Raoul Wallenberg

Uppväxt och utbildning

Raoul Wallenberg föddes i Wisingska villan på Lidingö och växte upp i Stockholm. Hans far, underlöjtnanten Raoul Oscar Wallenberg, avled i cancer tre månader innan hans födelse. Modern, Maria Sophie Wising, var delvis av judisk härkomst genom sin farfar, en tysk invandrare. Efter faderns död ingick modern 1918 nytt äktenskap med juristen Fredrik von Dardel, och Raoul fick två halvsyskon. Hans farfar, diplomaten Gustaf Oscar Wallenberg, tog ett aktivt intresse i hans uppfostran och ville ge honom en bred internationell utbildning med många resor och språkkunskaper för att förbereda honom för en karriär inom bankvärlden.

Wallenberg tog studenten med medelmåttiga betyg men lärde sig tidigt flera främmande språk. Han studerade arkitektur vid University of Michigan i USA mellan 1931 och 1935, men kom aldrig att utöva yrket i någon större omfattning. Efter studierna skickades han på utbildningsresor arrangerade av farfadern, först till Sydafrika där han arbetade med försäljning, och sedan till Haifa. Där arbetade han som praktikant på en bank och kom i kontakt med tyska judar som flytt undan nazisterna. Detta möte gjorde honom medveten om förföljelserna och väckte en stark sympati för judarnas situation. Han var medveten om sin egen delvis judiska bakgrund och var stolt över den.

Karriär och vägen till Budapest

Familjen Wallenberg försökte få Raoul att börja arbeta inom den familjeägda Stockholms Enskilda Bank, men farbrodern Marcus Wallenberg var skeptisk. Raoul Wallenberg fick därför ingen fast anställning inom banken eller Wallenberggruppen och hade svårt att hitta ett passande yrke i Stockholm. Hans släktingar Marcus och Jacob Wallenberg hjälpte honom ändå med kontakter och tillfälliga uppdrag. I augusti 1941 fick han med Jacobs hjälp ett arbete på ett litet handelsföretag, Mellaneuropeiska Handelsaktiebolaget, som ägdes av ungraren Koloman Lauer. Företaget sysslade med import och export mellan Sverige och Ungern. Wallenberg blev snart utlandsdirektör och reste flera gånger till Ungern under 1942 och 1943.

Under tiden förvärrades situationen dramatiskt för Ungerns judar. Fram till mars 1944 hade den ungerska regeringen stått emot tyska krav på att lämna ut judarna. Efter att tyskarna upptäckt att Ungern försökte dra sig ur kriget genomförde de Operation Margarethe I och ockuperade landet den 19 mars 1944. En marionettregering under Döme Sztójay bildades och gav sitt stöd till den slutgiltiga lösningen. Under ledning av Adolf Eichmann påbörjades deportationer av judar från östra Ungern i maj 1944. Mellan 15 maj och 8 juli deporterades över 434 000 personer under grymma förhållanden. I Budapest tvingades judarna flytta till särskilda hus och deras rörelsefrihet begränsades kraftigt. I november tvingades judar från förorten Óbuda ut på en dödsmarsch och gettot i Budapest inrättades.

Humanitärt uppdrag i Budapest

Mot bakgrund av den katastrofala situationen önskade den amerikanska regeringens War Refugee Board skicka en person från neutrala Sverige för att organisera en räddningsaktion. Samtidigt hade den svenska legationen i Budapest, som leddes av ministern Ivan Danielsson, begärt förstärkning för att hantera den stora strömmen av judar som sökte skydd. Raoul Wallenberg valdes ut för uppdraget av Iver Olsen, representant för War Refugee Board och Office for Strategic Services i Stockholm. Valet gjordes på förslag från antingen Koloman Lauer eller skeppsredaren Sven Salén och med godkännande från överrabbinen Marcus Ehrenpreis.

Den amerikanske ministern i Stockholm, Herschel Johnson, övertygade det svenska utrikesdepartementet att acceptera Wallenberg. Wallenberg skickades till Budapest i juli 1944 på ett tvåmånadersuppdrag och knöts till den svenska beskickningen som diplomat. Han försågs med finansiella medel från War Refugee Board. Hans ursprungliga uppgift var att rapportera om situationen, men den utvidgades snabbt. Han organiserade en humanitär avdelning inom legationen och började aktivt utfärda skyddsdokument, så kallade skyddspass, till judar.

Han använde också byggnader som han deklarerade som svenskt territorium för att skydda människor. Detta arbete räddade tiotusentals, möjligen så många som hundratusen, liv. Historiker från Yad Vashem uppskattar dock att antalet personer som fick skyddsdokument var cirka 4 500. De avslöjade dokumenten har bekräftat att han samarbetade med den amerikanska underrättelsetjänsten OSS, föregångaren till CIA.

Försvinnande och död

Den 17 januari 1945, under Röda arméns belägring av Budapest, greps Raoul Wallenberg av sovjetiska säkerhetstjänsten SMERSH på misstanke om spionage. Han försvann därefter. År 1957 meddelade sovjetiska myndigheter att han hade avlidit av en misstänkt hjärtinfarkt den 17 juli 1947 i Lubjanka-fängelset i Moskva. Ett dokument från 2023, som ingår i arkiven kring John F. Kennedys mord, indikerar att en KGB-utredning 1991 kom fram till att Wallenberg troligen hade avrättats av sovjetiska myndigheter i slutet av 1947.

Anledningen skulle ha varit misstankar om att han varit associerad med personer som hjälpte inte bara judar utan också nazistiska krigsförbrytare att undkomma rättvisan. Det finns dock inget slutgiltigt bevis för denna teori. Omständigheterna kring Wallenbergs död har varit föremål för långvariga spekulationer och motstridiga uppgifter. Vissa personer har hävdat att de träffat män som liknade Wallenberg i sovjetiska fängelser och psykiatriska sjukhus ända in på 1980-talet.

Motiven bakom hans gripande, samt hans eventuella band till amerikansk underrättelsetjänst, förblir oklara. Den svenska skatteverket dödförklarade honom den 26 oktober 2016. Enligt praxis sattes det formella dödsdatumet till den 31 juli 1952, vilket är fem år efter det datum han senast ansågs bevisat vara vid liv. Hans öde och de exakta omständigheterna kring hans död är alltjämt föremål för forskning.

Arv och utmärkelser

Raoul Wallenbergs insatser har hedrats med ett stort antal utmärkelser och minnesmärken över hela världen. År 1963 utsågs han till en av de Rättfärdiga bland folken av Yad Vashem i Israel. Han har gjorts till hedersmedborgare i flera länder, inklusive USA, Kanada, Ungern, Australien, Storbritannien och Israel. Initiativet i USA toks 1981 av kongressledamoten Tom Lantos, som själv räddades av Wallenberg. Samma år bildades Raoul Wallenberg-kommittén i USA för att föreviga hans humanitära ideal och mod.

Kommittén delar årligen ut Raoul Wallenberg-priset. År 2012 förärades Wallenberg USA:s kongress guldmedalj som ett erkännande av hans insatser under förintelsen. I Sverige och många andra länder finns skolor, gator och monument uppkallade efter honom. I Sverige finns skolor med Raoul Wallenberg som förebild, och deras mottos är Ärlighet, Medkänsla, Mod och Handlingskraft. Hans liv och gärning fortsätter att förknippas med civilkurage och humanitär handling under extremt farliga förhållanden.

Vanliga frågor om Raoul Wallenberg

Vad gjorde Raoul Wallenberg i Budapest under andra världskriget?

Raoul Wallenberg arbetade som Sveriges särskilda sändebud i Budapest mellan juli och december 1944. Hans huvudsakliga uppgift var att organisera räddningsaktioner för judar som förföljdes av nazisterna och deras ungerska samarbetspartners. Han utfärdade skyddspass och skyddade människor i byggnader som han deklarerade som svenskt territorium. Genom dessa åtgärder räddade han tiotusentals, möjligen så många som hundratusen, liv från deportation och förintelse. Historiker från Yad Vashem uppskattar att antalet personer som beviljades skyddsdokument var cirka 4 500.

Vad hände med Raoul Wallenberg efter kriget?

Den 17 januari 1945, under Röda arméns belägring av Budapest, greps Raoul Wallenberg av den sovjetiska säkerhetstjänsten SMERSH på misstanke om spionage. Han försvann därefter i sovjetisk fångenskap. Enligt officiella sovjetiska uppgifter från 1957 dog han av en hjärtinfarkt i Lubjanka-fängelset i Moskva den 17 juli 1947. Senare dokument tyder på att han kan ha blivit avrättad 1947, men det finns inget slutgiltigt bevis för hur eller exakt när han dog. Den svenska skatteverket dödförklarade honom officiellt 2016 med ett pro forma dödsdatum satt till 31 juli 1952.

Vilka utmärkelser har Raoul Wallenberg fått?

Raoul Wallenberg har fått många humanitära utmärkelser efter sin förmodade död. År 1963 utsågs han till Rättfärdig bland folken av Yad Vashem i Israel. Han har blivit hedersmedborgare i USA, Kanada, Ungern, Australien, Storbritannien och Israel. År 2012 tilldelades han USA:s kongress guldmedalj för sina insatser under förintelsen. Dessutom finns det ett årligt Raoul Wallenberg-pris som delas ut av en amerikansk kommitté som bildades 1981 för att föreviga hans ideal.

Hur många judar räddade Raoul Wallenberg?

Uppskattningarna av hur många judar Raoul Wallenberg räddade varierar. Vissa källor hävdar att hans insatser räddade tiotusentals och möjligen så många som hundratusen liv. Den israeliska minnesinstitutionen Yad Vashem, som är en auktoritativ källa, uppskattar dock att antalet personer som beviljades skyddsdokument genom hans arbete var cirka 4 500 individer. Historiker anser ofta att siffran hundratusen är en överdrift. Hans arbete inkluderade att utfärda skyddspass och skydda människor i byggnader som svenskt territorium.

Varför greps Raoul Wallenberg av sovjeterna?

Raoul Wallenberg greps av sovjetiska myndigheter den 17 januari 1945 på misstanke om spionage. De exakta motiven bakom gripandet förblir oklara och är föremål för spekulation. Ett dokument från en KGB1utredning 1991 antyder att han kan ha avrättats 1947 på grund av misstankar om att han var associerad med nätverk som hjälpte både judar och nazistiska krigsförbrytare. Hans eventuella band till den amerikanska underrättelsetjänsten OSS har också diskuterats som en möjlig faktor. Frågorna kring hans arrestering och död förblir gåtfulla.

När och var föddes Raoul Wallenberg och vilken var hans bakgrund?

Raoul Wallenberg föddes den 4 augusti 1912 på Kappsta i Lidingö församling, nära Stockholm. Han växte upp i Stockholm i Wisingska villan. Hans far, en svensk marin officer, avled i cancer tre månader före hans födelse. Hans mor, Maria Wising, var delvis av judisk härkomst, vilket gjorde Wallenberg medveten om och stolt över sin egen delvis judiska bakgrund. Efter faderns död gifte hans mor om sig med Fredric von Dardel, och Raoul fick två halvsyskon. Hans farfar var diplomaten Gustaf Wallenberg, som hade ett stort inflytande på hans uppfostran.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-04.