Den svenska länken

Filmens handling och historiska bakgrund

Filmen Den svenska länken utspelar sig under andra världskriget och är baserad på verkliga händelser. Den kretsar kring Gösta Engzell, en byråkrat på det svenska Utrikesdepartementets juridiska avdelning. Trotts Sveriges officiella neutralitet kapitulerar regeringen för tyska krav och bedriver presscensur för att inte reta Tyskland. Engzell, som arbetar i en källarlokal, hanterar ett stort antal asylansökningar från judar i Europa.

Handlingen tar sin början 1942. Engzell får en ny sekreterare, Rut Vogl, och uttrycker oro över avdelningens begränsade resurser och svensk migrationspolitik som nekar judiska asylärenden. Hans överordnade, kabinettssekreterare Staffan Söderström, avfärdar hans bekymmer. När Engzell får veta att en svensk jude har gripits i Oslo, beordrar han konsulatet att inte ingripa, men blir ignorerad. En vändpunkt inträffar när diplomaten Göran von Otter på ett tåg i det ockuperade Polen får veta om Förintelsen från den ångerfulle SS-officeren Kurt Gerstein.

Engzells initiativ och motstånd

Efter att ha hört von Otters rapport och påverkad av sin sekreterare Rut Vogl börjar Engzell överväga att agera. Rut föreslår att de ska försöka utfärda visum till så många norska judar som möjligt. Engzell vägrar först, men ändrar sig efter att ha avlyssnat Söderström samtidigt som hans son väljer Den lilla sjöjungfrun som godnattsaga. Engzell och hans avdelning börjar gå igenom de 7000 ansökningarna och identifierar 150 fall där sökanden har någon form av koppling till Sverige.

De börjar med svagare fall, som tvillingpojkarna Bondy i Prag som har en judisk mor och en svensk styvfar, i hopp om att skapa prejudikat. Tyskarna vägrar dock. Engzell kallas till ett möte med den tyske konsuln, som är misstänksam mot antalet judar som hävdar svenskt medborgarskap. Söderström hotar att skicka Engzell till Moskva, en sträng postering, om han fortsätter att ingripa. När Engzells avdelning får veta att hundratals norska judar samlas ihop och skickas till dödsläger, lyckas han inte övertala Söderström att låta pressen rapportera. Han lyckas dock övertyga den sympatiske censorn Nils Erik Eklund att tillåta viss rapportering.

Genombrott och diplomatiska manövrer

Den offentliga upprördheten som följer på pressrapporteringen får statsminister Per Albin Hansson att kräva att Söderström talar om vem som ansvarar för judefrågan. Söderström svarar att det är Engzell. Engzells diplomatiska manövrar börjar bära frukt, och vissa norska judar med svenska kopplingar släpps. Engzell vill att Sverige ska ta emot 100 till och föreslår att de gör det inofficiellt för att undvika att reta Tyskland men ändå rädda de kvarvarande judarna i Norge.

Under Engzells ledning förhandlar von Otter för Bondy-pojkarna. Rut misstänker att de kan vara i Theresienstadt-gettot. Engzell ordnar så att von Otter kan besöka gettot, men han nekas inträde. Genom att kontakta en invånare får von Otter veta att pojkarna snart kommer att skickas till ett dödsläger. Engzell, von Otter och en annan svensk diplomat besöker tyska tjänstemän för pojkarnas skull och lyckas. Som straff deklarerar Söderström att han kommer att skicka hela Engzells avdelning till Moskva.

Kris i Köpenhamn och ett lagligt kryphål

Engzell och Rut reser till Köpenhamn för att möta Bondy-föräldrarna, men tvillingarna anländer inte som väntat. På hemresan stoppas Rut av svenska myndigheter på grund av stämpeln Jud i hennes pass, något hon dolt för Engzell. Engzell ordnar så att hon kan ta skydd i den svenska ambassaden i Köpenhamn. Engzell börjar sedan arbeta med att avskaffa visumkravet för judar. Tillsammans med Dag Hammarskjöld gör han en överenskommelse med den exilade danske ministern Johan C.W. Kruse för att komma runt en lag som kräver att den svenska judiska församlingen ska stödja inkommande flyktingar ekonomiskt. Efter att Söderström försökt sabotera planen kringgår Engzell honom genom att hålla en presskonferens där han meddelar upphävandet av visumkravet för judiska immigranter.

Efterspel och historiskt arv

Sverige börjar acceptera judiska flyktingar. När krigslyckan vänder får Sverige internationellt beröm för att ha räddat Danmarks judar. Engzell antyder att Söderström gav honom order att hålla presskonferensen, vilket leder till att utrikesministern skickar Söderström till Moskva. Rut återvänder till Sverige, till Engzells lättnad. Raoul Wallenberg, som avslöjas vara filmens berättare, besöker Engzells avdelning för att lära sig om deras process. Wallenberg och andra som använde det provisoriska visumförfarande som utvecklats av Engzells team krediteras med att ha räddat 100 000 judar under kriget, inklusive Bondy-tvillingarna. Deras proviatoriska visum visas med nya fotografier. Filmen slutar med en känsla av hopp och ett exempel på hur pappersarbete och civilkurage kunde göra skillnad mitt i en av historiens mörkaste perioder.

Rollbesättning och produktion

Filmen leds av Henrik Dorsin i rollen som Gösta Engzell. Sissela Benn spelar den judisk-tyska sekreteraren Rut Vogl, och Jonas Karlsson gestaltar den motvillige överordnade Staffan Söderström. I Engzells juridiska avdelning syns Jonas Malmsjö som Svante Hellstedt, Carl Jacobson som Magnus Hallonsten och Marianne Mörck som den äldre medarbetaren Stina Johansson. Bland övriga betydande roller finns Johan Glans som diplomaten Göran von Otter, Oscar Töringe som censorn Nils Erik Eklund och Christoffer Nordenrot som Dag Hammarskjöld. Per Lasson spelar statsminister Per Albin Hansson. Figge Norling är den svenske konsuln i Norge, Claes Westring, med Beatrice Järås som hans sekreterare. Joshua Seelenbinder och Robert Beyer gestaltar de nazistiska arkitekterna bakom Förintelsen, Adolf Eichmann och Heinrich Himmler. Per Gavatin framträder som Raoul Wallenberg. Filmen regisserades och skrevs av makarna Thérèse Ahlbeck och Marcus Olsson. Den hade sin världspremiär på Göteborg Film Festival den 25 januari 2026, följt av en begränsad biografvisning den 6 februari samma år. Den 19 februari 2026 blev filmen tillgänglig för streaming på Netflix.

Vanliga frågor om Den svenska länken

Vad handlar filmen Den svenska länken om?

Filmen Den svenska länken är en dramafilm som utspelar sig under andra världskriget och kretsar kring byråkraten Gösta Engzell på Utrikesdepartementet. Den skildrar hur han och hans team utvecklar hemliga planer för att rädda judiska flyktingar, särskilt från Norge och Danmark, genom att använda sig av juridiska kryphål. Handlingens klimax inkluderar ett beslut att helt ta bort visumkravet för judiska invandrare till Sverige. Filmen är baserad på verkliga händelser och visar de diplomatiska och byråkratiska utmaningarna under denna tid.

Vilka regisserade filmen och när hade den premiär?

Filmen Den svenska länken regisserades av Thérèse Ahlbeck och Marcus Olsson. Den hade sin första visning på Göteborg Film Festival den 25 januari 2026. Efter festivalen hade den en allmän biografpremiär på utvalda biografer i Sverige den 6 februari 2026. Slutligen släpptes filmen för streaming på Netflix den 19 februari 2026, vilket gjorde den tillgänglig för en bredare publik.

Vem spelar huvudrollen som Gösta Engzell?

Huvudrollen som den svenska byråkraten Gösta Engzell spelas av skådespelaren Henrik Dorsin. I filmen är Engzell chef för den juridiska avdelningen på Utrikesdepartementet. Dorsin bär upp en komplex rollfigur som måste navigera i en värld av byråkrati och politiskt motstånd för att genomföra sina räddningsaktioner. Rollbesättningen inkluderar även många andra framstående svenska skådespelare i nyckelroller.

Är filmen baserad på en sann historia?

Ja, filmen Den svenska länken är baserad på verkliga händelser från andra världskriget. Den följer den historiska figuren Gösta Engzell och hans arbete på det svenska Utrikesdepartementet. Filmen skildrar hur han och hans kollegor använde lagliga möjligheter för att utfärda provisoriska visum och på så sätt rädda judiska liv. Många av de specifika händelserna och personerna som porträtteras, som mötet med Kurt Gerstein och kampen för de så kallade Bondypojkarna, har historisk grund.

Vilken roll har Raoul Wallenberg i filmen?

I filmen Den svenska länken framträder Raoul Wallenberg, spelad av Per Gavatin, i en kortare men betydelsefull roll. Filmen avslöjar att det är Wallenberg som fungerar som berättaren i handlingen. I filmens slutscener besöker Wallenberg Engzells avdelning för att lära sig om deras arbetsmetoder och processer. Den visar hur de provisoriska visum som utvecklats av Engzells team senare användes av Wallenberg och andra för att rädda omkring 100 000 judar under kriget.

Var och när utspelar sig filmens handling?

Filmens handling utspelar sig huvudsakligen under 1940-talet, med början år 1942, under andra världskriget. Den äger rum på flera platser, med huvudscener som förlagda till Gösta Engzells arbetsplats i källaren på Utrikesdepartementet i Stockholm. Viktiga sekvenser utspelar sig också i det ockuperade Norge, i Berlin och i Theresienstadt-getton. En central del av handlingen kretsar kring händelser i Köpenhamn, där Engzell och hans sekreterare Rut reser för att möta flyktingar.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.