Ernst-Hugo Järegård

Uppväxt och tidiga år

Ernst-Hugo Alfred Järegård föddes i Ystad som son till bankdirektören Ernst Järegård och hans hustru. Hans mor var dotter till en inflyttad vallonska och en trädgårdsmästare från Helsingborg. Fadern hade börjat som springpojke på Ystads tobaksfabrik, fått anställning som kassör vid en sparbank och avancerat till chef. Han var aktiv i stadens konst- och teaterförening och själv spexare i ett amatörsällskap, men föraktade samtidigt dem som försörjde sig på konsten. Järegård har beskrivit sin uppväxt som kärlekslös, särskilt från faderns sida, och att de negativa känslorna varit till användning i hans skådespeleri.

Han gick i folkskola och sedan Ystads högre allmänna läroverk, där han fick dåliga betyg och blev befriad från gymnastiklektionerna. Efter en incident tvingades han lämna läroverket trots att fadern satt i skolstyrelsen. Vid tretton års ålder anlände han till Osby internatskola mitt i terminen. På skolan utövades pennalism och han tvingades passa upp på äldre elever och utstå fysiska bestraffningar. Han vantrivdes men fick utlopp för sina skådespelardrömmar på elevaftnarna i aulan, där han spelade roller inspirerade av populära filmer eller pjäser som Mäster Olof. Efter tre år gick han ut med realexamen och lägsta betyg.

Teaterdrömmar och första steg

År 1944 påbörjade Järegård gymnasiestudier vid Lunds privata elementarskola men hoppade av efter några månader. Genom rektorns försorg fick han kontakt med skådespelaren Anders Ek vid Malmö stadsteater, som rekommenderade honom vidare till teaterläraren Ruth Kylberg. Järegård bodde sedan en tid hos Ruth och maken Carl Kylberg i Stockholm. Fru Kylberg menade att den bästa utbildningen fanns utomlands och ordnade med ekonomiska medel för teaterstudier i Paris. Vistelsen där påbörjades några månader efter krigsslutet och varade i ett och ett halvt år.

Direktören för Institut Tessin, Gunnar W. Lundberg, rekommenderade Charles Dullins teaterskola, där Järegård började studera samtidigt som han läste franska på Alliance française. Studierna innebar fribiljetter till stadens teatrar, vilket gav honom många chanser att studera franska skådespelares uttrycksfulla kroppsspråk. I Frankrike läste han de samtida existentialisterna Albert Camus, Simone de Beauvoir och Sartre och beställde svensk litteratur från en bokhandel i Ystad. Han tvingades återvända till Sverige för att mönstra och fullgjorde sin militärtjänst som handräckningsvärnpliktig.

Yrkesmässig etablering och familjebildning

Väl tillbaka i Sverige tog Järegård lektioner hos talpedagogen Karin Alexandersson för att kunna tala med rikssvensk diktion vid sidan av sin skånska. Han förberedde sig för intagningsprovet till Dramatens elevskola vid Terserus teaterskola men misslyckades 1947. Istället fick han sin utbildning på elevskolan vid Malmö Stadsteater. Innan han började där hann han bli premiärelev vid nybildade Norrköping-Linköping stadsteater, men bröt kontraktet mitt i säsongen för att gå till Per-Axel Branners Nya teatern i Stockholm. Våren 1948 flyttade han till Malmö.

Engagemanget vid Malmö stadsteater innebar huvudsakligen småroller, men där träffade han skådespelerskan Karin Nordström. Efter att ha bott tillsammans i ett och ett halvt år gifte de sig i oktober 1949 i Hököpinge kyrka. Vigseln förrättades av brudens far, kyrkoherde N. J. Nordström. Brudgummens far hade inte gett sitt medgivande, så paret fick ansöka om dispens eftersom Järegård ännu inte var myndig.

Karriär vid landsortsteatrarna

Efter giftermålet fick makarna ett erbjudande från den nybildade Upsala-Gävle stadsteaters chef Gösta Folke om anställning. Efter flytten 1953 lyckades Järegård väcka uppmärksamhet, bland annat för sin roll som Jimmy Porter i Se dig om i vrede. Han spelade också Lucky i Sverigepremiären av I väntan på Godot, mot bland andra Jan-Olof Strandberg. I Uppsala föddes parets son år 1956. Året efter fick han spela i en uppsättning av barndomens Mäster Olof i teaterchefens regi, men den bar sig inte och fick ett svalt mottagande. På teatern fanns flera skådespelarpar som delade på huvud- och biroller, och totalt medverkade Järegård i ett fyrtiotal produktioner under sina fem år där.

När Gösta Folke avgick 1957 flyttade makarna till Helsingborgs stadsteater. Där fick Karin Nordström fler stora roller än Ernst-Hugo, som dock gav en uppmärksammad insats i Marceaus Ägget. På grund av den uppmärksamheten blev makarna efter bara något år erbjudna tjänster vid Göteborgs stadsteater av teaterchefen Karin Kavli. Där filmades uppsättningen av Karl Wittlingers Vintergatan för SVT 1961, vilket blev Järegårds första framträdande inför en samlad TV-publik. Han anställdes av Dramaten 1962.

Framgångar på Dramaten och i TV

Järegårds debut på Dramaten skedde i Aleksandr Ostrovskijs Skogen jämte Karin Kavli och Per Oscarsson, och hans insats fick positiva recensioner. Hans första filmroll blev i Ragnar Frisks Raggargänget från 1962. År 1966 var det dags för I väntan på Godot att ha dramatenpremiär med Jackie Söderman som regissör. Järegård spelade återigen Estragon, denna gång mot Jan-Olof Strandberg som Vladimir. Föreställningen blev en initial framgång och senare en av Dramatens riktiga klassiker, som spelades totalt 147 gånger under de påföljande tretton åren. Den filmades också för SVT och sändes första gången 1971.

Till hans andra mer kända teaterroller räknas titelrollen i Molières Tartuffe 1971 och insatsen som Hjalmar Ekdal i Ingmar Bergmans uppsättning av Henrik Ibsens Vildanden 1972. Han fick också goda recensioner för titelrollen som Ernst Josephson vid premiären av Arne Törnqvists Carl XVI Joseph, en rollfigur han starkt identifierade sig med. Järegård spelade alla tre rollfigurerna i Jerome K. Jeromes komedi Tre män i en båt.

Mångsidiga projekt och röstarbete

År 1970 gjorde Ernst-Hugo Järegård en krogshow på Hamburger Börs i Stockholm tillsammans med Cornelis Vreeswijk och Östen Warnerbring, med titeln Lyckohjulet, eller Var ska jag hänga min hatt i natt?. Den resulterade även i en LP-skiva, Östen, Ernst-Hugo & Cornelis på börsen. Han gjorde reklamfilmer tillsammans med Margaretha Krook för bordsmargarinet Flora.

Hans distinkta röst användes i en rad sammanhang. Han var rösten till Elaka Måns i den tecknade filmen Pelle Svanslös från 1981, till guden Loke i Valhall och berättaren i TV-serien Kalle och chokladfabriken från 1983. I TV-serien Skånska mord från 1986, som baserades på verkliga historiska fall, medverkade Järegård i tre av avsnitten. Han gestaltade tre olika män, samtliga skåningar och kallblodiga mördare.

Genombrottet i Riket och senare karriär

Åt Lars von Trier gjorde Järegård först en biroll i filmen Europa. Detta ledde till att Trier särskilt för honom skrev den stora rollen som den koleriske och danskhatande överläkaren Stig Helmer i TV-serien Riket. Järegård och von Trier blev med tiden mycket goda vänner och flera av replikerna som Stig Helmer hade skrevs av Järegård själv. För sin roll erhöll Järegård Danmarks filmpris Robert i kategorin Bästa manliga huvudroll 1995 och även Bodilpriset i samma kategori. Genom rollen blev han känd för en yngre publik och turnerade åren efter som diktuppläsare med flera svenska band.

År 1987 påbörjade han ett fyraårigt arbete med den italienske designern Claudio Lugli som mynnade ut i en egen klädkollektion. Ernst-Hugo Järegård tillhör de celebriteter som fått ge namn åt Skånetrafikens Pågatåg.

Privatliv och sista år

Ernst-Hugo Järegård var gift med skådespelaren Karin Nordström från 1949. Hustrun lämnade senare yrket för att bli hemmafru, ta hand om deras son född 1956 och stötta makens karriär. Sonen, Johannes Järegård, har filmat en dokumentär om och med sin far med titeln Aktörens läte.

Ernst-Hugo Järegård insjuknade och avled i myelom. Han begravdes på Lidingö kyrkogård och efterlämnade sin hustru Karin och sonen Johannes.

Priser och utmärkelser

Under sin långa karriär mottog Ernst-Hugo Järegård ett stort antal priser. År 1967 fick han Svenska Dagbladets Thaliapris. År 1968 tilldelades han Ystads kommuns kulturpris. År 1969 erhöll han både Gösta Ekman-stipendiet, Svenska teaterkritikers förenings teaterpris och utsågs till Årets skåning. Han fick O'Neill-stipendiet 1975 och Sydsvenska Dagbladets kulturpris 1978. Konungamedaljen Litteris et Artibus tilldelades honom 1982. År 1991 mottog han Piratenpriset. Efter sin roll i Riket tilldelades han Svenska Akademiens teaterpris 1995, samtidigt som han vann både Bodilpriset och Robertpriset för Bästa manliga huvudroll.

Vanliga frågor om Ernst-Hugo Järegård

Vilken är Ernst-Hugo Järegårds mest kända roll?

Han är särskilt känd för rollen som den koleriske och danskhatande överläkaren Stig Helmer i Lars von Triers TV-serie Riket. Rollen skrevs specifikt för honom efter att han gjort en biroll i von Triers film Europa. För insatsen vann han både Bodilpriset och Robertpriset för bästa manliga huvudroll 1995.

Var utbildade sig Ernst-Hugo Järegård till skådespelare?

Efter att ha misslyckats med intagningsprovet till Dramatens elevskola 1947 fick Järegård sin utbildning på elevskolan vid Malmö Stadsteater. Innan dess hade han studerat teater i Paris i ett och ett halvt år vid Charles Dullins teaterskola, en möjlighet som ordnats av hans teaterlärare Ruth Kylberg efter rekommendation från Anders Ek.

Med vilka andra artister samarbetade Järegård?

År 1970 gjorde han en krogshow på Hamburger Börs i Stockholm tillsammans med Cornelis Vreeswijk och Östen Warnerbring, med titeln Lyckohjulet, eller Var ska jag hänga min hatt i natt?. Samarbetet resulterade också i en LP-skiva. Han arbetade nära med regissören Lars von Trier, och flera av replikerna till rollfiguren Stig Helmer skrevs av Järegård själv.

Vilka teaterroller är han ihågkommen för?

Bland hans betydande teaterroller märks Estragon i I väntan på Godot på Dramaten, en roll han spelade i en föreställning som blev en klassiker och spelades 147 gånger. Han gjorde även titelrollen i Molières Tartuffe, Hjalmar Ekdal i Ingmar Bergmans uppsättning av Vildanden och spelade alla tre rollfigurerna i komedin Tre män i en båt.

Vad gjorde Ernst-Hugo Järegård förutom skådespeleri?

Förutom sin skådespelarkarriär var Järegård aktiv som röstskådespelare i bland annat filmen Pelle Svanslös och TV-serien Kalle och chokladfabriken. Han påbörjade också ett fyraårigt arbete med designern Claudio Lugli som ledde till en egen klädkollektion. Dessutom turnerade han som diktuppläsare med svenska band och gjorde reklamfilmer för margarinet Flora.

Källor: Wikipedia (sv). Senast uppdaterad 2026-09-26.