Forsmarks kärnkraftverk

Historik och etablering

Beslutet att bygga kärnkraftverket i Forsmark fattades efter att ha övervägt alternativa platser som Käftudden i Trosa. Anläggningsarbetet påbörjades i oktober 1971 och två år senare bildades Forsmarks Kraftgrupp (FKG) av Vattenfall och Mellansvensk Kraftgrupp AB. FKG köpte därefter Forsmarks bruk. Arbetet nådde en topp 1976 med cirka 2700 personer på plats. Den första bränsletransporten anlände i oktober samma år och varmprovdrift startade i januari 1977. En ny lag, villkorslagen, som trädde i kraft våren 1977, förhindrade dock laddning av bränsle i den första reaktorn tills en godkänd metod för slutförvar av utbränt bränsle presenterades.

Metoden KBS-1, baserad på AKA-utredningens huvudalternativ, togs fram och godkändes den 27 mars 1979. Dagen efter inträffade dock haveriet vid Three Mile Island i USA, vilket fick den svenska regeringen att skjuta upp laddningsbesluten och utlysa en folkomröstning. Folkomröstningen 1980 resulterade i ett ja till att ta nya reaktorer i drift. Forsmark 1 kunde därmed laddas med bränsle, kopplas in på elnätet den 5 juni 1980 och tas i kommersiell drift den 10 december samma år. Dess tvillingreaktor, Forsmark 2, kopplades in i december 1980 och inledde kommersiell drift i juli 1981. Den tredje och största reaktorn, Forsmark 3, kopplades in i mars 1985 och började sin kommersiella drift i augusti samma år.

Reaktorerna och deras utveckling

Forsmark 1 och 2 är i princip identiska kokvattenreaktorer av modellen BWR69, levererade av ASEA-Atom. Ursprungligen hade de en elektrisk effekt på 900 MW vardera, men genom moderniseringar har deras effekt ökat. Forsmark 1 har idag en effekt på 1014 MW och Forsmark 2 på 1121 MW. Deras reaktorhärder består av 676 bränsleelement, varav ungefär 20 procent byts ut årligen. Reaktoreffekten regleras med 161 styrstavar. Kylvattnet tas från Östersjön och efter att ha passerat anläggningen släpps det ut i Biotestsjön med en temperatur som är tio grader högre.

Forsmark 3 är också en kokvattenreaktor men av en större och senare modell, BWR75, och är snarlik Oskarshamn 3. Den hade ursprungligen en effekt på 1050 MW men har genom uppgraderingar, inklusive utbyte av turbiner, höjts till 1172 MW. Till skillnad från enheterna 1 och 2 har Forsmark 3 ett direkt utflöde av kylvattnet till havet. Alla tre reaktorerna har genomgått betydande moderniseringar sedan deras ursprungliga idrifttagning, vilket har ökat både effekt och effektivitet. År 2022 satte hela anläggningen ett produktionsrekord på 25,5 TWh.

Tjernobylupptäckten och Forsmarkshändelsen 2006

Måndagen den 28 april 1986 indikerade strålningsdetektorer på Forsmark förhöjda strålnivåer. Eftersom man inte kunde hitta något läckage inom anläggningen väcktes misstankar om att utsläppet kom utifrån. Senare samma dag registrerades förhöjda halter på flera platser i Sverige, och på kvällen medgav Sovjetunionen att en olycka inträffat i Tjernobyl. Forsmark blev således den första platsen utanför Sovjetunionen som upptäckte katastrofen.

Den 25 juli 2006 inträffade en allvarlig störning, känd som Forsmarkshändelsen. Under underhållsarbete av Svenska kraftnät uppstod en kortslutning i ett ställverk utanför anläggningen, vilket orsakade kraftiga spänningsvariationer i elsystemen inne i Forsmark 1. Detta påverkade elektriska skyddskretsar på ett oförutsett sätt. Reaktorn snabbstoppades automatiskt efter cirka 30 sekunder. Vid en sådan händelse ska kraftverkets egna säkerhetssystem med dieselgeneratorer och batterier ta över elförsörjningen. På grund av bortfallet i det batterisäkrade nätet blev dock endast två av fyra dieselgeneratorer korrekt inkopplade, vilket ledde till att viktiga instrument i kontrollrummet tappade ström och skapade en störd informationsbild för personalen. Efter 22 minuter lyckades man manuellt få in de återstående generatorerna. Händelsen klassades av Strålsäkerhetsmyndigheten som nivå 2 på den sjugradiga INES-skalan. Incidenten fick stor internationell uppmärksamhet och ledde till omfattande säkerhetsåtgärder, inklusive krav på oberoende härdkylning och mobila reservgeneratorer vid alla svenska reaktorer.

Säkerhetssystem och slutförvar

Säkerhetssystemen vid Forsmarks reaktorer är indelade i fyra separata delar, var och en med egen elförsörjning via dieselgenerator och batterier. Batterierna ger oavbruten ström för övervakning under tiden dieselgeneratorerna startar. Som ett alternativ finns också en 70 kV kraftledning som kan försörja alla säkerhetssystem, men denna kopplades inte in under 2006 års händelse. Forsmarkshändelsen visade på sårbarheter i systemens redundans och ledde till fördjupade internationella studier, som projektet DIDELSYS, för att öka förståelsen för elstörningars påverkan.

Forsmark är också platsen för det svenska slutförvaret för radioaktivt driftavfall. För det använda kärnbränslet är Forsmark den föreslagna platsen för ett långtidsförvar med KBS-3-metoden. Denna anläggning kommer att ligga bredvid det befintliga förvaret för driftavfall, men de två kommer inte att vara sammankopplade. Kommunfullmäktige i Östhammar har röstat för förvaret, och den svenska regeringen godkände byggandet av inkapslings- och slutförvarsanläggningarna i januari 2022.

Produktion och milstolpar

Sedan starten har Forsmarks tre reaktorer producerat enorma mängder el. Produktionsrekord sattes år 2022 med 25,5 TWh, vilket ungefär motsvarar en sjättedel av Sveriges totala elförbrukning. Under åren har flera milstolpar nåtts för enskilda reaktorer. Forsmark 1 nådde 100 TWh producerad el redan 1995, följt av Forsmark 2 1996 och Forsmark 3 1997. Reaktorerna har sedan passerat 200 TWh-produktionen under perioden 2009 till 2011. Forsmark 3 nådde 300 TWh år 2020, och under 2023 passerade både Forsmark 1 och Forsmark 2 denna nivå. I augusti 2026 uppnådde Forsmark 3 350 TWh, och beräkningar visar att hela anläggningen förväntas nå en sammanlagd produktion på 1000 TWh under senare delen av 2026.

Övriga händelser och säkerhetsfrågor

Förutom 2006 års incident har andra händelser uppmärksammats. I februari 2007 stängdes två reaktorer ner för att inspektera en gummitätning i ett säkerhetssystem. En intern rapport om en försämrad säkerhetskultur som läckte till media tidigare samma år ledde till att verkets vd avgick. Anläggningen har också varit föremål för aktioner från miljöorganisationer. I juni 2010 och oktober 2012 genomförde Greenpeace aktioner där aktivister klättrade över säkerhetsstängsel för att protestera mot kärnkraften. En rapport från den svenska strålsäkerhetsmyndigheten kritiserade efter detta det samlade skyddet mot sabotage som otillräckligt och pekade på brister i samarbetet mellan anläggningspersonal och polis. I januari 2022 inledde Säkerhetspolisen en utredning om obehöriga drönare som setts flyga över Forsmark och andra svenska kärnkraftverk.

Vanliga frågor om Forsmarks kärnkraftverk

Var ligger Forsmarks kärnkraftverk och varför valdes just den platsen?

Forsmarks kärnkraftverk är beläget utanför bruksorten Forsmark i Östhammars kommun, Uppsala län, i Uppland. Anläggningen ligger vid Östersjökusten. Under planeringsskedet för den svenska kärnkraftens utbyggnad fanns flera alternativa platser. I Mälardalen övervägdes antingen Käftudden i Trosa kommun eller Forsmark, och valet föll slutligen på Forsmark. Platsen hade redan en elhistoria som sträckte sig tillbaka till 1890-talet då Upplands första vattenkraftverk byggdes där.

Hur många reaktorer finns det och vilken typ är de?

Det finns tre reaktorer vid Forsmarks kärnkraftverk. Alla är kokvattenreaktorer. Forsmark 1 och 2 är i princip identiska reaktorer av modellen BWR69, ursprungligen med en effekt på 900 MW vardera men nu uppgraderade till 1014 MW respektive 1121 MW. Forsmark 3 är en större reaktor av modellen BWR75, ursprungligen på 1050 MW och nu på 1172 MW. Forsmark 3 är snarlik reaktorn Oskarshamn 3.

Vad hände under Forsmarkshändelsen 2006?

Den 25 juli 2006 orsakade en kortslutning i ett externt ställverk kraftiga spänningsvariationer i Forsmark 1. Detta ledde till att reaktorn snabbstoppades. Säkerhetssystemens batteridrivna nät delvis föll bort, vilket gjorde att endast två av fyra dieselgeneratorer kopplades in korrekt. Personalen i kontrollrummet förlorade information från viktiga instrument. Efter 22 minuter lyckades man manuellt få in de återstående generatorerna. Händelsen klassades som nivå 2 på INES-skalan och ledde till omfattande säkerhetsgranskningar och nya krav på alla svenska reaktorer.

Vad är Forsmarks koppling till Tjernobylkatastrofen?

Forsmark var den första platsen utanför Sovjetunionen som upptäckte de förhöjda strålningsnivåerna efter Tjernobylkatastrofen. Den 28 april 1986, två dagar efter olyckan, indikerade strålningsdetektorer på Forsmark onormala nivåer. Eftersom ingen källa till läckage kunde hittas på platsen, ledde det till misstankar om en extern källa. Senare samma dag bekräftade Sovjetunionen haveriet. Upptäckten tvingade fram ett offentligt erkännande från sovjetiska myndigheter.

Vad händer med det använda kärnbränslet från Forsmark?

Forsmark är den föreslagna platsen för det svenska långtidsförvaret av allt använt kärnbränsle. Metoden som ska användas kallas KBS-3. En slutförvarsanläggning för detta är planerad att byggas bredvid det redan existerande förvaret för radioaktivt driftavfall vid Forsmark, men de två anläggningarna kommer inte att vara sammankopplade. Byggandet av inkapslings- och slutförvarsanläggningarna godkändes av den svenska regeringen i januari 2022.

Hur mycket el producerar Forsmark?

Forsmarks tre reaktorer producerar en betydande del av Sveriges el. År 2022 producerade anläggningen ett rekord på 25,5 terawattimmar (TWh), vilket ungefär motsvarar en sjättedel av landets totala elförbrukning. Under hela sin livstid har de enskilda reaktorerna nått flera milstolpar. Till exempel passerade Forsmark 1 300 TWh producerad el under 2023, och hela anläggningen beräknas nå en sammanlagd produktion på 1000 TWh under senare delen av 2026.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.