Vinnie Jones

Tidigt liv och fotbollens början

Vincent Peter Jones föddes den 5 januari 1965 i Watford i Hertfordshire. Han är son till Glenda och Peter Jones, som var skogvaktare. Under sin skoltid i Bedmond och Abbots Langley var han lagkapten för skolans fotbollslag och spelade även för sitt lokala lag i byn Bedmond. En av hans farmödrar var från Wales, ett faktum som senare skulle bli betydelsefullt för hans idrottskarriär.

Jones inledde sin fotbollsbana som tonåring i lokalt amatörspel. Som 19-åring skrev han 1984 på ett semiprofessionellt kontrakt med Wealdstone i Alliance Premier League. Han kombinerade fotbollen med arbete som murare på byggarbetsplatser. Under sin tid i Wealdstone var han en del av truppen som 1985 vann FA Trophy final på Wembley Stadium, även om han inte fick speltid i finalen.

Professionell fotbollskarriär

Vinnie Jones professionella karriär tog fart 1986 då han lånades ut till den svenska klubben IFK Holmsund. Han hjälpte laget att vinna Division 3 Mellersta Norrland. Senare samma höst blev han heltidsproffs när Wimbledon i First Division köpte honom från Wealdstone för 10 000 pund. Han gjorde mål redan i sin andra match för Wimbledon, en 1-0 seger mot Manchester United i november 1986.

Jones blev en central del av Wimbledon-laget som 1988 vann FA-cupen efter att ha besegrat ligamästarna Liverpool med 1-0 i finalen. Han etablerade sig som en entusiastisk och omedgörlig mittfältare och en ledande medlem i det ökända Wimbledon-laget som kallades "Crazy Gang". Hans rykte som en av ligan hårdaste spelare växte snabbt. Efter tre säsonger i Wimbledon såldes Jones i juni 1989 till Leeds United för 650 000 pund. Han spelade nästan alla ligamatcher den säsongen då Leeds vann Second Division och avancerade till First Division 1990. Under tränaren Howard Wilkinson spelade han en mer återhållsam stil och fick bara tre gula kort under hela säsongen.

Efter att ha förlorat sin plats i startelvan till yngre spelare lämnade Jones Leeds United tidigt under säsongen 1990-91. Hans före detta tränare från Wimbledon, Dave Bassett, värvade honom till Sheffield United i september 1990 för en övergångssumma på 700 000 pund. Han spelade 35 matcher för Sheffield United i First Division och gjorde två mål. Ett år senare, den 30 augusti 1991, såldes Jones vidare till Chelsea för 575 000 pund. Han gjorde sin debut för Chelsea dagen efter skrivningen i en 4-1 seger mot Luton. Han gjorde sitt första mål för klubben den 18 september 1991 i en 2-0 seger mot Aston Villa. Totalt spelade han 52 matcher för Chelsea och gjorde sju mål.

Efter bara en säsong på Stamford Bridge återvände Jones till Wimbledon i början av säsongen 1992-93, precis då Premier League hade bildats. Han hjälpte Wimbledon att nå sin bästa ligaplacering någonsin 1993-94 när de slutade på sjätte plats i Premier League. Han bidrog också till en annan stark säsong för klubben tre år senare, då de nådde semifinal i både FA-cupen och Ligacupen och slutade åtta i Premier League. Den säsongen gjorde han det avgörande målet när Wimbledon vann med 1-0 mot Arsenal på Highbury. Hans andra avsked från Wimbledon kom i början av 1998 när han blev spelande tränare i Queens Park Rangers. Han gjorde mål i sin debutmatch mot Huddersfield Town. Jones meddelade sitt avslut från fotbollen i början av 1999, 34 år gammal.

Landslagsspel och hård image

Trots att han var född och uppvuxen i England spelade Vinnie Jones landskamper för Wales. Detta var möjligt eftersom han hade walesiskt påbrå via sin morfar, som var född i Ruthin. Han hade tidigare försökt spela för Irlands landslag på grund av sitt irländska påbrå via en farmor. I december 1994 blev han uttagen i den walesiska landslagstruppen och gjorde sin internationella debut den 14 december 1994 i en 3-0 förlust hemma mot Bulgarien i kvalet till EM 1996. Han spelade totalt nio landskamper för Wales. Hans sista landskamp var den 29 mars 1997 i en 2-1 förlust mot Belgien i ett VM-kval på Cardiff Arms Park. Hans uttagning till landslaget möttes av viss förvåning och till och med förlöjligande inom fotbollsvärlden.

Som fotbollsspelare var Jones känd för sin "hårdman"-persona och sin mycket tuffa, omedgörliga spelstil. Under sin karriär blev han utvisad tolv gånger. Han innehar rekordet för det snabbaste gula kortet någonsin i en fotbollsmatch, då han varnades efter bara fem sekunder för ett grovt tackling. En annan uppmärksammad incident var när han distraherade Paul Gascoigne genom att gripa tag i dennes testiklar. Hans rykte som hård spelare förstärktes ytterligare 1992 när han var programledare för en kontroversiell video med titeln "Soccer's Hard Men". Videon visade arkivmaterial av Jones själv och andra hårdföra spelare och gav tips på hur "hårda män" kunde bli "hårdare". The Football Association ansåg att videon misskrediterade fotbollen och tvingade Jones att betala 20 000 pund i böter.

Övergången till skådespeleri

Efter att ha avslutat sin fotbollskarriär 1999 inledde Vinnie Jones en ny karriär som skådespelare. Hans filmdebut kom 1998 i filmen "Lock, Stock and Two Smoking Barrels", en roll som gav honom en Empire Award för Best Newcomer. Hans genombrott följdes av en framgångsrik roll i filmen "Snatch" från 2000, för vilken han vann Empire Award för Best British Actor. Jones spelade ofta roller som tuffa, ibland våldsamma, karaktärer, en typecasting som delvis härstammade från hans offentliga image från fotbollsvärlden. Han medverkade i en rad populära filmer under 2000-talet, inklusive "Gone in 60 Seconds" (2000), "Swordfish" (2001), "Mean Machine" (2001), "EuroTrip" (2004) och "X-Men: The Last Stand" (2006), där han spelade rollen som Juggernaut. Hans filmografi inkluderar också roller i filmer som "The Big Bounce" (2004), "Blast" (2004), "Slipstream" (2005), "På djupt vatten" (2005), "She's the Man" (2006), "The Condemned" (2007), "The Midnight Meat Train" (2008), "Hell Ride" (2008), "Year One" (2009), "Kill The Irishman" (2011), "Blood Out" (2011), "Freelancers" (2012) och "Escape Plan" (2013).

TV-karriär och senare roller

Förutom sin filmkarriär har Vinnie Jones även etablerat sig på television. Han har medverkat i flera TV-serier, ofta i återkommande roller. Åren 2015 till 2018 spelade han karaktären Danny "Brick" Brickwell i nio avsnitt av serien "Arrow". År 2013 hade han en roll som Sebastian Moran i sex avsnitt av serien "Elementary". En av hans mest framträdande TV-roller kom 2024 när han spelade Geoff Seacombe i Guy Ritchies actionskomediserie "The Gentlemen". Serien bestod av åtta avsnitt. Bland hans övriga TV-framträdanden kan nämnas roller i serier som "Extras" (2005), "The Cape" (2011), "Fire with Fire" (2012), "The Musketeers" (2014), "MacGyver" (2016) och "NCIS: Los Angeles" (2019).

Vanliga frågor om Vinnie Jones

Hur gammal är Vinnie Jones?

Vinnie Jones är född den 5 januari 1965, vilket gör honom till en person i sextioårsåldern. Han föddes i Watford, Hertfordshire i England. Hans födelsedatum är en etablerad fakta från hans biografiska information. Åldern beräknas utifrån detta datum.

Vilka är Vinnie Jones mest kända filmer?

Vinnie Jones har medverkat i flera kända filmer. Hans skådespelardebut kom i filmen Lock, Stock and Two Smoking Barrels från 1998. Andra betydande filmroller inkluderar Snatch från 2000, Gone in 60 Seconds från 2000 och Mean Machine från 2001. Han spelade också rollen som Juggernaut i superhjältefilmen X-Men: The Last Stand från 2006. Hans filmografi sträcker sig över action- och komedigenrer.

Vilka TV-serier har Vinnie Jones varit med i?

Vinnie Jones har haft återkommande roller i flera TV-serier. Han spelade rollen som Danny Brickwell i serien Arrow mellan 2015 och 2018. År 2024 medverkade han i åtta avsnitt av Guy Ritchies serie The Gentlemen i rollen som Geoff Seacombe. Han hade också en roll i serien Elementary år 2013. Dessa roller visar hans bredd inom tv-skådespeleri.

Vad var Vinnie Jones genombrott som skådespelare?

Vinnie Jones genombrott som skådespelare kom med hans debutroll i filmen Lock, Stock and Two Smoking Barrels från 1998. För denna roll vann han ett Empire Award for Best Newcomer. Hans framgång fortsatte med huvudrollen i filmen Snatch år 2000, för vilken han vann Empire Award for Best British Actor. Dessa tidiga framgångar etablerade honom som en filmstjärna och ledde till många fler roller.

Vilka fotbollsklubbar spelade Vinnie Jones i?

Vinnie Jones spelade professionell fotboll för flera engelska klubbar. Hans karriär började i Wimbledon år 1986, efter en utlåning till den svenska klubben IFK Holmsund. Han spelade sedan för Leeds United, Sheffield United och Chelsea. Han återvände till Wimbledon för en andra sejour innan han avslutade karriären som spelande tränare i Queens Park Rangers år 1998. Totalt spelade han 254 ligamatcher för Wimbledon under sina två perioder i klubben.

Varför kunde Vinnie Jones spela för Wales landslag?

Vinnie Jones kunde spela för det walesiska landslaget trots att han var född och uppvuxen i England. Han kvalificerade sig genom att ha walesiskt påbrå, specifikt via en walesisk morfar. Detta möjliggjorde för honom att spela nio landskamper för Wales mellan 1994 och 1997. Hans landslagsdebut var i en EM-kvalmatch mot Bulgarien i december 1994. Hans uttagning till det walesiska laget var en ovanlig händelse som väckte uppmärksamhet.

Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-05.