Epiphanytide börjar.
Vilka traditioner är förknippade med Trettondagsafton?
Flera traditioner är förknippade med dagen. En vanlig sed är att ta ner juldekorationerna, då det anses otursbringande att göra det före eller efter Trettondagsafton. Att äta speciella bakverk som kungakaka eller tortell är en annan utbredd tradition. I Storbritannien dricks ofta den traditionella punschen wassail. Andra seder inkluderar att sjunga julsånger, ha huset välsignat och delta i gudstjänster. I vissa regioner, som delar av Kent, delar familjen på en sista ätbar juldekoration.
Vad är historien bakom Trettondagsafton?
Historien går tillbaka till år 567 e.Kr., då Kyrkomötet i Tours proklamerade de tolv dagarna mellan jul och trettondedag jul som en helig och festlig säsong. Detta skapade grunden för Christmastide. Beslutet sägs ha tagits för att hjälpa det romerska riket att koordinera kalendrar. Under medeltiden utvecklades särskilda festligheter för den sista natten, inklusive traditionen med en kaka med gömd böna och ärta för att utse en 'kung' och 'drottning' för kvällen.
Hur förhåller sig Trettondagsafton till karneval?
I många länder, särskilt i södra Europa och forna franska kolonier, markerar Trettondagsafton och trettondedag jul början på karnevalsäsongen. Karnevalen varar sedan ända fram till Fettisdagen. Detta är tydligt i städer som New Orleans och Mobile, där traditionen med kungakaka är starkt kopplad till karnevalsfirandet. Den plastiga babyn eller bönan som grävs ner i kakan symboliserar ofta Kristusbarnet, och att hitta den gör personen till värd för nästa fest eller skyldig att ta med nästa kaka.
Finns det några speciella teatertraditioner kopplade till dagen?
En tradition finns på Theatre Royal, Drury Lane i London. Sedan 1795 har teatern serverat en kaka till sitt sällskap på Trettondagsafton. Denna tradition grundades genom ett testamente från skådespelaren Robert Baddeley, som lämnade pengar för att årligen förse teaterns sällskap med kaka och punch den 6 januari. Traditionen har hållits i över 200 år, med endast några få avbrott på grund av exempelvis krig, pandemin eller teaterrenoveringar.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.





