Ukraina
Ukraina är ett land i Östeuropa och Europas näst största land till ytan efter Ryssland. Landet har en lång historia som sträcker sig tillbaka till forntida civilisationer och var under medeltiden centrum för den mäktiga östslaviska staten Kievrus. Efter århundraden av utländskt herravälde blev Ukraina en självständig stat 1991. Sedan dess har landet präglats av politiska omvälvningar, konflikter med Ryssland och en kamp för demokrati och europeisk integration.
Geografi och befolkning
Ukraina är beläget i Östeuropa och är det näst största landet på kontinenten efter Ryssland. Landet gränsar i öst och nordost till Ryssland, i norr till Belarus, i väst till Polen och Slovakien samt i sydväst till Ungern, Rumänien och Moldavien. I söder har Ukraina en lång kust mot Svarta havet och Azovska sjön. Stora delar av landet består av bördig jordbruksmark, vilket har gjort det till en viktig global spannmålsexportör. Huvudstaden och största staden är Kiev, och andra betydande städer är Kharkiv, Odessa och Dnipro.
Ukraina har en befolkning på mellan 32 och 46 miljoner invånare. Enligt en folkräkning från 2001 utgjorde etniska ukrainare cirka 78 procent av befolkningen, medan ryssar utgjorde ungefär 17 procent. Andra minoritetsgrupper inkluderar belarusier, ungrare och rumäner. Det officiella språket är ukrainska, som skrivs med en variant av det kyrilliska alfabetet. Ryska är också mycket utbrett och används i stor utsträckning. Den dominerande religionen är östligt ortodox kristendom, som har haft ett stort inflytande på landets kultur, arkitektur och musik.
Förhistoria och Kievrus
Mänskligt liv i området som idag är Ukraina har påträffats sedan minst 32 000 f.Kr. Under stenåldern frodades den neolitiska Cucuteni-Trypillia-kulturen i stora delar av landet. Området är en trolig plats för det första tämjandet av hästen, och den så kallade Kurganhypotesen placerar det ukrainska och sydryska stäppområdet som det språkliga urhemmet för de indoeuropeiska folken. Under järnåldern beboddes området av iranskspråkiga folk som skyterna och sarmaterna. Från 500-talet f.Kr. etablerades grekiska, romerska och bysantinska kolonier längs Svarta havets kust.
På 800-talet e.Kr. uppstod staten Kievrus, som blev en av Europas största och mäktigaste riken under 900- och 1000-talen. Denna östslaviska stat omfattade stora delar av dagens Ukraina, Belarus och västra Ryssland. Kievrus kristnades år 988, vilket blev en grundläggande händelse för den ortodoxa kulturens utveckling. Riket började dock gradvis att falla sönder i regionala makter och förstördes slutligen av mongolernas invasion på 1200-talet.
Utländskt herravälde och kosacker
Efter Kievrus fall kontrollerades och delades ukrainska territorier under de följande 600 åren av en rad olika externa makter. Dessa inkluderade Storfurstendömet Litauen, Kungariket Polen, det Polsk-litauiska samväldet, Habsburgska riket, Osmanska riket och Tsarryssland. Under denna period uppstod spontana beväpnade grupper kallade kosacker, som betyder fria män eller nomader. Zaporogkosackerna blev de mest kända och ledde flera uppror mot omgivande makter.
Kosackhetmanatet etablerades i centrala Ukraina på 1600-talet. År 1648 inledde hetman Bohdan Chmelnytskyj ett stort uppror mot Polen och slöt 1654 förbund med den ryske tsaren i Perejaslav. I rysk historieskrivning ses detta som en återförening, medan ukrainsk historieskrivning hävdar att länderna tidigare inte varit förenade. Kosackernas autonomi var kortvarig. Under Katarina II på 1700-talet krossades kosackerna fullständigt och deras områden införlivades helt i Kejsardömet Ryssland. Deras huvudfäste, Sitj, förstördes 1775 och många kosacker flydde eller fördes bort.
1900-talet och sovjettiden
En ukrainsk nationalistisk rörelse växte fram under 1800-talet. Efter den ryska revolutionen 1917 bildades den kortlivade Ukrainska folkrepubliken. Bolsjevikerna konsoliderade dock kontrollen och etablerade den Ukrainska socialistiska sovjetrepubliken, som 1922 blev en delrepublik i Sovjetunionen. Under tidigt 1930-tal drabbades Ukraina av en svår, människoskapt hungersnöd kallad Holodomor, där miljontals ukrainare dog. Under andra världskriget ockuperades Ukraina av Nazityskland och utstod stora förluster och förödelse, inklusive förintelsen av den ukrainska judiska befolkningen.
Kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 väckte ett stort folkligt missnöje mot det sovjetiska styret och inspirerade rörelser för politisk frihet och miljöskydd. Efter ett misslyckat kuppförsök i Moskva utropade Ukraina sin självständighet den 24 augusti 1991. En folkomröstning i december samma år bekräftade detta med ett överväldigande stöd. Ukrainas kommunistiska parti förbjöds, och Sovjetunionen upplöstes formellt den 31 december 1991.
Självständighet och politiska kriser
Efter självständigheten antog Ukraina 1996 en ny konstitution och övergick till en marknadsekonomi och ett semi-presidentiellt statsskick. Övergången har präglats av omfattande korruption och ett kvarvarande statligt inflytande. Landets inrikespolitik har kantats av spänningar mellan väst- och östorienterade krafter. Den orangea revolutionen 2004–2005 ledde till val- och konstitutionella reformer. Ytterligare politiska kriser utlöste 2014 massprotester kända som Euromajdan, vilka kulminerade i en revolution och avsättandet av den dåvarande proryske presidenten.
Som svar på Euromajdan ockuperade och annekterade Ryssland ensidigt Ukrainska halvön Krim. I östra Ukraina, i regionerna Donetsk och Luhansk, stödde Ryssland proryska separatistgrupper militärt, vilket inledde en väpnad konflikt i Donbas. Dessa händelser ledde till omfattande internationella sanktioner mot Ryssland. Under 2021 och 2022 ökade Ryssland trycket ytterligare, bland annat genom att erkänna de självutnämnda folkrepublikerna i Donbas. Den 24 februari 2022 inledde Ryssland en fullskalig invasion av Ukraina, vilket inledde en ny och förödande fas i kriget.
Samhälle, ekonomi och internationella relationer
Ukraina är indelat i 24 oblast (provinser), den autonoma republiken Krim och två städer med särskild status: Kiev och Sevastopol. Landet har en övergångsekonomi och har haft Europas lägsta nominella BNP per capita. Tack vare sin enormt bördig jordbruksmark har Ukraina varit en världsledande exportör av spannmål, även om produktionen har drabbats hårt av kriget. Tillverkningsindustrin är välutvecklad, särskilt inom flyg- och verktygssektorn.
Militärt har Ukraina en av Europas största försvarsmakter med cirka 209 000 soldater i aktiv tjänst år 2021. Landet har världens sjätte största militär och åttonde största försvarsbudget, samt en av världens största och mest mångsidiga flottor av drönare. Ukraina är en av grundarna av Förenta nationerna och medlem av Europarådet, Världshandelsorganisationen och OSCE. Landet förhandlar om medlemskap i Europeiska unionen och ansökte om medlemskap i NATO 2022, en fråga som har varit en central orsak till konflikten med Ryssland.
Vanliga frågor om Ukraina
Var ligger Ukraina?
Ukraina är ett land i Östeuropa. Det gränsar till sju länder: Ryssland i öst och nordost, Belarus i norr, Polen och Slovakien i väst, samt Ungern, Rumänien och Moldavien i sydväst. I söder har landet kust mot Svarta havet och Azovska sjön. Till ytan är det det näst största landet i Europa efter Ryssland.
Vad är huvudstaden i Ukraina?
Huvudstaden och största staden i Ukraina är Kiev. Staden är landets politiska, ekonomiska och kulturella centrum. Kiev har en mycket lång historia och var huvudstad i den medeltida staten Kievrus. Andra stora och viktiga städer i Ukraina är Kharkiv, Odessa och Dnipro.
Vilket språk talas i Ukraina?
Det officiella språket i Ukraina är ukrainska, som skrivs med en variant av det kyrilliska alfabetet. Ukrainska är ett östslaviskt språk. Ryska är också mycket utbrett och används i stor utsträckning i vardagligt tal och i massmedia. Vid folkräkningen 2001 var cirka 78 procent av befolkningen etniska ukrainare och 17 procent etniska ryssar.
När blev Ukraina självständigt?
Ukraina utropade sin självständighet från Sovjetunionen den 24 augusti 1991. Detta skedde efter ett misslyckat kuppförsök mot Michail Gorbatjovs reformer i Moskva. Den 1 december samma år hölls en folkomröstning där en överväldigande majoritet av befolkningen stödde självständigheten. Sovjetunionen upplöstes formellt den 31 december 1991.
Vad är konflikten mellan Ukraina och Ryssland om?
Konflikten har djupa historiska och politiska rötter. Efter Euromajdan-protesterna och avsättandet av den proryske presidenten 2014 ockuperade och annekterade Ryssland Krimhalvön. Ryssland stödde också proryska separatister i östra Ukraina (Donbas), vilket ledde till ett väpnat konflikt. Spänningarna kulminerade i en fullskalig rysk invasion av Ukraina den 24 februari 2022. Bakomliggande orsaker inkluderar Ukrainas strävan efter närmare band med EU och NATO, vilket Ryssland motsätter sig.
Vilken är den viktigaste religionen i Ukraina och vilken roll har den spelat?
Den dominerande religionen i Ukraina är östligt ortodox kristendom. Denna trosinriktning har haft ett enormt inflytande på landets kultur, arkitektur, litteratur och musik sedan Kievrus kristnades år 988. Den ortodoxa kyrkan har varit en viktig samlande kraft genom Ukrainas långa och ofta turbulenta historia. Under perioder av utländskt styre, som under det polsk-litauiska samväldet, var försök att tvinga befolkningen att övergå till katolicismen en källa till konflikt och motstånd.
Källor: Wikipedia (sv), Wikipedia (en). Senast uppdaterad 2026-10-17.
