Fettisdagen

Etymologi och namn

Namnet fettisdag är en sammansättning av orden fet och tisdag. Detta syftar på den feta mat som traditionellt åts på denna sista dag innan den magra fastperioden skulle börja. Ordet har varit i bruk i svenska språket sedan år 1594. Under 1600-talet talade man om fetdagar som en motsats till fastedagar, och under fetdagar var det tillåtet att konsumera fet mat. Ett annat, något ålderdomligt namn på dagen är vita tisdagen. Hur detta namn uppstått är inte helt klarlagt, men en teori är att det kommer från det vita vetemjölet som används vid bakning av semlor. På finlandssvenska kallas dagen vanligtvis för fastlagstisdagen.

Dagens tidpunkt och plats i kyrkoåret

Fettisdagen är den tredje och sista dagen i fastlagen, den period som infaller direkt före fastan. Den föregås av fastlagssöndagen och blåmåndagen, och följs omedelbart av askonsdagen som markerar fastans börjad. Dagens datum är rörligt eftersom det beräknas utifrån påskens datum. Enligt den kyrkliga kalendern infaller påskdagen på första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som inträffar på eller efter den 20 mars. Fettisdagen ligger exakt 47 dagar före påskdagen. Detta innebär att den tidigast kan infalla den 3 februari och senast den 9 mars.

Svenska och nordiska traditioner

I Sverige förknippas fettisdagen i modern tid starkt med semlor, även kallade fastlagsbullar eller fettisdagsbullar. Historiskt sett var det dock en dag fylld av både förtäring och lek. Förr i tiden kunde man äta så många som sju mål mat under dagen, och under 1800-talet var fettisdagssoppa och fläskkorv vanligt förekommande. Fastlagsbullarna serverades då ofta som en frivillig efterrätt i en djup tallrik med mjölk, en rätt som kallades hetvägg. Dessa tidiga bullar saknade helt fyllning, till skillnad från dagens fyllda semlor. Det var för övrigt inte alltid på tisdagen som bullarna åts. I Sydsverige förekom en tradition med bullamåndag, och i Svenskfinland samt på Island var det vanligt att äta fastlagsbullarna på måndagen istället. På Island är det traditionellt att äta ärtsoppa och saltat lammkött på fettisdagen.

Utöver maten var fettisdagen en dag för lekar, så kallade tisdagslekar. En tradition var att piska varandra med fastlagsris, även kallat tisdagsris. Sådana fastlagsupptåg förbjöds efter reformationen men levde särskilt kvar på landsbygden. En annan kvarlevande tradition är att gå fettisdagsgubbe, vilket liknar att gå påskkärring men sker på fettisdagen och ofta riktar sig till butiker snarare än privathem. Traditionen har rötter i en gammal sed där människor gick från gård till gård och tiggde mat, ett tiggeri som på just denna dag inte fick nekas. I modern tid är det framförallt barn som utövar traditionen, ofta klädda i maskeradkläder. Den är särskilt levande i Alfta i Hälsingland och i Anundsjö i Örnsköldsviks kommun, där barn går runt i gårdarna och tigger godis utan krav på särskilda kläder.

Fettisdagen i världen

Fettisdagen firas i många kristna länder runt om i världen, ofta under namn som anknyter till just den feta maten. På franska kallas den Mardi Gras, vilket direkt översatt betyder fet tisdag. Från denna benämning har den berömda Mardi Gras-karnevalen i New Orleans fått sitt namn. I engelskspråkiga länder som Storbritannien och Irland är dagen känd som Shrove Tuesday eller Pancake Day, en dag då det är tradition att äta pannkakor. Namnet Shrove kommer från det engelska ordet shrive, som betyder att ge absolut genom bikten och botgöring, vilket speglar dagens religiösa aspekt som en förberedelse inför fastan.

I Tyskland, Österrike och delar av Schweiz kallas dagen Faschingsdienstag, Fasnachtsdienstag eller liknande varianter och firas ofta med karneval och festande. I Portugal, Spanien och Italien är begreppet Karneval (Carnival) centralt, ett ord som härstammar från latinets carnelevamen som ungefär betyder borttagandet av kött, vilket återkopplar till fastans avhållsamhet från kött. I Spanien kallas dagen ibland día de la tortilla, alltså omelettdagen. På den portugisiska ön Madeira äter man sötsaker kallade malasadas på Terça-feira Gorda, fet tisdag. I Litauen kallas högtiden Užgavėnės och firandet innefattar att äta pannkakor eller speciella munkar kallade spurgos.

Dagens religiösa betydelse och historik

Fettisdagen har en djup religiös betydelse inom kristendomen. Den markerar slutet på Shrovetide eller fastlagen och är den sista dagen innan den fyrtio dagar långa fastan, Lent, börjar på Askonsdagen. Traditionen har dokumenterats i århundraden. Redan runt år 1000 skrev Ælfric av Eynsham att alla skulle gå till sin skriftfar och bikta sina gärningar veckan före fastan. Under medeltiden utvecklades firandet till en sista festperiod innan avhållsamheten.

Syftet med dagen är dubbelt. Å ena sidan är det en dag för självprövning och beredskap inför fastan, där troende traditionellt besöker kyrkan för att bikta sina synder och således bli absolverade, eller shriven. Å andra sidan är det en dag för att använda upp råvaror som traditionellt avstås från under fastan, såsom ägg, mjölk, smör och kött. Det är ur denna praktik som traditionen med att äta rik, fet mat som pannkakor, semlor eller munkar har vuxit fram. I många kyrkor, både romersk-katolska och protestantiska, ringer man på fettisdagen i kyrkklockorna, den så kallade Shriving Bell, för att kalla till bikt. Man bränner också ofta de palmkvistar som delades ut under föregående års palmsöndag för att framställa askan som används under Askonsdagens gudstjänster.

Vanliga frågor om Fettisdagen

När infaller fettisdagen?

Fettisdagen är en rörlig högtid som infaller 47 dagar före påsk. Eftersom påskdatumet varierar kan fettisdagen hamna som tidigast den 3 februari och som senast den 9 mars. Den är alltid tisdagen direkt före askonsdagen, som markerar början på fastan. Dagen är den tredje och sista dagen i fastlagen, efter fastlagssöndagen och blåmåndagen.

Varför äter man semlor på fettisdagen?

Traditionen att äta semlor, eller fastlagsbullar, på fettisdagen har sitt ursprung i den kristna seden att använda upp feta och rika livsmedel innan den magra fastperioden börjar. Bullarna tillverkades historiskt med ingredienser som ägg, mjölk och smör, som var bland de råvaror man avstod från under fastan. Att äta dem på den sista dagen före fastan blev således en sista festmåltid. Förr åts dock bullarna ofta på måndagen, en tradition som lever kvar i vissa regioner. Dessa tidiga bullar saknade fyllning och serverades i mjölk som hetvägg.

Vad betyder namnet fettisdag?

Namnet fettisdag är en direkt beskrivning av dagens karaktär. Det är sammansatt av orden 'fet' och 'tisdag'. 'Fet' syftar på den feta och rika mat som traditionellt konsumerades denna sista dag innan fastan. Ordet har använts i svenska språket sedan 1500-talet. Ett annat äldre namn är vita tisdagen, vilket en teori länkar till det vita vetemjölet i semlorna. Under 1600-talet talade man generellt om fetdagar som motsats till fastedagar.

Vad är skillnaden mellan fettisdagen och Mardi Gras?

Fettisdagen och Mardi Gras är i grunden samma högtid, bara med olika namn på olika språk. Mardi Gras är det franska namnet och betyder ordagrant 'fet tisdag'. Den franska benämningen har spridits till många delar av världen, inte minst till New Orleans där den stora Mardi Gras-karnevalen hålls. Medan den svenska fettisdagen ofta firas med semlor, så är firandet i många Mardi Gras-traditioner mer inriktat på stora karnevaler och parader. Båda högtiderna delar dock kärnan i att vara en sista festdag före den kristna fastan.

Finns det andra traditioner på fettisdagen förutom att äta semlor?

Ja, historiskt sett var fettisdagen en dag fylld av både lek och andra mattraditioner. Det fanns tisdagslekar där man kunde piska varandra med fastlagsris. Man åt också andra rätter som fettisdagssoppa och fläskkorv, och förr kunde man äta upp till sju mål mat. En annan levande tradition är att gå fettisdagsgubbe, där barn, ofta utklädda, besöker butiker eller gårdar för att tigga godis. Denna sed är särskilt stark i vissa delar av Hälsingland och Ångermanland. Fastlagsupptågen med ris förbjöds efter reformationen men levde kvar på landsbygden.

Hur firas fettisdagen i andra nordiska länder och vilka likheter finns?

I Norge och Danmark kallar man bakverket för fastelavnsbolle, och i Svenskfinland och Skåne används ofta namnet fastlagsbulle. På Island skiljer sig mattraditionerna något. Där är det vanligt att äta ärtsoppa och saltat lammkött på fettisdagen, medan de traditionella fastlagsbullarna ofta äts redan på måndagen. Den gemensamma nämnaren i Norden är dock användningen av ett sött, bakat bullverk som förknippas med dagen. I många nordiska sammanhang har semlan eller dess motsvarighet blivit den dominerande symbolen för dagen, även om historiska mattraditioner som soppa och korv också har funnits.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.