Bangolf

Banornas utformning och olika system

Bangolf spelas på små, ofta konstgjorda banor där varje hål är utformat med olika hinder och en målkopp i slutet. Banorna omges vanligen av en sarg som hindrar bollen från att lämna spelområdet. Det finns fyra huvudtyper av banor som är godkända av det internationella förbundet WMF. Europabanor, förkortat EB, är vanligtvis byggda i asbestcement eller liknande material och har ett standardiserat utseende. Dessa banor är alltid sex meter långa och vid tävlingsspel räknas allt utom det första slaget som en miss. Spel på EB-banor innebär ofta användning av ett stort antal specialtillverkade minigolfbollar.

Betongbanor har, som namnet antyder, ett underlag av betong och är i regel betydligt längre än EB-banorna. Dessa anläggningar är helt standardiserade och banornas ordning ser alltid likadan ut. Filtbanor har länge varit den vanligaste bantypen i Sverige. Här består underlaget av en grön filtmatta med olika hinderkombinationer. Vid mästerskap används en speciell filtkvalitet med standardiserad svikt, ytstruktur och tjocklek för att säkerställa rättvisa förhållanden.

Den fjärde kategorin är äventyrsgolf, eller adventure golf. Här är utformningen betydligt friare och mer varierad. Banorna kan ha underlag av konstgräs och efterliknar ofta riktiga golfbanor i miniatyr med kuperad terräng, bunkrar och vattengravar. Dessa banor kan se väldigt olika ut och innehåller ofta valfria vägval med olika svårighetsgrad. På äventyrsgolfbanor spelar man ofta med en typ av vanlig golfboll, till skillnad från de specialbollar som används på andra bantyper.

Sportens historia och spridning

Bangolfen har sina rötter i USA under 1920-talet. Några år senare kom idén till Europa, där den fick spridning i Storbritannien och Tyskland. I Hamburg anlades en bana redan 1926 under namnet Miniatur-Golf-Platz. Till Sverige kom bangolfen genom Edwin O. Norrman och Eskil Norman, som tog med sig idén från USA och anlade den första banan 1931 i Eskilstuna. De grundade även bolaget Norman & Norrman Miniatyrgolf, som anlade flera banor runt om i landet. Sveriges äldsta bangolfklubb är Uppsala Bangolfklubb, som grundades 1934.

En viktig milstolpe i standardiseringen av sporten var den första 18-hålsbanan, som anlades i Ascona i Schweiz vid Lago Maggiore. Denna bana hade planerats av trädgårdsarkitekten Paul Bongni, som patenterade sin konstruktion och gav den namnet minigolf. I USA nådde bangolfen en stor popularitetsvåg under sent 1920-tal, med tiotusentals banor över hela landet, inklusive över 150 på tak i New York City ensam. Denna boom tog slut under den stora depressionen på 1930-talet, då nästan alla banor i USA stängdes och revs.

I Europa levde sporten vidare. Det svenska förbundet, Svenska Bangolfförbundet, grundades 1937 och är världens äldsta minigolfsportorganisation. Nationella svenska mästerskap har spelats årligen sedan 1939. I andra länder grundades nationella förbund först på slutet av 1950-talet. En av världens äldsta fortfarande existerande banor är Sandvig Minigolf på Bornholm i Danmark, som byggdes 1951. Banan i Ascona i Schweiz, som öppnade 1954, är den näst äldsta som följer Paul Bongnis normer.

Regler och spelidé

Målet med bangolf är att med hjälp av en klubba, en putter, sänka bollen i koppen på varje hål på så få slag som möjligt. En standardrunda består normalt av 18 hål, men rundor med 12 eller 9 hål förekommer också. Det högsta antalet slag som utdelas per hål är sju. Om en spelare missar sitt sjätte slag tilldelas automatiskt sju slag för det hålet. Slagen antecknas och summeras i ett protokoll, och den spelare som klarar hela rundan på lägst totalt antal slag vinner. Att sänka bollen på ett enda slag kallas för en spik.

Spelet inleds vid en utslagsplats på varje hål. Där finns ofta flera små fördjupningar där spelaren fritt får placera bollen inför utslaget. På vissa hål finns en markerad linje på sargen, ofta nära utslagsplatsen. Om bollen efter ett utslag inte lyckas passera denna markering måste spelaren räkna slaget och börja om från utslagsplatsen. Denna process upprepas tills bollen passerar linjen eller det högsta antalet slag uppnåtts.

Om en boll hamnar helt utanför banan läggs den tillbaka på banan vid den punkt där den slog ut, utan att något extra slag tillkommer. När bollen hamnar nära en sarg eller ett hinder får spelaren flytta ut den med 20 centimeter för att få ett spelbart läge. Det är tillåtet att byta klubba mellan slagen på en bana, men normalt sett inte att byta boll. Ett undantag kan godkännas om bollen går sönder eller försvinner. Vid tävlingar finns utsedda domare, medan det vid rekreationsspel är vanligt att de övriga spelarna i sällskapet agerar domare för varandra.

Tävlingsverksamhet och svenska framgångar

Bangolf spelas inte bara som en fritidssysselsättning utan är en organiserad sport med seriespel, nationella mästerskap och världsmästerskap. De tidigaste dokumenterade minigolftävlingarna arrangerades i USA. Den första nationella tävlingen, National Tom Thumb Open, hölls 1930 med en prissumma på 10 000 dollar. Efter depressionen dog tävlingsverksamheten ut i USA men levde kvar och utvecklades i Europa. I Sverige har nationella mästerskap arrangerats varje år sedan 1939.

Sverige har frambringat flera världsmästare i bangolf. Alf Pettersson och Karin Wiklund blev världsmästare år 2001. Carl-Johan Ryner tog titeln 2003. År 2009 blev Jonas Gustafsson och Sandra Weaver världsmästare. Filiph Svensson vann 2011, och Fredrik Persson samt Alexander Dahlstedt blev världsmästare 2017. Gunnar Bengtsson och Annelie Lundell blev båda världsmästare år 2019. Ulf Kristiansson är den senaste svenska världsmästaren från 2023.

Även på juniornivå har Sverige haft stora framgångar. Linus Sundström blev juniorvärldsmästare 2004 och Karoline Karlsson 2006. Jasmine Hansson tog juniorvärldsmästartiteln 2014, Alexander Njord 2018 och Erik Nilsson blev den senaste svenska juniorvärldsmästaren år 2024. Dessa framgångar visar på en stark svensk bangolftradition och en livaktig ungdomsverksamhet inom sporten.

Olika namn och varianter

Sporten går under en mängd olika namn runt om i världen. Det internationella förbundet, World Minigolf Sport Federation, föredrar namnet minigolf. I Sverige används bangolf främst i tävlingssammanhang, medan minigolf är det vanligaste begreppet i vardagligt tal. Andra internationella namn inkluderar mini-golf, midget golf, goofy golf, crazy golf, adventure golf, mini-putt och putter golf.

Namnet Putt-Putt är ett varumärke som tillhör ett amerikanskt företag som bygger och franchisar miniatyrgolfbanor, men termen putt-putt används ibland vardagligt för att beskriva spelet i allmänhet. Termen minigolf var tidigare ett registrerat varumärke som tillhörde ett svenskt företag som byggde patentskyddade banor. En annan variant är äventyrsgolf, som på engelska ofta kallas adventure golf eller crazy golf. Dessa banor kännetecknas av en mer fantasifull utformning med omfattande temadekor och hinder som väderkvarnar, slott och grottor, vilket skiljer dem från de mer standardiserade sportinriktade banorna.

Vanliga frågor om Bangolf

Vad är skillnaden mellan bangolf och minigolf?

Bangolf och minigolf är i grunden samma sak. Skillnaden ligger främst i användningen av termerna. Benämningen minigolf är den vanligaste och används av allmänheten för att beskriva spelet som fritidssysselsättning. Termen bangolf används i större utsträckning i organiserade tävlingssammanhang och av idrottsförbund. Det internationella förbundet World Minigolf Sport Federation föredrar namnet minigolf. I Sverige är det alltså vanligt att man pratar om minigolf när man spelar för nöjes skull och bangolf när det gäller tävlingar och serieverksamhet.

Hur går ett spel bangolf till?

Ett spel bangolf går ut på att med så få slag som möjligt få en boll från en utslagsplats och in i en kopp på varje hål. En vanlig runda består av 18 hål. Varje hål har olika typer av hinder som bollen måste passera. Spelaren slår från utslagsplatsen och fortsätter slå tills bollen är i koppen. Om bollen hamnar utanför banan läggs den tillbaka där den försvann ut, utan extra straffslag. Det högsta antalet slag som tillåts per hål är sju. Efter det sjätte misslyckade slaget får spelaren automatiskt sju slag för hålet. Slagen för varje hål räknas ihop till ett slutresultat, och den med lägst totalsumma vinner.

När och var uppstod bangolf?

Bangolf uppstod i USA under 1920-talet. Sporten spreds snabbt till Europa, där de första dokumenterade banorna i Tyskland och Storbritannien anlades under samma decennium. Till Sverige kom idén i början av 1930-talet genom Edwin O. Norrman och Eskil Norman, som hade sett sporten under sin tid i USA. De anlade den första svenska banan 1931 i Eskilstuna och grundade ett företag som spred fler banor över landet. En viktig bananläggning för sportens standardisering var den första 18-hålsbanan i Ascona, Schweiz, som planerades av Paul Bongni och gav upphov till namnet minigolf.

Vilka olika typer av banor finns det?

Det finns fyra huvudtyper av banor som är godkända av det internationella förbundet WMF. Europabanor (EB) är vanligtvis sex meter långa, byggda i material som asbestcement och har ett standardiserat utseende. Betongbanor är gjorda av betong, är längre än EB-banor och är helt standardiserade i sin ordning. Filtbanor har underlag av en grön filtmatta och har länge varit den vanligaste typen i Sverige. Den fjärde typen är äventyrsgolf (adventure golf), som har en mycket friare utformning, ofta med konstgräs och temahinder som efterliknar riktiga golfbanor eller har fantasifulla dekorationer. Här spelar man ofta med vanliga golfbollar.

Finns det organiserad tävling i bangolf?

Ja, bangolf är en fullt ut organiserad sport med både nationell och internationell tävlingsverksamhet. Det finns seriespel, nationella mästerskap och världsmästerskap arrangerade av World Minigolf Sport Federation. De första stora tävlingarna hölls i USA redan 1930. I Sverige har nationella mästerskap arrangerats varje år sedan 1939. Svenska spelare har varit mycket framgångsrika i VM-sammanhang, med flera världsmästare både på senior- och juniornivå. Det svenska förbundet, Svenska Bangolfförbundet, grundades 1937 och är världens äldsta minigolfsportorganisation.

Vilka svenska spelare har blivit världsmästare i bangolf?

Flera svenska spelare har vunnit VM-guld i bangolf. Alf Pettersson och Karin Wiklund blev världsmästare år 2001. Carl-Johan Ryner vann 2003. År 2009 blev Jonas Gustafsson och Sandra Weaver världsmästare. Filiph Svensson tog titeln 2011. Fredrik Persson och Alexander Dahlstedt blev båda världsmästare 2017. Gunnar Bengtsson och Annelie Lundell vann VM-guld 2019. Den senaste svenska världsmästaren är Ulf Kristiansson, som vann 2023. På juniornivå har Sverige också haft framgångar med världsmästare som Linus Sundström (2004), Karoline Karlsson (2006), Jasmine Hansson (2014), Alexander Njord (2018) och Erik Nilsson (2024).

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.