Jazz (kortspel)

Spelets grundläggande upplägg och historia

Jazz är ett kompendiespel, vilket innebär att det består av flera givar där varje giv har en egen målsättning och regler. Spelet är utformat för mellan tre och sju deltagare och spelas med en vanlig fransk-engelsk kortlek på 52 kort. För att alla spelare ska få exakt lika många kort i varje giv tas en eller flera tvåor bort från leken. Spelets struktur med sex distinkta givar ger en varierande spelupplevelse där strategin måste anpassas för varje ny fas.

I de första fem givarna handlar spelet om att ta hem stick, men med olika typer av straff i form av minuspoäng. Den sjätte och sista given är helt annorlunda och går ut på att bli av med korten på handen, ungefär som i kortspelet sjuan. Denna kombination av sticktagningsspel och ett avslutande utspelsmål är en kärnkaraktäristik för Jazz. Spelets popularitet i Sverige har varit stabil under lång tid, vilket återspeglas i dess närvaro i flera svenska kortspelsböcker från 1970-talet och framåt.

Jazz är känt sedan tiden mellan världskrigen, det vill säga under 1920- och 1930-talen. Namnet Jazz har troligen tagits efter jazzmusiken som var på modet under just denna epok. Spelet har dokumenterats i många populära handböcker, från Kortoxen på 1970-talet till Familjens bästa kortspel från 2022. Detta vittnar om dess bestående popularitet som ett socialt och taktiskt familjespel i Sverige.

Reglerna för de fem första givarna

De fem inledande givarna i Jazz är alla sticktagningsspel med ett gemensamt mål: att undvika specifika kort eller situationer för att slippa minuspoäng. I varje giv delas korten ut så att alla spelare får lika många. Den spelare som sitter till vänster om given börjar med att lägga ut ett kort, och de andra måste följa färg om de kan. Den som lägger det högsta kortet i den utspelade färgen vinner sticket och får inleda nästa stick. Denna process fortsätter tills alla kort är spelade.

Poängräkningen skiljer sig markant mellan givarna. I den första givens straffas varje stick man tar hem med minus ett poäng. I den andra givens är målet att undvika klöverkort, där varje klöverkort man tar hem ger minus ett poäng. Den tredje givens fokuserar på damerna, och varje dam man tar hem kostar fem minuspoäng. I den fjärde givens är det specifikt klöver kung som är farlig, och den spelare som tar hem det kortet får 15 minuspoäng. Slutligen, i den femte givens, straffas den som tar hem det sista sticket med 20 minuspoäng.

Den gängse poängräkningen är således enligt denna ordning. Det finns variationer där vissa kombinerar regler, till exempel att spela klöver kung och sista stick tillsammans i en och samma giv. I vissa varianter kan straffen vara hårdare, som att få minus 25 poäng för klöverkung eller sista sticket, och minus 100 poäng om man får klöverkung på just det sista sticket. Dessa regler är exempel på hur spelet kan anpassas lokalt.

Den sjätte givens och spelet sjuan

Den sjätte och sista givens i Jazz skiljer sig radikalt från de föregående. Här handlar det inte om att ta stick, utan om att bli av med alla kort på handen så snabbt som möjligt. Denna fas spelas enligt principerna för kortspelet sjuan. Den spelare som är i tur att börja måste lägga ut en sjua. Om en spelare inte har någon sjua måste denne passera, vilket vanligtvis medför ett straff på ett minuspoäng.

När en sjua ligger på bordet byggs sekvenser ut från den. På den ena sidan om sjuan läggs korten i stigande ordning: åtta, nio, tio, knekt, dam, kung och äss. På den andra sidan läggs korten i fallande ordning: sex, fem, fyra, tre och två. Alla kort som läggs ut måste vara i samma färg som den ursprungliga sjuan. Varje spelare har också rätt att starta en ny sekvens genom att lägga ut en annan sjua i en annan färg. Den som först blir av med alla sina kort vinner givens.

Det är brukligt att spela med regeln att man straffas med 1 minuspoäng varje gång man är i tur och inte kan lägga ut något kort. Vinnaren av denna giv erhåller vanligtvis någon form av pluspoäng. En vanlig regel är att vinnaren får 80 pluspoäng. Ett annat sätt är att vinnaren tar hem hela eller en överenskommen del av potten med marker som spelarna har betalat in under de tidigare givarna. I varianten Jazz på Möllers vis noteras straff på minus ett poäng för de kort som är kvar på handen efter att den första spelaren har blivit av med sina kort.

Poängsystem, vinstvillkor och starttillstånd

I Jazz startar alla spelare med noll poäng. Eftersom de fem första givarna endast tilldelar minuspoäng, hamnar de flesta spelare i negativt territorium under spelets gång. Vinnaren av den sjätte givens, spelet sjuan, får vanligtvis en betydande mängd pluspoäng som kompensation. En vanlig regel är att vinnaren får 80 pluspoäng. Ett annat sätt att hantera poängen är att spelarna under de första givarna betalar in marker till en pott, som sedan vinnaren av sjuan får ta hem, helt eller delvis.

Det slutgiltiga målet med ett parti Jazz kan variera. Ofta vinner den spelare som, efter alla sex givarna, har sammanlagt högst poängsumma, vilket innebär att man har lyckats minimera sina minuspoäng och eventuellt vunnit pluspoäng i sjuan. I vissa varianter är målet enbart att undvika att ha lägst poäng, eller att nå en positiv summa. Reglerna kan justeras, till exempel genom att kombinera vissa straff, som klöver kung och sista stick, i en och samma giv.

En fråga som ofta dyker upp är hur mycket poäng man har från start, eftersom man förlorar poäng. Svaret är att alla börjar från noll. Detta innebär att spelarna, efter de olika givarna, får negativa poäng. I den sista givens, då spelarna kan få pluspoäng, har man chans att få en positiv poängsumma. Dock kan det sluta med att vissa spelare fortfarande har negativa poäng vid spelets slut. Det finns även varianter där man spelar med både plus och minus i de olika givarna, och växlar mellan att försöka ta och undvika vissa kort.

Variationer, förväxlingsrisk och spridning

Liksom många traditionella kortspel förekommer Jazz i ett antal olika varianter. Vissa spelare kör med modifierade poängsättningar. En sådan variant beskrivs som Jazz på Möllers vis, där varje stick i de första givarna ger pluspoäng istället för minus, och straffen i sjuan hanteras annorlunda. I andra varianter kan antalet spelade omgångar justeras beroende på antalet deltagare för att balansera spelet, till exempel att man spelar två eller fyra omgångar när man är fyra personer.

Det finns även förvirring kring namnet på grund av likheten med ett helt annat kortspel som heter Jass eller Schieber. Det sistnämnda är ett partnerspel för fyra personer som spelas med 36 kort, där korten 2 till 5 är borttagna, och en runda består av 9 stick. Jazz har dock sin egen tydliga identitet i den svenska spelkulturen som ett kompendiespel för 3–7 personer med 52 kort. Det är viktigt att inte blanda ihop dessa två spel.

Spelet har beskrivits i många populära handböcker, från Kortoxen på 1970-talet till Familjens bästa kortspel från 2022. Andra källor inkluderar Första kortspelsboken från 2008, Lek med en kortlek från 1993 och Lagt kort ligger från 1991. Dessa böcker ger olika infallsvinklar på regler och varianter, vilket speglar spelets levande tradition och anpassningsbarhet i svensk spelkultur. Det finns även referenser till ett liknande spel på webbadressen hearter.siris.se, vilket indikerar att konceptet finns i digital form. Vissa spelare anser det vara ett av sina favoritspel, särskilt med fyra deltagare, även om de spelar med lite andra regler än de mest vedertagna. Trots detta är Jazz i första hand ett fysiskt kortspel som spelas i sociala sammanhang, och dess flexibilitet i regler visar på dess uppskattning.

Vanliga frågor om Jazz (kortspel)

Hur många personer kan spela Jazz?

Jazz är ett kortspel som är utformat för mellan tre och sju deltagare. För att alla ska få exakt lika många kort i varje giv används en vanlig kortlek på 52 kort, men en eller flera tvåor tas bort från leken beroende på antalet spelare. Detta säkerställer en jämn utdelning. Spelet fungerar alltså inte för färre än tre eller fler än sju personer med den standardiserade regeln. Antalet deltagare påverkar också strategin, särskilt i den sista givens som spelas som sjuan.

Vilka är reglerna för de olika givarna i Jazz?

Jazz spelas i sex givar med olika regler. De fem första är sticktagningsspel där man får minuspoäng för specifika saker: minus ett poäng per stick i första givens, minus ett poäng per klöverkort i andra, minus fem poäng per dam i tredje, minus 15 poäng för den som tar klöver kung i fjärde, och minus 20 poäng för den som tar det sista sticket i femte givens. Den sjätte givens spelas som spelet sjuan, där målet är att bli av med korten genom att bygga sekvenser från en sjua. Det finns variationer där man kombinerar regler, som att spela klöver kung och sista stick tillsammans, eller har hårdare straff.

Vad är skillnaden mellan Jazz och spelet Jass?

Jazz och Jass är två helt olika kortspel som inte ska förväxlas. Jazz är ett svenskt kompendiespel för 3–7 personer som spelas med 52 kort i sex olika givar. Jass, eller Schieber, är däremot ett partnerspel för exakt fyra personer som vanligtvis spelas med en lek på 36 kort, där korten 2 till 5 är borttagna. Jass går ut på att göra poäng i nio stick, medan Jazz har en mer varierad struktur med både sticktagnings- och utspelsmoment. Turen går dessutom motsols i Jass, vilket är en annan skillnad mot det mer vanliga spelflödet i Jazz.

Hur vinner man i kortspel Jazz?

Målet i Jazz är att ha högst totalpoäng efter de sex givarna. Eftersom de fem första givarna ger minuspoäng, handlar spelet mycket om att undvika dessa straff. Vinnaren av den sjätte givens, sjuan, får vanligtvis en stor mängd pluspoäng, till exempel 80 poäng, eller får ta hem en pott med marker som spelarna betalat in under de tidigare givarna. Den som lyckas kombinera låga minuspoäng med att vinna sjuan har stor chans att vinna hela spelet. Alla spelare börjar från noll poäng, så det är möjligt att sluta med negativ poängsumma om man inte lyckas bra.

När uppstod kortspel Jazz och varifrån kommer namnet?

Kortspel Jazz är känt i Sverige sedan tiden mellan världskrigen, det vill säga under 1920- och 1930-talen. Namnet Jazz har troligen tagits efter jazzmusiken som var på modet under just denna epok. Spelet har dokumenterats i svenska kortspelsböcker från 1970-talet och framåt, vilket visar på dess långa tradition. Jazzmusikens association med rytm och improvisation kan ha inspirerat namngivningen, även om spelet i sig inte har ett musikaliskt tema. Det är viktigt att notera att spelet inte ska förväxlas med det schweiziska spelet Jass, som har ett helt annat ursprung.

Hur spelas den sista givens 'sjuan' i Jazz och vilka straff finns?

Den sista givens, sjuan, spelas som ett utspel. Den spelare som är i tur att börja måste lägga ut en sjua. Om denne inte kan, måste denne passera och får vanligtvis ett minuspoäng i straff. Från sjuan bygger man sedan sekvenser i samma färg, med stigande värden (8 till äss) åt ena hållet och fallande värden (6 till 2) åt det andra. Spelare kan också starta nya sekvenser med andra sjuor i andra färger. Den som först blir av med alla sina kort vinner givens. Det är brukligt med regeln att man straffas med 1 minuspoäng varje gång man är i tur och inte kan lägga ut något kort. I vissa varianter får man även minuspoäng för de kort som är kvar på handen när någon vinner.

Källor: Wikipedia (sv). Senast uppdaterad 2026-10-04.