Gamereactor
Gamereactor är ett nordiskt medienätverk som skriver om datorspel, film och esport. Det startades 1998 i Danmark av Egmont Digital och spred sig till Norge innan den svenska webbplatsen lanserades 2002. Nätverket blev en av de största spelpubliceringarna i Europa med webbplatser och tidningar på flera språk. Den svenska webbplatsen var Sveriges största spelsida år 2011.
Historik och expansion
Gamereactor startades 1998 i Danmark av medieföretaget Egmont Digital. Samma år lanserade bröderna Morten Reichel och Claus Reichel den danska onlinetidningen Gamez.dk. I januari 2002 tog dessa bröder över de onlinebaserade webbplatserna Gamereactor Denmark, Sverige och Norge från Egmont, vilket markerade en ny fas i medienätverkets utveckling. Den svenska webbplatsen etablerades detta år och växte snabbt till att bli en central plattform för svenska spelentusiaster. År 2011 noterades den som Sveriges största spelsida.
Expansionen utanför Norden inleddes sent 2007 med en finsk version. År 2009 lanserades en tysk utgåva, som enbart fanns online. Under 2010-talet breddades den geografiska närvaran ytterligare. En italiensk onlineversion startade 2010, följd av en portugisisk 2013. I november 2016 expanderade man till Frankrike och i januari 2017 till Nederländerna. En kinesisk utgåva tillkom i januari 2018. För att sammanbinda det internationella innehållet lanserades Gamereactor International, en engelskspråkig edition av webbplatsen och ett PDF-magasin, den 1 september 2008. Denna version fokuserade på nyheter, förhandsvisningar och recensioner med särskilt intresse för den nordiska spelindustrin och inkluderade videoinnehåll från GRTV.
Tidningen Gamereactor
Parallellt med den digitala verksamheten etablerade Gamereactor en betydande tryckt närvaro. Den första tidningsversionen släpptes i Norge år 2001 och snart därefter, år 2002, i Sverige. Den svenska tidningsutgåvan fortsatte att ges ut fram till 2015. Tidningen var en gratistidning, en så kallad freesheet, som distribuerades via spelbutiker och elektronikhandlare i Danmark, Sverige, Finland, Norge, Tyskland och Storbritannien.
Tidningen publicerades med åtta nummer per år, med uppehåll för utgivning i januari och juli. Den gavs ut på flera språk för att nå den nordiska och europeiska publiken: danska, norska, svenska, tyska, engelska och finska. Den brittiska pappersversionen lanserades först 2013. Efter över ett decennium i tryck beslutades att lägga ned alla tidningsutgåvor i november 2014.
Innehåll, databas och bredd
Gamereactor erbjöd ett omfattande innehåll som sträckte sig långt bortom grundläggande spelnyheter. Kärnverksamheten bestod av de senaste recensionerna, nyheterna och förtittarna av videospel, ofta åtföljda av trailers och videointervjuer. Genom sin engelska esport-subsajt, som lanserades 2017, täckte man även den tävlingsinriktade sidan av spelvärlden. Innehållet omfattade dock även film- och streamingsläpp, stora esportturneringar och evenemang som spelmässan Gamescom. En betydande del av sajtens erbjudande var också inriktat på spel om riktiga pengar, inklusive recensioner, jämförelser och rankningar av onlineslots och casinospel. Detta marknadsfördes som en del av Europas största spelguide. Sajtens övergripande mål var att skära genom bruset i underhållningsvärlden med oberoende journalistik, expertrecensioner, intervjuer, guider och rekommendationer.
En av de mest omfattande resurserna var den stora speldatabasen. Denna databas innehöll information om vartenda spel som Gamereactor hade täckt, med totalt 18 311 spel registrerade. Databasen listade spelens releasedatum, plattformar och genrer, samt betygen från nätverkets 23 olika editioner. Den täckte 68 olika plattformar och 35 genrer, vilket gjorde den till ett värdefullt historiskt och jämförande verktyg för läsarna.
Redaktion, priser och kontroverser
Gamereactors redaktionella nätverk bestod av ett team av redaktörer spridda över de olika länderna. I Sverige ingick chefsredaktören Marcus Persson och redaktören Jonas Mäki. En nyckelperson var Petter Hegevall, som tjänstgjorde som svensk redaktör och konstnärlig direktör. På den danska sidan fanns Magnus Groth-Andersen, som var både dansk redaktör och global chefredaktör. Andra noterbara redaktörer var Silje Slette och Eirik Furu för Norge, Markus Hirsilä för Finland och Mike Holmes för den brittiska och internationella utgåvan.
Verksamheten och dess medarbetare mottog flera prishyllningar och nomineringar. Redan 2004 nominerades konstnärlige direktören Petter Hegevall av Sveriges Tidskrifter Swedish Design Awards. År 2013 nominerades den brittiska utgåvan av Gamereactor Magazine i kategorin bästa tryckta magasin på Games Media Awards. Två år senare, 2015, nominerades hela redaktionsteamet i kategorin bästa redaktionella team för tryck vid samma utmärkelse. En uppmärksammad kontrovers inträffade i juni 2013. Tidningens omslag visade då en modifierad version av konstverket till spelet The Last of Us, där karaktären Ellie hade tagits bort. Redaktionen svarade med en bloggpost där de förklarade att ändringen gjorts av ren designskäl och att de tidigare hade modifierat konstverk för att passa tidningsomslag.
Traditioner och communityengagemang
En viktig årlig tradition för Gamereactor var utnämnandet av Årets bästa spel, en utmärkelse som påbörjades redan i december 2001. På webbplatsen fanns en omfattande historisk lista som samlade alla vinnare genom åren, komplett med de originalmotiveringar som skrivits vid varje tillfälle. Denna lista fungerade som en levande krönika över spelhistoriens utveckling och Gamereactors egna bedömningar över tid. Utöver den stora årliga utmärkelsen publicerade redaktionen regelbundet andra topplistor, som exempelvis sammanställningar av årets hittills bästa spel. Sajten erbjöd också ett utrymme för mer personliga och nischade inlägg genom medlems- och redaktionsbloggar. Här kunde skribenter fördjupa sig i specifika intressen, som en redaktör som beskrev sitt fokus på simulatorer och strategispel, genrer som kanske inte lockade den bredaste publiken men som var viktiga för en trogen läsarskara. Denna blandning av formella recensioner och personliga bloggar bidrog till att skapa en känsla av community.
Uppköpet och en ny era 2026
I september 2026 inträffade en stor förändring för Gamereactor. Det meddelades att koncernen bakom medienätverket hade köpts upp. I samband med detta affärsförvärv avslutade hela den befintliga redaktionen sin verksamhet. Den svenska webbplatsen överfördes till ett nytt förvaltarskap och startades om med en helt ny redaktion. Den avgående redaktionen markerade slutet på en era med ett avskedsinlägg. Den svenska redaktören och konstnärlige direktören Petter Hegevall lämnade då Gamereactor och inledde istället ett nytt projekt med att starta magasinet Missil. Nyheten om upphörandet väckte reaktioner i den svenska spelcommunityt, med diskussioner på forum om Gamereactors roll i den svenska spelmediehistoriken och dess plats efter att tidigare ikoner som Super Play och Level hade lagts ner.
Gamereactors position och arv
Gamereactor etablerade sig som en betydande kraft i europeisk spelpublistik. År 2013 beskrevs den av branschtidningen Develop som en av de största spelpubliceringarna i Europa. Dess modell, som kombinerade ett brett nätverk av lokala språkversioner med en stark internationell engelsk hub, gjorde den tillgänglig för en stor publik. Medienätverkets omfattande databas på över 18 000 spelrecensioner och betyg utgör ett betydande historiskt arkiv över spelindustrin. Dess långvariga tradition med att utse Årets spel sedan 2001 ger en tidslinje över branschens utveckling och prioriteringar. Trots den dramatiska omstarten 2026, då originalet i praktiken lades ner, har Gamereactor lämnat ett bestående arv som en plattform som täckte allt från stora AAA-spelsläpp och esport till film, casinospel och nischade blogginlägg, allt med ambitionen att vara en pålitlig guide i underhållningsvärlden.
Vanliga frågor om Gamereactor
När startade Gamereactor i Sverige?
Den svenska versionen av Gamereactor startade år 2002. Den grundades av Petter Hegevall och har sedan dess varit en självklar del av svensk spelmedia. Mellan 2002 och 2015 gavs Gamereactor också ut som en gratistidning i Sverige. Tidningen delades ut i spelbutiker runt om i landet innan den lades ned.
Gavs Gamereactor ut som tidning?
Ja, Gamereactor gavs ut som en gratistidning i flera länder. I Sverige publicerades tidningen mellan 2002 och 2015. Den var gratis och distribuerades via spelbutiker och elektronikåterförsäljare. Tidningen hade åtta nummer per år och publicerades på språk som svenska, danska, norska, tyska, engelska och finska innan den lades ned i november 2014.
Vilka språk fanns Gamereactor på?
Gamereactor fanns på många språk genom sitt internationella nätverk. Utöver de nordiska språken svenska, danska, norska och finska fanns webbplatser på engelska, tyska, italienska och portugisiska. Senare tillkom också franska, nederländska och kinesiska versioner. Den engelska internationella webbplatsen lanserades den 1 september 2008.
Vad täckte Gamereactor förutom spelrecensioner?
Gamereactor täckte ett brett spektrum av underhållning utöver spelrecensioner. Innehållet inkluderade nyheter, förtittar, speltrailers och täckning av e-sportturneringar. Sidan skrev också om film- och streamingsläpp samt spelmässor. Dessutom täckte den andra spelrelaterade områden som onlineslots och casinospel med expertrekommendationer.
Vem var några av de kända redaktörerna på Gamereactor?
Flera redaktörer har varit centrala för Gamereactors olika utgåvor. Marcus Persson var chefredaktör för den svenska sidan. Petter Hegevall var svensk redaktör och konstnärlig ledare och grundade den svenska webbplatsen 2002. Jonas Mäki var också svensk redaktör. På den internationella sidan var Magnus Groth-Andersen global chefredaktör och Mike Holmes brittisk redaktör.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.




