Fia (brädspel)

Historia och ursprung

Fia med knuff har rötter som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Spelet är en förenkling av det indiska spelet Pachisi, som har förebilder skapade redan runt 300-talet e.Kr. Den moderna europeiska versionen av spelet patenterades först i England år 1896. Den tyska varianten, som kom att bli särskilt framgångsrik, skapades av Josef Friedrich Schmidt under vintern 1907/1908. Detta spel, som fick namnet Mensch ärgere Dich nicht, publicerades första gången 1910 och har tillverkats i oförändrad form sedan 1914.

Spelet blev en stor framgång i Tyskland, inte minst under första världskriget då tillverkaren skickade 3 000 spel till fältsjukhus för att avhjälpa soldaternas långtråkighet. Denna taktik och den efterföljande mun-till-mun-reklamen bidrog till att spelet spreds och blev känt. Vid 1920 hade redan en miljon exemplar sålts till ett pris av 35 pfennig styck. I Sverige har spelet varit känt och förekommit i skrift sedan 1920-talet. Namnet Fia kommer troligtvis från det latinska ordet fiat, som betyder gång eller må ha sin gång. Den tyska titeln, Mensch ärgere Dich nicht, som ungefär betyder Människa, bli inte arg, hänvisar till den frustrerande mekaniken då motspelares pjäser skickas tillbaka till start. Spelet anses av speltillverkaren Alga vara ett av världens äldsta spel i sin genre.

Spelupplägg och mål

Fia spelas normalt av fyra personer, var och en med en egen färg, vanligtvis blå, grön, gul och röd. Varje spelare har fyra spelpjäser som i spelets början står i ett startbo, vilket i vissa beskrivningar kallas för ute-området. Spelplanen är uppbyggd som ett kors omgivet av en cirkel av fält. Varje sida av det centrala korset har tre fält. Spelets mål är att föra alla sina fyra pjäser från startboet, ett varv medsols runt spelplanens cirkel, och slutligen in i spelplanens mitt, vilket kallas hemrad eller målbo. Den spelare som först lyckas få in alla sina fyra pjäser vinner spelet. En alternativ regel är att pjäserna ska föras in i sitt eget målbo, och vinnaren är den som först fyller detta.

För att avgöra vem som börjar kastar alla spelare en tärning. Den som slår högst börjar. Spelarna turas sedan om att kasta tärningen och kan flytta fram valfri av sina pjäser som är i spel antalet steg som tärningen visar. En pjäs får inte stanna på en ruta som redan är upptagen av en annan pjäs, oavsett om det är en egen eller en motspelares. En pjäs kan dock hoppa över andra pjäser under sin förflyttning.

Grundläggande regler och mekaniker

För att få en pjäs ut på spelplanen från startboet måste en spelare slå en sexa eller, enligt vissa regelvarianter, en etta på tärningen. Den uttagna pjäsen placeras då på startfältet, som är det färgade fältet nära mitten av planen. Om en spelare har alla sina pjäser kvar i startboet och ingen att flytta på planen, gäller ofta en treförsöksregel. Det innebär att spelaren får tre försök på sig att slå den nödvändiga siffran för att komma ut.

Att slå en sexa ger normalt rätt till ett extra tärningskast. En viktig regel är att om en spelpjäs hamnar på exakt samma ruta som en motspelares pjäs, blir den senare knuffad tillbaka till sitt startbo. Det är från denna mekanik som spelet fått tillnamnet med knuff. En pjäs som väl har kommit in i sitt eget målbo kan inte längre knuffas ut, och en pjäs får inte heller föras in i en annan spelares målbo. En pjäs på startfältet är i vissa regeluppsättningar skyddad från att bli utknuffad.

Det finns en strategisk begränsning i att en spelare normalt bara får flytta en pjäs per tärningskast. Ett undantag från denna regel finns i vissa spelomgångar, där ett slag med sexa tillåter spelaren att föra ut två pjäser från startboet direkt till startrutan på planen. Om en spelare väljer detta alternativ får denne vanligtvis inte ett extra kast. En pjäs som har kommit in i hemraden kräver ett exakt tärningskast för att flyttas till det sista fältet och kan inte hoppa över andra pjäser i hemraden.

Varianter och alternativa regler

Fia med knuff har många lokala och regionala varianter, vilket leder till att exakta regler kan skilja sig. Den internationellt mest kända varianten är Ludo, som är det engelska namnet och spelets förebild. Den tyska originalet heter som nämnts Mensch ärgere Dich nicht. Andra relaterade spel är Parcheesi och Aggravation i USA, Jeu des petits chevaux i Frankrike, Parqués i Colombia och Aeroplane chess i Kina. Alla dessa spel tillhör samma familj av så kallade cross and circle games, med ursprung i Pachisi.

När det gäller regler finns flera alternativa tolkningar. Vissa versioner tillåter inte att en pjäs passerar en annan av spelarens egna pjäser på banan, men denna regel kan strykas. Regeln om att endast få ta ut en pjäs per slagen sexa eller etta är en annan vanlig variant som ersätter möjligheten att ta ut två. Efter andra världskriget dök många kopior och varianter upp i Tyskland, som Wir werfen raus! och Verliere nicht den Kopf!, den senare med en genväg över spelplanen.

Det finns även större versioner av spelet som är anpassade för sex eller åtta spelare. Schmidt Spiele, tillverkaren av den tyska originalversionen, har även gett ut ett kortspel baserat på konceptet 2014. Andra moderna spel inspirerade av konceptet inkluderar Sorry!, Dog, Hexentanz och Tock. Det ursprungliga tyska spelet bestod av målade träpjäser, men dessa ersattes av plastpjäser någon gång efter 1960-talet.

Kulturell betydelse och popularitet

Fia och dess systerspel har varit enormt populära runt om i världen i över ett sekel. Den tyska versionen, Mensch ärgere Dich nicht, betraktas som Tysklands absolut mest populära brädspel. Sedan dess lansering 1914 har omkring 70 miljoner exemplar av det tyska originalet sålts. Spelets enkla men ändå spännande upplägg, där Schmidt medvetet hade strökat bort taktiska och strategiska variationer från Ludo, har gjort det till en klassiker i familjer. Spelets popularitet har lett till att det fått ett officiellt eget frimärke från Deutsche Post, utgivet den 11 februari 2010 för att fira 100-årsjubileet. Det har också etablerat sig i turneringsform. I juli 2017 satte Schmidts hemstad Amberg världsrekord i simultanspelande av Mensch ärgere Dich nicht med 1692 personer som spelade på 375 spelplaner samtidigt.

Trots sin ålder har spelet behållit sin relevans. Efter andra världskriget introducerade Schmidt Spiele en officiell licensutgåva i Östtyskland 1953, vilket snart följdes av kopior i Västtyskland. Spelet har också inspirerat andra moderna brädspel. I Sverige marknadsförs spelet av tillverkaren Alga, som betonar dess status som ett av världens äldsta spel. Ytterligare litteratur om spelet finns i böcker som Familjespel (2006) och Roligt nästan jämt (1968) av Lennart Edberg.

Spelstrategi och typiska situationer

Spelets enkla regler döljer vissa strategiska överväganden. En central aspekt är att skydda sina pjäser från att bli utknuffade samtidigt som man försöker knuffa ut motståndarnas pjäser. Att ha en pjäs på startfältet kan vara en fördel eftersom den ofta är skyddad, men den måste flyttas därifrån så snart som möjligt om det fortfarande finns pjäser kvar i startboet, enligt reglerna. En utmanande situation uppstår när en spelare har en pjäs precis utanför hemraden. För att få in den krävs ett exakt tärningskast. I ett extremt fall, om en spelare har tre pjäser redan i hemraden på de tre första fälten och den fjärde väntar precis utanför, skulle det kräva fyra ettor i rad för att få in den sista pjäsen innan en motspelare hinner knuffa ut den. Detta illustrerar spelets kombination av tur och en viss planering. Regeln om att inte få passera egna pjäser, om den tillämpas, lägger ytterligare ett strategiskt lager genom att tvinga spelaren att hantera trafikstockningar av sina egna pjäser på banan. Att välja rätt pjäs att flytta, och när man ska ta ut nya pjäser från startboet, är nyckelfrågor som påverkar spelets gång.

Vanliga frågor om Fia (brädspel)

Var kommer namnet Fia ifrån?

Namnet Fia kommer troligen från det latinska ordet 'fiat', som betyder 'gång'. Spelet kallas ofta Fia med knuff, vilket refererar till den centrala mekaniken där man kan knuffa ut motspelares pjäser. På tyska heter spelet Mensch ärgere Dich nicht, och på engelska och många andra språk kallas det Ludo. Det svenska namnet har använts i skrift sedan 1920-talet.

Hur gammalt är spelet Fia?

Spelet Fia har en lång historia som en förenkling av det indiska spelet Pachisi. Pachisi har förebilder från runt 300-talet e.Kr. Den moderna versionen patenterades först i England år 1896. Den tyska varianten, Mensch ärgere Dich nicht, skapades av Josef Friedrich Schmidt 1907/1908 och har tillverkats i oförändrad form sedan 1914. I Sverige har spelet förekommit i skrift sedan 1920-talet.

Vad behöver man slå med tärningen för att komma ut från start?

För att få föra ut en spelpjäs från startboet på spelplanen måste en spelare slå en sexa eller en etta med tärningen. Om en spelare har alla sina pjäser kvar i startboet och ingen ute på planen, gäller i vissa spelomgångar en treförsöksregel. Den regeln innebär att spelaren har tre försök på sig att slå antingen en sexa eller en etta för att få ut en pjäs. När en pjäs väl är ute på planen kan den flyttas framåt med valfritt tärningskast.

Vad händer om man slår en sexa?

När en spelare slår en sexa får spelaren normalt kasta tärningen en extra gång i rad. Om spelaren fortfarande har pjäser kvar i startboet, tillåter vissa regler att man antingen för ut en pjäs till den sjätte spelrutan eller, som ett alternativ, för ut två spelpjäser direkt till startrutan. Regeln om att få föra ut två pjäser vid en sexa kan dock strykas och ersättas med regeln att endast en pjäs får tas ut per slagen sexa eller etta. Spelaren kan aldrig flytta mer än en spelpjäs per tärningskast, med undantag för just alternativet med två utplacerade pjäser.

Vilka är de mest kända internationella varianterna av spelet?

Den mest kända internationella varianten är den tyska, som heter Mensch ärgere Dich nicht och har sålts i omkring 70 miljoner exemplar sedan 1914. På engelska och i många andra länder kallas spelet Ludo. Andra relaterade spel baserade på samma Pachisi-ursprung inkluderar det amerikanska Parcheesi, Sorry! och Trouble, det franska Jeu des petits chevaux och det kinesiska Aeroplane chess. I Sverige tillverkas och säljs spelet ofta av företaget Alga.

Vilka är de grundläggande reglerna för att knuffa och vinna?

Spelets kärna, som gett upphov till namnet 'med knuff', är att om en spelpjäs hamnar på samma ruta som en motspelares pjäs, blir motspelarens pjäs knuffad tillbaka till sitt startbo. En pjäs kan dock inte knuffas när den väl har kommit in i sitt eget målbo, och man får inte föra in en pjäs i en annan spelares målbo. Spelet vinns av den spelare som först för in alla sina fyra spelpjäser till spelplanens mitt eller, enligt en alternativ regel, till sitt eget målbo. Endast en pjäs får stå på varje spelruta, så man kan inte placera två egna pjäser på samma plats.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.